انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Dokument Lifos 22968

 Kommentar till Migrationsöverdomstolens (MiÖD) dom den 9 juni 2010 (UM 8098-09) i vilken
domstolen slår fast att det strider mot Europa-konventionen att fatta ett överföringsbeslut enligt
 Dublinförordningen så att familjemedlemmars asylansökningar prövas i olika länder.                           


Målet handlar om en man vars fru och barn ska få sina asylansökningar prövade i Sverige då de hållit sig undan en överföring enligt Dublinförordningen till Tyskland. Mannens asylansökan skulle enligt Migrationsverkets beslut och länsrättens dom prövas i Tyskland. Familjen hade en gång verkställts till Tyskland men återkommit till Sverige med det nyfödda barnet.

MiÖD gör inledningsvis ett antal konstateranden, bl.a. att det i inledningen av Dublinförordningen finns en hänvisning till medlemsstaternas förpliktelser enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i, att man inom EU vid utformningen av Dublinförordningen lagt sig vinn om att värna intresset av att familjer inte splittras, att principen om familjens enhet genomsyrar den svenska utlänningslagstiftningen och att en familj åtnjuter skydd bl.a. av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, flera FN-konventioner och Europa-konventionen.

När det gäller Europakonventionen konstaterar MiÖD med hänvisning till art. 8.2 att en överföring av mannen enligt Dublinförordningen i detta fall innefattar ett intrång i hans och hans familjemedlemmars rätt till respekt för familjelivet. Intrånget kan dock vara berättigat om vissa kriterier i artikeln är uppfyllda. I den prövningen konstateras att beslutet har stöd i lag och att ändamålet med beslutet är att förebygga oordning i artikelns mening. Frågan är då om det ”i ett demokratiskt samhälle är nöd¬vändigt” att göra ett sådant intrång i familjelivet som överföringen innebär.

MiÖD konstaterar att familjen genom att hålla sig undan en överföring till Tyskland själv har bidragit till att hamna i en situation som innebär att den splittras om mannen överförs dit. Intresset av att förebygga oordning när det gäller tillämpningen av Dublinförordningen väger ändå inte tyngre än respekten för rätten till familjeliv enligt Europakonventionen.

MiÖD undanröjer därför migrationsdomstolens dom och Migrationsverkets beslut och återförvisar målet till verket för en prövning av mannens ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd.

 

Dokumentinformation

  • Instans: Migrationsöverdomstolen
  • Avgörandedatum: 2010-06-09
  • Publiceringsdatum: 2010-06-14
  • Dokumentnr: 22968
  • Ämnesord

    Migrationsöverdomstolen, Vägledande beslut, Asylansökan, Dublinförordningen, Familj, Familjens enhet,

     Europakonventionen, Tyskland

    http://www.migrationsverket.se/lifos/dok.do?mode=index&dokn=22968

    شورای اروپا و سیاست پناهندگی سويدن

    به دنبال انتقاد شدید کمیساریای پناهندگی سازمان ملل متحد از کشور سويدن به دلیل اخراج دسته­جمعی گروهی از پناهجویان عراقی به بغداد، شورای اروپا از سوئد( سويدن ) و سه کشور دیگر درگیر در مسئلۀ اخراج عراقی­ها خواست تا این کشورها نسبت به رفتار نهادهای امور مهاجرین خود واکنش نشان دهند

    . توماس هماربری . عضو سوئدی کمیسیون حقوق بشر شورای  اروپا در این مورد گفت:
    «وقتی دولت­های اروپا و از آن میان سوئد( سويدن )، اخطارهای جدی کمیساریای پناهندگی سازمان ملل متحد را نادیده می­گیرند، به باور من گذشته از این که جان افراد را به خطر می­اندازند، سیستم محافظت از پناهندپان سازمان ملل در سایر نقاط جهان را نیز تضعیف می­کنند.»
    ریاض یک تبعۀ مسیحی عراقی که در یک پایگاه آمریکائی در موصل عراق اشتغال داشته و در همان پایگاه برادرش توسط افراطیون اسلامی ربوده شده و به قتل رسیده است. ریاض که جان خود را هم در موصل در خطر احساس کرده بود به سوئد پناهنده شد. ادارۀ مهاجرت سوئد با درخواست پناهندگی او موافقت نکرده و حکم به اخراج وی داده است. او در گفتگوئی با برنامۀ بامدادی رادیو سوئد گفت:
    «من در عراق نمی­توانم زندگی کنم، همۀ جای این کشور ناامن است و اگر القاعده مرا پیدا کند…»
    ریاض در پاسخ به این پرسش که چرا ممکن است آنها ترا به قتل برسانند می­گوید:
    «چون من برای ارتش آمریکا کار می­کردم.»
    یادآوری این که بهانه­ای که افراطیون مسلمان با تمسک به آن برادر ریاض را به قتل رسانده­اند این بود که او برای دشمن کار می­کرده.
    به اعتقاد توماس هماربری کمیسونر سوئدی شورای اروپا ریاض در موقعیت پرمخاطره و جدی است و روشن است که احتیاج به محافظت دارد. او به رادیو سوئد در این زمینه گفت:
    «این پناهجو چه امکانی برای ارائۀ مدارکی بیش از آن چه تا به حال نشان داده است، دارد.»
    عضو سوئدی شورای اروپا ادامه می­دهد که مورد ریاض یک مدرک دیگری است که ارائۀ تصاویر فردی از خطراتی که در کمین افراد هستند نیز در عمل کارائی ندارد.»
    در مورد این پناهجوی عراقی حتا وزیر پیشین امور مهاجرت عراق نیز تأئید می­کند در عراق جان وی در خطر است. پاسکیل ورده، وزیر پیشین مهاجرت عراق در گفتگوئی تلفنی به برنامۀ بامدادی رادیو گفت:
    «این فرد همواره و در هر دقیقه در معرض خطر است و به واقع نیاز به محافظت دارد، مقامات سوئدی حتا اگر شده به شکل موقت باید به او پناه بدهند تا وضعیت کشور تغییر کند.»
    یادآوری کنم که در پی انتقاد شدید کمیساریای پناهندگی سازمان ملل متحد از سوئد و کشورهای نروژ، هلند و بریتانیا، خبرگزاری ت ت امروز گزارش داد که سیاست پناهندگی سوئد در قبال کودکان تنهای پناهجو از سوی یونیسف، یکی دیگر از ارگان­های سازمان ملل متحد مورد انتقاد واقع شده است. انتقاد شاخۀ سوئد یونیسف از سیاست پناهندگی این کشور این حوزه را در برمی­گیرد که کودکان تنهای پناهجو که از این کشور درخواست پناهندگی می­کنند اغلب به خانواده­های بی­تجربه­ای واگذار می­شوند و مقامات امور مهاجرت و کمون­ها کنترلی بر وضعیت آنها ندارند. گفتنی است که در ماه مارس سال جاری نیز انتقاد مشابهی از سوی اتحادیۀ کارکنان کمون­ و لاندستینگ­های سوئد متوجه مقامات امور مهاجرت این کشور شد.

    taher.jambarsang@sr.se

    درين باره به زبان سويدني بيشتر بخوانيد

    ”al-Qaida kan finna mig och döda mig”

    Positivt gensvar från Irak och Afghanistan om ensamkommande barn

    Migrationsverket har nu genomfört resor till både Afghanistan och Irak för

    att försöka hitta goda lösningar för ensamkommande barn som fått avslag

    på sina asylansökningar. Målet är att underlätta återföreningen mellan barn och föräldrar 

     

    Migrationsverket har under resorna haft överläggningar med företrädare för regeringarna och olika myndigheter i länderna. En utgångspunkt är att Sverige bör utveckla samarbetet med afghanska och irakiska myndigheter i denna fråga.
     
    – Vi har fått ett positivt gensvar från våra afghanska och irakiska kollegor, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.
     
    Han berättar också att de afghanska och irakiska företrädarna gärna ser att de asylsökande barnen återförenas med sina familjer i hemlandet.
     
    Fortsatt samarbete
    Myndigheterna i Afghanistan och Irak är öppna för fortsatta samtal och arbetet kan därmed stegvis gå framåt. Det fortsatta arbetet ser olika ut i Irak och Afghanistan och det är viktigt att nu tydliggöra  hur detta samarbetet ska utvecklas.

    Det var i våras som regeringen gav Migrationsverket i uppdrag att hitta nya lösningar för hur ensamkommande barn ska kunna återvända till sina hemländer och få hjälp med att hitta sina föräldrar. Verket ska redovisa hur detta arbete framskrider vid två tillfällen — slutrapport ska lämnas den 15 februari 2011.

     

     

     

    "De gröna väljarna kan avgöra valet"

    Skriv ut Skicka sidan ändra
     
    Valet ekot  162 * 46

    mohajer

    به تو پناه آوردم تا شاید مردانگی مرا در برابر ظلم بستایی / و با مردانگی خودت فرصت زندگی بدون ذلت را به من ببخشایی/ زبانت با زبانم آشناست/ و مذهبت با اعتقادم هماهنگ/ پنداشتم که برادر منی/ پنداشتم که در خاک خدا/ که من و تو آنرا با مرز تقیسم کرده ایم/ به من قسمت کوچکی به سخاوت قلبت / به اجاره خواهی داد/ و شریک دردهایم خواهی شد/ تا روزی/ که کشورم/ آباد و آزاد گردد/ وانگه/ در افغانستانی بهتر/ مهمانت خواهم کرد/ بر دستانت بوسه خواهم فشاند/ و ای برادر/ از مهربانیت در اوج بیچارگیم/ از دست گیریت در روز های نا امیدیم/ با اشک و قلبی مملو از محبت/ سپاسگذاری خواهم نمود/ از فرط بی پناهی/ به کشورت پناه آوردم/ کودکی بودم که پایم با خاکت آشنا گشت/ جوانیم را در کشورت گم کردم/ زبانم را بفراموشی سپردم/ ”تشکر”هایم به ”مرسی” / و ”نان چاشت” ام به ”نهار” مبدل گشت/ شاعرم حافظ گردید و / از قابلی وچتنی و چای سبز / به زرشک پلو/ و طعم شور خیار / و چای معطر سیاه/ در پیاله های کمر باریک/ با قند خشتی در کنار / عادت نمودم/ در کشورت/ بهترین و بدترین لحظه های زندگی را/ به تجربه نشستم/ پسرم در خاک تو چشم گشود و رضا نامیدمش/ مادرم در بهشت رضای تو با دلی نا امید مدفون گردید/ خواهرم با پسری از تبار تو عقد و نکاح بست و/ در جنگ عراق برادرم/ برای سربازانت نان پخت/ صلوات فرستاد/ و با افتخار عرق را از جبین زدوده و/ بند سبز یا حسین را بر پیشانی گره زد/ حال/ پیریم را نیز در خاک تو/ به تماشا نشسسته ام/ سالهاست/ که چنار وجودم/ در گردباد حوادث خاک تو/ به بید لرزانی مبدل گشته است/ سالهاست/ که نامم را بفراموشی سپرده ام و/ لقب ”مشدی”را بنامم گره زده اند/ سالهاست که من دیگر آن کودکی نیستم/ که با پای برهنه و قلبی مملو از وحشت برای سرپناهی/ به تو پناه اورد / ولی تو/ همان بی خبری هستی که بودی! / ولی تو/ با آنکه فروغ چشمانم را با دوختن کفش هایت / با آنکه قوت دستانم را در غرس نهال در باغ هایت/ با آنکه قامت استوارم را در بپا خواستن دیوار ها و ساختمان ها و خانه هایت/ با آنکه صبر و تحمل ام را در شنیدن کنایه ها و کینه توزی هایت/ به تباهی نشستم/ هرگز برای لحظه ای/ جرقه زود گذر انسان دوستی را/ بر قلبت راه ندادی/ هنوز هم/ در فهرست تو”افغانی” ام و/

    "al-Qaida kan finna mig och döda mig"

    Europarådet kräver att den svenska regeringen agerar mot de svenska migrationsmyndigheterna efter kritiken från FN:s flyktingkommissariat om att Sverige tvångsutvisar irakier. Men migrationsminister Tobias Billström förstår inte kritiken.

     

    Tobias Billström om kritiken från EuroparådetTobias Billström om kritiken från Europarådet (1:36)
    Europarådet kräver att regeringarna i Sverige och andra europeiska länder – agerar mot sina migrationsmyndigheter i frågan om tvångssavvisningar till Irak. Men Migrationsminister Tobias Billström förstår inte kritiken från Europarådet. Henrika Åkerman intervjuar Billström. Ekot 2010-06-16.
    Lägg till i spelkö Öppna i spelaren
    Thomas Hammarberg, EuroparådetThomas Hammarberg, Europarådet (2:42)
    Europarådet kräver att den svenska regeringen agerar mot de svenska migrationsmyndigheterna efter kritiken från FN:s flyktingkommissariat om att Sverige tvångsutvisar irakier. Reportrar: Karin Wirenhed och Nuri Kino.
    Lägg till i spelkö Öppna i spelaren
    ”De har kunnat mörda min bror. De kan göra likadant med mig.””De har kunnat mörda min bror. De kan göra likadant med mig.” (6:24)
    Karin Wirenhed och Nuri Kino reportrar.
    Lägg till i spelkö Öppna i spelaren
    Mikael Ribbenvik, Migrationsverket, och Thomas Hammarberg, Europarådet, diskuterarMikael Ribbenvik, Migrationsverket, och Thomas Hammarberg, Europarådet, diskuterar (9:56)
    Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik och Thomas Hammarberg Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter.
    Lägg till i spelkö Öppna i spelaren

    – Jag konstaterar att Sverige har investerat mycket i att bygga upp ett rättssäkert och välfungerande asylsystem som bygger på individuella prövningar så jag har lite svårt att förstå de synpunkterna, säger Tobias Billström.

    Gör regeringen ingenting kommer kommissariatets auktoritet i internationella migrationsfrågor att undermineras, säger Thomas Hammarberg Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter.

    – När nu europeiska regeringar inklusive den svenska börjat avfärda dom allvarliga varningar som kommer från FN:s flyktingkommissarie så menar jag att det är att ta en väldigt stor risk för enskilda människors liv helt enkelt, men också underminerar FN-systemet när det gäller skydd för flyktingar också i andra delar av världen, säger han.

    Riyad är en av de som Thomas Hammarberg anser riskerar sitt liv i Irak. Riyad är kristen assyrier, som arbetat för den amerikanska armén i Irak. Hans bror som jobbade på samma bas kidnappades av islamistiska extremister i hemstaden Mosul i norra Irak, inför en videokamera blev brodern sedan brutalt mördad. DVD:n med mordet spreds som skrämselpropaganda, för att stoppa irakier från att jobba för amerikanerna och för att driva ickemuslimer på flykt från Irak. Riyad fick i förra veckan beskedet att inte har rätt till skydd i Sverige, att han kommer att tvångsutvisas.

    Migrationsverket och Migrationsdomstolen ifrågasätter inte att Riyads bror blev mördad för att han jobbat åt amerikanska armén, men myndigheterna tycker inte att Riyad har kunnat bevisa att även han riskerar förföljelse i Irak. Till Ekot säger Riyad att han omöjligt kan återvända, att hoten mot honom är verkliga och att han kan bli dödad oavsett var i Irak han befinner sig.

    – Jag kan inte bo i Irak, det spelar ingen roll var jag är, al-Qaida kan finna mig och döda mig.

    Varför skulle de döda dig?

    – För att jag har jobbat åt amerikanska armén.

    Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter säger att Riyads avslag visar på ett tydligt systemfel i asylprocessen.

    – Hur skulle den här sökande kunna bevisa mer än han redan gjort att hotet är allvarligt. Det här är ytterligare ett bevis på att det här inte fungerar i praktiken, säger han.

    Pascale Warda, före detta Migrationsminister i Irak, som numera jobbar på hjälp- och flyktingorganisationen Hammurabi Foundation känner till Riyads fall. Hon säger på en dålig linje från Bagdad att, som situationen är i Irak idag, kan han inte skyddas någonstans i landet. Hon tycker att Sverige har skyldighet att skydda honom tills läget i Irak förbättrats.

    – Jag menar att hans liv är i fara hela tiden. Han behöver skydd av svenska myndigheter, i alla fall tillfälligt till situationen förändrats, säger Pascale Warda.

    گفتگو با سه جوان افغان ساکن اومئو

     درمورد دشوارتر شدن دریافت اجازه ی اقامت برای کودکان پناهجو خبرهای زیادی منتشر شده است. در این زمینه انتقادهای زیادی نیز به سوئد( سويدن ) از سوی سازمان های مدافع حقوق  کودکان و حقوق بشر صورت گرفته است. یاد آوری کنیم که  این شرایط در چند سال پیش اندکی آسان تر بود


    گفتگو با سه جوان افغان در اومئو
    گفتگوئی داریم با سه جوان افغان ساکن امئو که هر سه، چند سال پیش به تنهائی به سوئد آمدند.  
    عنایت تمیم و بهرامی قیس الهی که ٢ سال پیش و حمید عزیزی که ٣ سال پیش به سوئد ( سويدن )آمده اند، هر سه دارای اقامت دائم هستند و و معتقدند که باید از امکاناتی که سوئد در اختیار آن ها برای ادامه ی تحصیل قرار داده ، برای ساختن آینده ای روشن  استفاده کنند.
    در محل تحصیل آنها  اوسترا یمناسیوم در وقت استراحت ناهار، با هر سه دیدار و گفتگو کردم .
    نخست گفتگوئی داشتم با عنایت تمیم  که دو سال پیش به سوئد آمده است.
     گفتگو با عنایت تمیم نوزده ساله

    در گفتگوئی با بهرامی قیس الهی، هجده ساله که دو سال پیش به سوئد آمده، او عنوان کرد که طبق توصیه ای که به وی  شده بود برای گرفتن اجازه ی اقامت به سختی به کارپرداخته است تا عاقبت موفق شد که اجازه ی اقامت در سوئد را دریافت کند.

     گفتگو با بهرامی قیس الهی هجده و نیم ساله

    حمید عزیزی در اومئو
    حمید عزیزی سه سال پیش به سوئد آمد. او به موسیقی بسیار علاقمند است و فعالیت هائی  نیز در این زمینه داشته است.

     گفتگو با حمید عزیزی بیست ساله

    برخلاف برخی از مهاجران که شدیدا از رفتارهای نژادپرستانه ی برخی از سوئدی ها گله مند هستند، حمید عزیزی و عنایت تمیم ، رفتار سوئدی ها را با خود بسیار محترمانه و متفاوت با کشورهای همسایه افغانستان می دانند.

    زینت هاشمی
    zinat.hashemi@r.se
    منبع : سايت پژواک

     

    Afghanska fyndigheter värda 1 biljon dollar

    Amerikanska geologer har upptäckt mineralfyndigheter i Afghanistan värda närmare 1 biljon dollar.
    Fyndigheterna kan hjälpa det krigshärjade landet att inte bara hamna på fötter – utan att även b
    li ett av världens mest lukrativa gruvdistrikt

    De tidigare helt oupptäckta fyndigheterna innehåller enorma kvantiteter av järn, koppar, kobolt, guld och viktiga industrimetaller som litium, skriver New York Times.

    Fyndigheterna är så stora och och inkluderar så många olika mineraler som är viktiga för den moderna industrin att Afghanistan kan komma att bli ett av de viktigaste gruvområdena i världen, enligt amerikanska regeringskällor.

    I ett internt Pentagondokument står det bland annat att Afghanistan kan bli ”Saudiarabien för litium”. Litium är ett nyckelmaterial i batterier till laptop-datorer och mobiltelefoner.

    De rika naturtillgångarna har upptäckts av en grupp amerikanska geologer och anställda vid Pentagon.

    – Det finns häpnadsväckande potential här, säger general David H Petraeus vid amerikanska centralkommandot.

    – Det finns självklart en massa om och men, men jag tror att detta potentiellt är väldigt betydelsefullt.

    Så här långt ser det ut som om de största tillgångarna består av järn och koppar, men man har även hittat stora fyndigheter av niob, en mjukmetall som avänds för att producera superledande stål, och av guld.

    Afghanistan har inte någon infrastruktur för gruvdrift, så det kommer att ta tiotals år innan landet kan exploatera sina ”nya” tillgångar fullt ut. Men fyndigheterna kan leda till stora investeringar och många nya jobb.

    Värdet på tillgångarna beräknas till drygt 1 biljon amerikanska dollar, obegripliga 7 800 miljarder svenska kronor.

    Tillgångarna innebär en drastisk förändring för landets krigshärjade ekonomi som till stor del baseras på opiumproduktion och narkotikasmuggling, samt bistånd från USA och andra länder.

    – Det här kommer att bli Afghanistans ekonomiska ryggrad, säger Jalil Jumriany, rådgivare till den afghanske gruvministern.

    Samtidigt innebär de rikliga tillgångarna nya problem för det instabila landet. Förutom infrastruktur saknas även vana av industri och av miljöskydd. Dessutom väntas rapporten om fyndigheterna utlösa en kamp bland de regionala aktörerna, Kina, Indien och Ryssland, för att få ta del av fyndigheterna.

    Dessutom kan fyndigheterna få talibanerna att slåss ännu mer våldsamt för att få kontroll över landet.

    Ett annat väntat problem är att korruptionen i Karzai-regeringen tar ny fart, särskilt om den handfull stora gruppen av oligarker med kopplingar till presidenten får kontroll över tillgångarna. Förra året anklagades den afghanske gruvministern för att ha tagit emot en 235 miljoner kronor stor muta från Kina för att de skulle få tillgång till en koppargruva. Ministern har sedan dess bytts ut.

    Fyndigheterna har upptäckts sedan United States Geological Survey, USA:s geologiska undersökning, påbörjade en kartläggning av Afghanistans mineraltillgångar 2006. De utgick från data som samlats in av gruvexperter från Sovjetunionen sedan deras ockupation av landet under 1980-talet.

    De lovande resultaten gjorde att en större undersökning drogs igång året efter.

    Resultaten av studien presenterades nyligen för den afghanska regeringen och president Hamid Karzai.

    Extrema rikedomar funna i Afghanistan

    Guld, koppar och litium för tusentals miljarder.

    Den amerikanska militären har snubblat på extrema metallfyndigheter under kriget i Afghanistan.

    Men det är talibanerna som sitter på skatten.

    ک هزار میلیارد دلار' ارزش معادن زیرزمینی افغانستان

    Afghanska fyndigheter värda 1 biljon dollar

    De outnyttjade ådrorna, som även inkluderar järn och kobolt, värderas till närmare 10 biljoner kronor (10 000 000 000 000 kronor).

    Experterna tror att det krigshärjade landet i framtiden kan bli ett av världens viktigaste gruvcentrum.

    I taliban-land

    I ett internt Pentagon-memo görs jämförelser med vad oljan betyder för Saudiarabien.

    – Det finns en enastående potential här. Det finns många om, men jag tror att det kan få enorm betydelse, säger general David Petraeus, USA:s högste befälhavare i området till Daily Mail.

    De gömda rikedomarna finns framför allt längs gränsen mot Pakistan. Det vill säga i områden där talibanerna har sina starkaste fästen, och där flera av de hårdaste striderna har utkämpats.

    Metallfyndigheterna upptäcktes när geologer kallades in för att analysera den amerikanska militärens avancerade spaningsbilder. Att det finns metaller gömda i den afghanska jorden har geologerna misstänkt länge, men att det var i den här omfattningen var det få som trodde.

    Kan bli maktkamp

    Potentialen i de nya fynden överträffar allt i dagens Afghanistan, vars ekonomi till stor del baseras på bistånd och opium.

    – Det här kommer bli ryggraden i den afghanska ekonomin, spår en rådgivare till Afghanistans gruvminister i New York Times.

    Somliga tror dock att fynden kan leda till ännu hårdare maktkamp mellan regeringen och olika krigsherrar och klanledare i de mineralrika områdena.

    – Obamas krig blev just både viktigare och mer komplicerat på samma gång, säger Bruce Riedel, före detta CIA-tjänsteman och rådgivare i Afghanistanfrågor, till AP.

    Han säger att USA kan hjälpa till att bygga upp en gruvindustri, men varnar samtidigt för risk för korruption och konkurrens mellan olika grupperingar och länder som vill dra nytta av rikedomarna.

    Klart är i alla fall att det kommer dröja många år innan det finns en fungerade gruvindustri på plats för att bryta metallerna.

    Litium och kobolt

      Litium används i legeringar, batterier och i vissa mediciner.

    Det används också i raketbränsle.

      Kobolt används framför allt som legeringsmetall i högpresterande material som används i till exempel flygplansmotorer och turbiner.

    Kobolt har också magnetiska egenskaper och finns i bland annat mikrofoner och högtalare.

    Källa: NE

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7301806.ab

    'یک هزار میلیارد دلار' ارزش معادن زیرزمینی افغانستان

    نتایج یک پژوهش نشان داده است که معادن زیر زمینی افغانستان به مراتب با ارزش تر از آن چیزیست که پیش از این تصور می شد


    یک گروه مشترک کارشناسان وزارت دفاع آمریکا و اداره زمین شناسی آمریکا تخمین زده اند که ذخایر زیرزمینی مس، آهن، نیوبیوم، لیتیوم و طلا در افغانستان، بیشتر از یک هزار میلیارد دلار ارزش دارد.

    جزییات تحقیقات اداره زمین شناسی آمریکا اولین بار در سال 2007 منتشر شد و پس از آن، آمریکا در دسامبر سال گذشته، ارزیابی خود را در مورد ارزش تخمینی این معادن تکمیل کرد.

    و حالا به تازگی، تخمین ارزش یک هزار میلیارد دلاری این معادن، در نیویورک تایمز منتشر شده است.

    با آنکه استخراج این معادن و توسعه این صنعت، به سالها وقت نیاز دارد، اما مقامات باور دارند که ظرفیت معادن زیرزمینی افغانستان به حدی است که می تواند قبل از آغاز استخراج، توجه سرمایه گذاران زیادی را به خود جلب کند.

    وزارت معادن و صنایع افغانستان می گوید، هنوز نمی تواند آمار ارایه شده در این پژوهش را تائید کند اما این وزارت، در مورد غنی بودن افغانستان از نظر معادن تردید ندارد.

    تخمین ارزش

    • آهن: 421 میلیارد دلار
    • مس: 274 میلیارد دلار
    • نیوبیوم: 81 میلیارد دلار
    • کبالت: 51 میلیارد دلار
    • طلا: 25 میلیارد دلار

    جواد عمر، سخنگوی این وزارت می گوید که اگر استخراج فنی از این معادن صورت گیرد، افغانستان می تواند به خودکفایی رسیده و از کمک های جامعه جهانی بی نیاز شود.

    این معادن در نقاط مختلف در سراسر افغانستان پراکنده شده اند، اما بر اساس پژوهشها، بخش اعظم این معادن در مناطق جنوبی و شرقی افغانستان و در امتداد مرزهای این کشور با پاکستان موقعیت دارد.

    اما مناطقی چون غزنی، در مرکز افغانستان نیز جایگاه ذخایر عظیمی دانسته شده است.

    دولت افغانستان می گوید، این ارزیابی ها از سوی اداره زمین شناسی آمریکا و به درخواست دولت افغانستان صورت گرفته است.

    با این حال، سوالهایی زیادی هنوز در مورد چگونگی استخراج این معادن و سرمایه گذاری ها در این عرصه وجود دارد.

    ادامه نا امنی ها در افغانستان و ضعف حکومتداری در این کشور نیز چالشهای دیگری سر راه استخراج این معادن تلقی می شود.

    http://www.bbc.co.uk/persian/afghanistan/2010/06/100614_k01_afghan_mines.shtml