انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

اطلاعيه ورزشي

تيم افغان فوتبال کلوب زير نظر آقاي وحيد اعرابي سابق عضو تيم ملي فوتبال افغانستان به تمرينان هفته سه بار آغاز نموده است

قبلا مژده به علاقمندان ورزش فوتبال در سايت افغانها نشر شده بود

از تمام علاقمندان ورزش فوتبال صميمانه دعوت بعمل ميآيد تا با آقاي وحيد اعرابي  غرض ثبت نام  درين تيم   تماس بگيرند

شماره تماس
 0708631714
ايميل

wahid_erabi@hotmail.com

 

استرالیا دیگر پناهجوی افغان نمی پذیرد

دولت استرالیا از توقف فوری رسیدگی به تمامی درخواست های پناهندگی برای افغان ها و سریلانکایی ها خبر داده است


دولت استرالیا از توقف فوری رسیدگی به تمامی درخواست های پناهندگی برای افغان ها و سریلانکایی ها خبر داده است

این در حالی است که بر اساس خبرهای تازه یک کشتی حامل ۷۰ پناه جو در نزدیکی جزیره موسوم به جزیره کرسمس جایی که اسرالیا در آن توقیفگاه پناه جویی برپا کرده، در آب غرق شده است.

خالد انصاری روزنامه نگار افغان در استرالیا می گوید، خبر توقف پذیرش درخواست پناهجویان افغان و سریلانکایی، در رسانه های استرالیا به صورت گسترده ای بازتاب یافته است.

آنگونه که این روزنامه نگار افغان می گوید، حزب مخالف دولت، از مدتی به این سو دولت را تحت فشار شدید قرار داده است که ورود مهاجران غیر قانونی به استرالیا را مهار کند.

از نظر حزب مخالف دولت در استرالیا، ورود شمار روز افزون پناهجویان افغان، عراقی و سریلانکایی، سبب افزایش میزان جرایم در استرالیا شده و دولت نتوانسته است ورود پناهجویان به این کشور را مهار کند.

خالد انصاری می گوید، اقدام اخیر دولت در خود استرالیا، یک اقدام سیاسی در آستانه انتخابات تلقی شده است

.

انتخابات آسترالیا قرار است تا آخر امسال برگزار شود و دولت تلاش می کند، با مهار ورود پناهجویان، افکار عمومی در آسترالیا را قانع کند.

در همین حال سازمان های مدافع حقوق بشر از جمله سازمان عفو بین الملل این اقدام دولت استرالیا را کاملا مغایر کنوانسیون ۱۹۵۱ سازمان ملل در مورد پناهندگی دانسته و آن را محکوم کرده است.

نگرانی عفو بین الملل

سام ضیا ظریفی مسئول امور آسیا و اقیانوسیه در این سازمان عفو بین الملل به بی بی سی گفت: ”این جای تعجب است که دولت استرالیا اعلام کرده که افغانستان آنقدر امن هست که افغانها دیگر اجازه ورود به استرالیا را ندارند، این حرف مقام های استرالیا کاملا خلاف واقعیت است و سازمان عفو بین الملل نمی داند که آنها برچه اساسی چنین حرفی را زده اند. ما نگران این هستیم که پناهجویانی که در حال حاضر در جزیره کریسمس و منتظر دریافت تقاضای پناهندگی خود هستند، به نحوی مثل زندانیان در بند قرار بگیرند.”

سام ظریفی همچنین گفت کسانی که در جستجوی پناهندگی به دولت استرالیا رو آورده اند، حق و حقوقی دارند و ما انتظار داریم که دولت استرالیا این حقوق را رعایت کند. به گفته آقای ظریفی نگرانی دیگر سازمان عفو بین الملل این است که ” ممکن است تصمیم استرالیا برکشورهای دیگری که با پناهجویان افغان روبرو هستند نیز تاثیر بگذارد و آنها تصمیم مشابهی بگیرند درحالیکه ما می دانیم که اوضاع افغانستان نا امن است و درخواست پناهجویان افغان درخواست به حق است.”

نگرانی اندونزی

پناه جویان عازم استرالیا از اندونیزی می گذرند و این تصمیم استرالیا، اندونیزی را نگران کرده است، یک سخنگوی دولت اندونیزی گفته است تعلیق رسیدگی به درخواست پناهندگی افغان ها و سریلانکایی ها به این معناست که آنها مدت طولانی تری در اندونیزی باقی خواهند ماند. استرالیا و اندونزی پیش از این نیز بر سر این موضوع اختلاف نظر داشتند.

افغانهایی که به منظور پناهندگی عازم استرالیا می شوند، ابتدا مستقیم و از طریق کشور ثالث وارد اندونزی می شوند و از آنجا به کمک قاچاقبران قایق های موتوری کوچک را خریداری می کنند و خود را به استرالیا می رسانند.

این مسافرت در مواردی بیش از یک هفته طول می کشد و بسیار خطرناک است. کسانی که این مسیر را پیموده اند می گویند، بیشتر قایق ها کهنه اند و قاچاقبران بیشتر از حد گنجایش این قایق ها یا کشتی های کوچک، مسافر سوار آنها می کنند.

جزیره کرسمس

جزیره کرسمس، در بیرون از خاک استرالیا اما تحت کنترل این کشور است، دولت استرالیا در این جزیره تاسیساتی را ایجاد کرده و پناهجویانی را که به سواحل استرالیا می رسند، به این جزیره می برند و آنها تا زمان روشن شدن تقاضای پناهندگی خود در آنجا باقی می مانند.

در حال حاضر نیز شماری از پناهجویان در این جزیره هستند اما شمار دقیق آنها مشخص نیست.

دولت استرالیا اعلام کرده است، کسانی که بعد از این تاریخ وارد آب های استرالیا شوند، به جای دیگری باز گردانده نخواهند شد، آنها نیز به جزیره کرسمس منتقل خواهند شد اما تقاضای پناهندگی آنها پذیرفته نمی شود.

شمار افغانهایی که از سال ۲۰۰۷ تاکنون به عنوان پناهنده در استرالیا قبول شده اند، پنچ هزار نفر اعلام شده است

http://www.bbc.co.uk/persian/afghanistan/2010/04/100409_l09_australia_afghan_refugies.shtml.

تحویل ۳۰ هزار درخواست پناهندگی به اداره کل امورمهاجرت در یک روز

درپی اقدام مشترکی که ازسوی کلیساهای سويدن و سازمان های مدافع حقوق پناهندگی برای کمک به پناهجویان عراقی اخراجی مخفی صورت گرفت، ۳۰ هزار درخواست مجدد تقاضای پناهندگی جمع آوری و امروز به اداره کل امورمهاجرت تحویل داده شد


به گفته مسئول کلیسای در یوتبوری، مسیحیان و دیگر اقلیت های عراقی در وضعیت بسیار ناامنی درعراق به سرمیبرند و باتوجه به شرایط جاری درآن کشور، نباید  این پناهجویان را به آنجا بازگرداند.
اداره ی کل امورمهاجرت سالانه حدود ده هزار درخواست بررسی مجدد دریافت می کند و دریافت سه هزار درخواست در تنها یک روز، این اداره را امری کاملا غیرعادی روبروکرده است.
از اداره کل امورمهاجرت می گوید که رسیدگی به این تعداد درخواست می تواند چند ماه به طول بیانجامد. او درعین حال چندان خوش بین نیست که این پناهجویان بتوانند اجازه اقامت در سويدن را دریافت کنند.    

محمدعقیلی
mohamed.aghili@sverigesradio.se

منبع : سايت پژواک

رکورد ادارۀ کل امور مهاجرت در پائین آوردن زمان رسیدگی به پروندۀ پناهجویان

مدت رسیدگی به درخواست پناهجویان در ادارۀ کل امور مهاجرت  با سرعت بیشتری انجام می­شود. بنابر گزارش اکوت، واحد خبری رادیو سويدن ادارۀ کل امور مهاجرت در حال حاضر درخواست هر پناهجو را بطور میانگین در ۴ و نیم ماه رسیدگی می­کند



این در حالی است که از نظر دادگاه­های امور مهاجرت،  کوتاه شدن زمان رسیدگی به پرونده­های پناهجویان، می­تواند دارای نقص در رسیدگی باشد. به این منظور پرونده­های پناهندگی که در زمان کوتاه رسیدگی شده­اند از سوی دادگاه­های مهاجرتی استکهلم و یوتبوری بازبینی می­شوند. پتر اناندر رئیس قضات دادگاه­های امور مهاجرت در استکهلم دربارۀ بازبینی پرونده­های بررسی شده می­گوید:
«علت بازبینی پرونده­ها، ارزیابی شیوۀ جدید کار ادارۀ مهاجرت است که تشخیص داده شود آیا بار کارها از این اداره به دادگاه­های مهاجرت محول می­شود.»
پتر اناندر می­افزاید: «وظیفۀ اساسی دادگاه­های مهاجرتی کار در چارچوب بررسی­های موجود و در زمینۀ تصمیم­های اتخاذ شده است.»
کار بازبینی پرونده­هائی بررسی شده از بهار امسال در دادگاه­های مهاجرت انجام خواهد شد. به گفتۀ پتر ارناندر رئیس قضات دادگاه­های مهاجرت در استکهلم، هنوز نمی­توان از نتیجۀ این بازبینی چیزی گفت چون پرونده­های اندکی در دست بازبینی است.» 

منبع : سايت پژواک 

استفادۀ بیشتر از آزمایش دی ان ايDNA

میزان آزمایش­های ”دی ان ای” برای تشخیص نسبت خانوادگی میان کودکان و مادران و پدران آنها رو به افزایش است. در سال گذشته این افزایش به ٤ درصد رسید. آزمایش دی ان ای زمانی صورت می­گیرد که کودکان و مادران و پدران­شان نمی­توانند ثابت کنند که نسبت خانوادگی میان آنان وجود دارد


گروه­هایی که بیشترین استفاده را از آزمایش دی ان ای می­برند گروه­های سومالیایی، افغان و عراقی هستند. آنیکا اریکسون از کارشناسان اداره مهاجرت می­گوید زمانی هیچ مدرکی دال بر اینکه مادر و پدری والدین کودکی هستند نباشد آزمایش دی ان ای تنها راه اثبات این امر است. وی ادامه میدهد البته این موضوع بستگی به آن دارد که متقاضی از چه کشوری آمده باشد، وضعیت در آن کشور چگونه باشد و چه مدارکی میتوان و چه مدارکی نمیتوان داشت.   
اداره پزشکی قانونی در لینشوپینگ تقاضای آزمایش دی ان ای را که آزمایشی اختیاری است، از اداره مهاجرت دریافت میکند. هر آزمایشی ٢٠٠٠ کرون هزینه برمیدارد. به اغلب کسانی که آزمایش دی ان ای را انجام میدهند و کودکانشان اجازه اقامت اعطا می­شود. امادر صورت  پاسخ رد به تقاضای اقامت موضوع میتواند به مسایلی مربوط باشد که از نتیجه آزمایش مهم­ترند. آنیکا اریکسون میگوید:
بطورکلی شاید بشود گفت که ٦٨ درصد آزمایش­ها منجر به اعطای اجازه اقامت میشود و تقریبا ٢٨ درصد موارد با تقاضای اقامت مخالفت میشود. اما بهنگام پاسخ منفی معلوم نمیشود که دلیل رد تقاضا چیست و ما نمیدانیم که آزمایش دی ان ای چه اندازه در این پاسخ منفی نقش داشته است.
این نگرانی در مقامهای اداره مهاجرت هست که از کودکان برای گرفتن اجازه اقامت سوء استفاده شود و کودکان به خانواده­هایی راه پیداکنند که خانواده واقعی آنان نیستند.  

 گزارش: مهرداد صهبا

منبع : سايت پژواک

 

Stopp för asylsökande från Afghanistan

Australien kommer inte längre att behandla asylansökningar från personer från Afghanistan och Sri Lanka eftersom man anser att förhållandena i Afghanistan och Sri Lanka förbättrats

Det meddelade invandrarminister Chris Evans på fredagen.

Beslutet är avsett som ett tydligt besked till människosmugglare, men Evans vill inte spekulera i om det resulterar i att strömmen av desperata asylsökande på väg till Australien stoppas.

– Förändringen skickar en stark signal till människosmugglarna, att de inte längre kan garantera att deras kunder får visum, sade han.

Australien har svårt att ta hand om det växande antalet asylsökande. Under de senaste tre månaderna har 1 800 kommit, ofta i rangliga båtar. Rädslan är stor i Australien att det i år ska komma fler än 2001 då det kom 5 000 asylsökande till landet.

http://sverigesradio.se/ekot/artikel.asp?artikel=3615091

اطلاعيه شعبه امور زنان انجمن افغانها

قرار است نشستي ميان زنان افغان به روز شنبه مورخ 10 اپريل در يک لوکال در نزديکي سيترا سنتروم ستوکهولم صورت گيرد .از آنعده  خانمهاي  محترم افغان که علاقمند به اشتراک درين نشست هستند ، احترامانه تقاضا ميگردد که با محترمه راحله آتش مسوول بخش زنان انجمن افغانها به شماره تيلفون 0765529129تماس بگيرند.برگزار کننده : شعبه امور زنان انجمن افغانها

پارکنگ لوکال به آدرس زير ميباشد

Bogsätravägen 2_6, Sätra

فاصله لوکال از استگاه مترو سيترا ، سه چهار صد متر ويا سه دقيقه پياده روي است 

Årsmöte Afghanska Föreningen i Sverige

Årsmöte Afghanska Föreningen i Sverige.

2010-03-28 ABF Fabian Salen, Stockholm

§ 1 Årsmötets öppnande

Föreningens ordförande förklarar årsmötet öppnat

§ 2 Val av mötesordförande och mötessekreterare

Abdullah Shewali valdes till mötets ordförande

Harif Marouf valdes till mötessekreterare

§ 3 Val av justerare tillika rösträknare

Nasim Sahar valdes till justerare tillika rösträknare

§ 4 Fastställande av dagordning

Dagordningen fastställdes med följande justeringar och diskussioner i frågor gällande val, och föreningens engagemang.

§ 5 fastställande av röstlängd

Fastställdes enligt närvarolistan initialt till 23 personer.

§ 6 Föreningsstämmans behöriga utlysande

Mötet fann att föreningsstämman var behörigt utlyst

§ 7 Adjungeringar

Inga adjungeringar var aktuella

§8 Dragning av föreningens ekonomiska läge samt kortare verksamhetsberättelse

Farida Zeerak redogjorde för föreningens verksamhetsberättelse från föregående verksamhetsår 2009.

Farida Zeerak stod fast vid föreningens stadga, och utefter detta påpekade att Afghanska Föreningen är och förblir en opolitisk förening.  Zeerak redogjorde för föreningens arbete i frågan om asylsökande Afghaners rättigheter, för att skydda och värna om deras rättigheter så har föreningen haft möten med andra föreningar, deltagit i ett möte med den Afghanska Ambassadören i Norge samt haft konversationer med myndigheter kring denna fråga.

Ordförandeskapet har fokuserat på att fira och informera om viktiga dagar, nationaldagen, samt andra afghanska, kulturella eller religiösa högtider.

Vice Ordförande Nasim Sahar har varit aktiv som representant för föreningen hos parlamentet och deltagit i möten med VP och SAK då dessa la upp punkter hos parlamentet kring asylsökande afghaners situation i Sverige. Tydligare redogjörelse finns på föreningens hemsida.

Afghanska Föreningens webbsida har utvecklats sedan förra året, det finns information kring Afghanistan  men Nasim Sahar påpekade att det fattas tydligare engagemeng från medlemmar när det gäller feedback.

Iranska Riksföreningen bjöd in 5 partier från parlamentet, varav Afghanska föreningen också deltog i detta möte. Den juridisk ansvarige från Migrationsverket informerade kring asylsökandes situation där Nasim Sahar och Harif Marouf representerade Afghanska Föreningen.

Ordförande för mötet Abdullah Shewali bad följande representanter att redogöra för deras område och aktiviteter.  Assad Zeerak talade om sociala aktiviteter inom föreningen, han talade om sitt deltagande inom ABF, olika sociala projekt samt möjligheter till ekonomisk hjälp för föreningen. Mohammed Naim redogjorde för de religiösa aktiviteterna inom föreningen.

Synpunkter:

Rahima Ehrari bad föreningen att diskutera en möjlighet till att lägga ner alla olika kommitteer för att fokusera och förbättra föreningens effektivitet.

Ahmad Zia tycker att ungdomar ska bli mer engagerade i föreningen och att webbsidan bör kontrolleras oftare. Amin Wejdan anser att den Afghanska Föreningen bör ta hjälp och ha samarbete med andra Afghanska föreningar.

Said Raouf Ghorbandi och Anwar Farzam vill komma på ett sätt att öka medlemmars entusiasm och engagemang för att vara mer aktiv inom föreningen.

Rahmatullah Hassan gav tydliga riktlinjer för hur man bör lösa de ekonomiska problemen inom föreningen.

Slutsats av dessa synpunkter drogs av Abdullah Shewali som sade att för föreningen skall fungera så bör det skrivas ett nytt plan där man fokuserar på nya medlemmar, reducera föreningens skulder, engagera ungdomar och kvinnor inom föreningen och ha lockande events för Afghaner i Sverige. 

Abdullah Shewali föreslog att i och med den nya ordförandeskapets tillträde så bör den gamla bli fri från ansvar, vilket alla medlemmar röstade för.  Valberedningen samt andra kommitteer tackade Farida Zeerak för hennes arbete i flera år, som ordförande i Afghanska Föreningen. Å föreningens vägnar så fick Zeerak  blommor som tack för hennes arbete.

§ 9 Presentation av valberedningens förslag till styrelseposter

Ett yrkande om att lägga in en punkt om en presentation av valberedningens förslag till styrelsen röstades igenom med majoritet gällande Valberedningen förslag att ett större möte bör hållas för att ge alla möjligheten till att nominera sig själva till övriga styrelseposter. Sammankallande i valberedningen Harif Marouf, redogjorde för valberedningens nominering till styrelseposter.

§ 10 Val av ordförande

Sammankallande i valberedningen Harif Marouf , redogjorde för valberedningens nominering

till ordförande. Mötet biföll valberedningens förslag och valde Nasim Sahar till

ordförande för verksamhetsåret 2010.

§ 11 Val av ekonomi ansvarig

Sammankallande i valberedningen Harif Marouf, redogjorde för valberedningens nominering till

ekonomi ansvarig. Mötet biföll valberedningens förslag och valde Rahmatullah Hassan till ekonomi ansvarig för verksamhetsåret 2010

§ 12 Val av övriga ledamöter

Valberedningen redogjorde nomineringar till övriga

ledamöter. Justering av röstlängden. Röstlängden fastställdes till 23 personer

Sammankallande i valberedningen Harif Marouf, redogjorde för valberedningens nominering till

övriga ledamöter.  Stämman beslutade om att en ledamot i taget ska behandlas.

Justering av röstlängden till 23

Mötet biföll valberedningens förslag och valde dessa följande personer till vardera positioner för verksamhetsåret 2010

– Rahima Ehrari som styrelseledamot

– Rahila Atash som ansvarig för Kvinnofrågor

– Khudad Fetrat som Kulturansvarig

– Mohammad Naim som ansvarig för religiösa aktiviteter

– Mohammad Nazir  som Eventansvarig

– Ahmad Zia som ansvarig för Ungdomsfrågor

– Ordförande för kontroll av föreningens aktiviteter; Assad Zeerak, hjälps av följande medlemmar; Amin Wejdan och General Ghafar

§ 13 Val av valberedningen inklusive sammankallade

Mötet valde Aziz Hassas, Aziz Guara, Hakim Khaliq, Said Raouf Ghorbandi, Shabir Badakhshi och Harif Marouf till valberedningen

Mötet valde Harif Marouf till sammankallande/representant för valberedningen

§ 15 Fastställande av budget för nästkommande verksamhetsår

Budget och ekonomi bör diskuteras av den nya styrelsen och ekonomi ansvarige.

§ 16 Fastställande av medlemsavgift för nästkommande verksamhetsår

120 kronor/person

§ 17 Motioner

Inga motioner hade inkommit till mötet

§ 18 Övriga frågor

Inga övriga frågor

§ 19 Stämmans avslutande

Mötesordförande Abdullah Shewali tackade för visat intresse och avslutade stämman.

Sekreterare: Harif Marouf

Närvarande:

Farida Zeerak

Assad Zeerak

Rahila Atash

Rahima Ehrari

Anwar Farzam

Rahima Farzam

Ghafar Jalali

Nasim Sahar

Zuhra Sahar-Babak

Mohammad Naim

Abdullah Shewali

Aziz Hassas

Amin Wejdan

Mohammad Nazir

Said Abdul Raouf Ghorbandi

Harif Marouf

Khaliq Mohammadi

Zia Ahmadi

Rahmatullah Hassan

Khodadad Fetrat

Said Akram

Daoud Ahmad Zai

Said Kazem

M.Osman Danesh

Kommentar till Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 (mål nr UM 5156-09) och angående

  1. 10031603.pdf
  2. 10031604.pdf

Med anledning av Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 i mål nr UM 5156-09 (se bilaga) har fråga uppkommit angående bevisvärdet av uppvisade afghanska pass vid prövning av identitet

Med anledning av Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 i mål nr UM 5156-09 (se bilaga) har fråga uppkommit angående bevisvärdet av uppvisade afghanska pass vid prövning av identitet.

Målet gällde frågan om uppehållstillstånd för en afghansk medborgare som ansökt om asyl. Migrationsverket hade bedömt att den sökande var myndig. Migrationsdomstolen delade den bedömningen. I Migrationsöverdomstolen åberopade den klagande en passhandling utfärdad av Afghanistans ambassad i Oslo till stöd för sina påståenden att han är minderårig. Domstolen konstaterade ”att det numera föreligger en passhandling i målet som utvisar att klaganden är minderårig.” Eftersom frågan om klagandens ålder och de därmed förknippade frågorna har varit av väsentlig betydelse för underinstansernas bedömning när det gällde den klagandes rätt till uppehållstillstånd, undanröjdes underinstansernas avgöranden och målet återförvisades till Migrationsverket.

Migrationsöverdomstolens uttalanden i det aktuella målet förefaller vid en första anblick ange att personens identitet, eller i vart fall ålder, är tillräckligt klarlagd genom det uppvisade passet och att afghanska pass således generellt bör tillmätas stort bevisvärde. Domstolen anger dock inte uttryckligen att handlingen i sig tillräckligt klarlägger åldern/identiteten. Det bör i sammanhanget noteras att enligt principen om fri bevisprövning och bevisvärdering kan domstolen rimligen inte uttala sig generellt i frågan rörande afghanska pass bevisvärde. Det är möjligt att domstolen – som inte inhämtade yttrande från verket i frågan om passets bevisvärde – vid en sedvanlig samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda målet ansett att den klagande tillräckligt klarlagt att han var minderårig. Det är dock även möjligt att domstolen inte i någon egentlig mening har tagit ställning till i vilken mån klagandes identitet (inkl. ålder) är klargjord, men har ansett att passet har ett bevisvärde och utgör sådan i sammanhanget relevant bevisning (frågorna om klagandens ålder etc. har varit av väsentlig betydelse) att det finns fog att återförvisa frågan för prövning i första instans. Uttrycket ”utvisar” behöver inte betyda annat än att passet anger att klaganden är minderårig.

I sammanhanget bör även Kammarrättens i Sundsvall uttalanden (se mål nr 1789-07 den 18 mars 2009, bilaga) uppmärksammas. Målet gällde ändring av födelsetid i folkbokföringen enligt folkbokföringslagen. Den klagande yrkade på ändring av födelsetid i folkbokföringsregistret. Till stöd för yrkandet åberopade hon ett nytt pass utfärdat av Afghanistans ambassad i Oslo. Kammarrätten konstaterade bland annat att för att i efterhand ändra uppgifterna i registret bör det ”entydigt” framgå av utredningen att de registrerade uppgifterna är felaktiga. Rätten ansåg inte att utredningen var av den styrkan att de nya uppgifterna kunde godtas.

Det är alltjämt Migrationsverkets uppfattning att identitetskontrollen vid utfärdande av pass vid den afghanska ambassaden i Oslo är så bristfällig att dessa pass inte självständigt kan styrka eller ens göra innehavarens identitet sannolik. Den uppfattningen synes delas av i vart fall Skatteverket, Förvaltningsrätten i Umeå och Kammarrätten i Sundsvall.

Afghanska pass saknar dock inte bevisvärde. Uppvisande av sådant pass eller av andra typer av handlingar (t.ex. ett identitetskort, körkort, fotoförsedda betygshandlingar, fotoförsedda militärhandlingar) kan vid en sedvanlig sammantagen och fri bevisvärdering, tillsammans med sökandens utsaga, vara nog för att tillräckligt klarlägga identiteten (se bl.a. Rättschefens rättsliga ställningstagande 2010-03-11 (RCI 03/2010), Medborgarskapshandboken och asylprövningsområdets styrsignal 2009-05-29 rörande identitetshandlingar och AT-UND).

Samråd har skett med verksjuristen Rigmor Långström

Dokumentinformation

  • Instans: Migrationsöverdomstolen
  • Avgörandedatum: 2009-10-22
  • Publiceringsdatum: 2010-03-16
  • Dokumentnr: 22462
  • Dollar skapar inte fred i Afghanistan

    Taktiken att köpa afghanska civila och talibaner med dollar för att få dem vänligt sinnade till de amerikanska trupperna i landet fungerar inte. Det skriver New York Times i en stor artikel på lördagen

    Det var i mitten av november 2009 som The Times avslöjade att den brittiska och amerikanska militärledningen hade beslutat sig för en ny taktik när det gällde kriget mot talibanerna. Istället för att satsa allt på att döda och tillfångata motståndarna skulle man betala dem för att byta sida.

    En talibansk soldat får i genomsnitt tio dollar per dag för att anfalla de brittiska och amerikanska trupperna. Om man istället kunde betala dem bättre så skulle det resultera i att många bytte sida, resonerade men.

    Dessutom var tanken att pumpa in pengar i samhällen som annars skulle ha gått över till talibanerna. Civila skulle på så sätt bli vänligare inställda till trupperna.

    Men taktiken ser inte ut att ha lyckats, skriver New York Times som tar staden Marja i den oroliga Helmandprovinsen som exempel. Här har USA pumpat in flera hundra tusen dollar i veckan, skriver tidningen. Pengar som betalats ut som ersättning för skador som orsakats av kriget eller som löner till personer som satts i arbete.

    Överste Ghulam Sakhi, som för befälet över den afghanska polisen i Marja, säger att hans informatörer berättar hur talibaner kommer till de amerikanska marinsoldaterna och utger sig för att ha drabbats av kriget:

    – Du skakar hand med dem men du vet inte att de är talibaner. De har samma kläder som alla andra och de tar pengarna som de får och använder dem för att köpa vapen som de sedan använder mot marinsoldaterna, säger överste Sakhi i intervjun.

    Det finns också flera exempel där civila har tagit emot dollar bara för att sedan hotas, misshandlas eller till och med dödas av talibanerna.

    Också en del amerikanska officerarna är kritiska till taktiken:

    – Vi måste ändra vår taktik för att få tillbaka invånarna här på vår sida, säger major James Coffman till tidningens utsända.

    – Min största farhåga är att jag inte vet om de pengar vi delar ut hamnar direkt i fickan hos talibanerna.