Sveriges plats i kärnan av EU-samarbetet, behovet av att fullfölja missionen i Afghanistan trots de två döda svenska soldaterna, och ett fortsatt stöd för en tvåstatslösning i Israel/Palestina-konflikten med Jerusalem som huvudstad för båda länder
Det var några av de frågor som utrikesminister Carl Bildt lyfte fram när han presenterade en nyhetsfattig utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagsförmiddagen. Men oppositionen var inte imponerad.
I och med Lissabonfördraget är Sverige ännu starkare integrerat i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, konstaterade Carl Bildt från riksdagens talarstol. Idag är Sverige både är berett att ge hjälp och ta emot hjälp, sa Carl Bildt, och utan att nämna den militära alliansfriheten läste han upp det som nu är kärnan i Sveriges säkerhetspolitiska doktrin.
– Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
I sin genomgång av världens konflikter konstaterade Bildt bland annat att en trovärdig fredsprocess mellan israeler och palestinier är av central betydelse för stabiliteten i Mellanöstern, och han hänvisade till de slutsatser som antogs under det svenska EU-ordförandeskapet i höstas.
– Slutsatserna fastställer bland annat att förhandlingarna ska utgå från 1967-års gränser, att bosättningarna är olagliga, att alla slutstatusfrågor ska ingå i förhandlingarna – däribland Jerusalems status som huvudstad för två stater – samt att båda parter ska avhålla sig från provokativa handlingar, sa Carl Bildt.
Afghanistan berördes också förstås. De två döda svenska soldaterna påminner oss om de stora risker som svenska män och kvinnor utsätter sig för att värna fred och frihet, sa Bildt, och bara genom att fullfölja uppdraget där kan vi visa att förlusterna inte skett förgäves. Sedan konstaterade han att hot, med ursprung långt från Sverige, kan vara nog så påtagliga.
– Nittio procent av allt heroin som säljs i vårt land, har sitt ursprung i Afghanistan. Terrorgrupper verksamma i Afghanistan, liksom i grannlandet Pakistan, har visat sig kapabla att genomföra attacker med långtgående geopolitiska konsekvenser, säger utrikesminister Carl Bildt.
Efteråt kallade Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin regeringens utrikesdeklaration för helt orkeslös och visionslös.
Regeringen och oppositionen är överens om mycket, konstaterade Ahlin, men räknade sedan upp flera områden där det finns meningsskiljaktigheter. Regeringen pratar om nedrustning men gör ingenting, sa Ahlin. Rysslandspolitiken är svajig och otydlig, och så kritserade han regeringens Nato-politik.
– Vi måste sluta med att undergräva Sveriges militära alliansfrihet och med fjäskande inför Nato, sa Urban Ahlin.
Han exemplifierade bland annat med att regeringen öppnat en Nato-ambassad, samtidigt som man stängt det svenska generalkonsulatet i New York (”världens huvudstad”, som han sa).
I samband med utrikesdeklarationen presenterade den rödgröna oppositionen en utrikespolitisk rapport, som följer på den rapport som de la fram i samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari.
Där sägs bland annat att Sverige – vid en rödgrön valseger – tänker erkänna det turkiska folkmordet på armenier, assyrier och andra minoriteter under första världskriget.
Vidare ska de röd-gröna i regeringsställning omedelbart vidta åtgärder gentemot Israel, sa Vänsterns utrikespolitiske talesman Hans Linde i riksdagen.
– Vi kommer att tala klarspråk om bosättningarna, murbygget, blockaden mot gaza och samtliga parters brott mot folkrätten. men vi kommer också att avbryta det militära samarbetet med Israel, kalla hem den svenska militärattachén i Tel Aviv och inte bedriva någon vapenhandel med Israel. Vi kommer att verka för demokratiska val på de ockuperade områdena, och vi kommer att respektera valresultatet, oavsett vem som palestinierna väljer som sina företrädare, sa Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Hans Linde i riksdagen.
FAKTA:
Utrikesdeklarationen är en programförklaring med regeringens mål och visioner för Sveriges arbete i världen under hela det kommande året. Men det är också en redovsining av Sveriges roll och vad Sverige gjort i utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken under det gångna året. Läses upp av utrikesministern i riksdagen i februari varje år.
Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 17/2 2010.
http://www.sr.se/cgi-bin/international/artikel.asp?Artikel=3450813
Det blev bitvis hårda ord i söndagens duell i SVT:s Agenda mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skatten för pensionärer och sjukförsäkringen var några av ämnena som diskuterades
– Det är jag som har jobbpolitiken och jag fick fram en bra fråga till landets pensionärer om vem som är trovärdigast när det gäller att sänka skatter. Och jag ställde viktiga frågor om sjukförsäkringsförslaget som de tre rödgröna partierna har väckt, sa statsminister Fredrik Reinfeldt till Ekot efter debatten.
Pensionärernas skatter, sjukförsäkringen, skatter och unga väljare var ämnena i söndagens duell i SVT:s agenda mellan Moderaternas Fredrik Reinfeldt och Socialdemokraternas Mona Sahlin. Stundtals skärptes tonen emellan de båda.
Mona Sahlin anklagade regeringen för att ”ha förstört a-kassan” och Fredrik Reinfeldt sa att Mona Sahlin ljugit sig förbi vetskapen om finanskrisen.
Fredrik Reinfeldt gick hårdast åt sin opponent när det gällde sjukförsäkringsreglerna och upprepade frågan om Mona Sahlin kan garantera att ingen kommer att få sänkt ersättning med de rödgröna vid makten, och varför de rödgröna vill ha en gräns vid 58 års ålder för förtidspensionering.
– Är du beredd här ikväll att slå fast att ingen kommer att få samlad lägre ersättning till följd av ert förslag, frågade Reinfeldt under debatten.
Mona Sahlin svarade:
– 58-årsgränsen för förtida pension är ett sätt att visa att det alltid är arbetslinjen som ska vara i första hand. Så länge det finns minsta möjlighet att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet så sätter inte vi bara upp en stensäker gräns utan ger rättigheter vid vissa tidpunkter åt individer för att kunna få rehabilitering.
Medan Mona Sahlin säger att regeringen har vänt överskott i ekonomin till underskott så hävdar Fredrik Reinfeldt att de offentliga finanserna är i god ordning. Frågan är vilken bild av Sveriges ekonomi som är den rätta. Fredrik Reinfeldt svarade så här:
– Vi är på väg att föra Sverige genom den svåraste krisen under efterkrigstiden med bättre ordning i de offentliga finanserna än snart sagt varje annat europeiskt land. Om Mona Sahlin har en annan bild så skulle jag vilja se var har hon stöd för det av internationella bedömare och andra som följer svensk ekonomi. Annars blir det bara en svartmålning att tycka illa om Sverige bara för att man är i opposition.
Mona Sahlin sa däremot att regeringens har lånat till skattesänkningar vilket försämrat Sveriges ekonomi:
– Man har skattesänkt bort det överskott som fanns i statens budget. Det gör att jag tycker jag har mer än fog för att säga att han har gjort ett val att låna till skattesänkningar istället för att investera i välfärd eller för att bygga bostäder åt unga eller för att klara jobben så att vår beskrivning av verkligheten bygger ju också på att vi står för två olika syner på hur politiken ska användas, sa Mona Sahlin.
Först ut i duellen var alltså frågan om pensionärernas skatt och där gick statsministern till angrepp på Sahlin och sa att hon vill höja skatten på jobb för att komma upp i samma nivå som skatten på pensioner.
Det förnekade Mona Sahlin, som svarade att lön och pension ska beskattas lika, och först ska pensionsskatten sänkas om de röd-gröna vinner valet. Fredrik Reinfeldt sa att han kan tänka sig att sänka skatten ytterligare för pensionärerna:
– Jag är beredd att göra det både en tredje och fjärde gång och jag är beredd att fråga dem vem de tror är mest trovärdig på att sänka skatter för äldre, är det jag eller är det Mona Sahlin.
Lotta Karlsmark
lotta.karlsmark@sr.se
Valrörelsen smög igång på måndagen, när den rödgröna oppositionen under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen presenterade sin plattform för en gemensam försvars- och säkerhetspolitik
Reglerna för vapenexporten ska stramas åt och internationell nedrustning ska åter bli en svensk profilfråga. Men det blir inget automatiskt återinförande av värnplikten vid en valseger, och i frågan om den svenska styrkan i Afghanistan lämnas inget besked alls.
De rödgröna partiledarna beskrev uppgörelsen som en stor framgång, men från regeringshåll och försvarsminister Sten Tolgfors kom hård kritik.
– Det är ju inte värt att kalla en uppgörelse. Man har ju kommit överens om att man ska utreda de stora frågorna, och dessutom inte innan valet utan långt efter valet. Det handlar om synen på insatsen i Afghanistan, det handlar om värnplikten, det handlar om försvarsindustrifrågor och möjligheten till export, och man kommer nu att gå till val utan en tydlig uppfattning i de här frågorna.
Försvars- och säkerhetspolitiken har setts som ett av de politikområden där de rödgröna partierna skulle få svårast att komma överens.
Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet velat bevara den allmänna värnplikten, stöder Miljöpartiet övergången till en frivillig rekrytering av soldater. Socialdemokraterna och Vänstern har också slutit upp bakom den svenska försvarsindustrin, medan Miljöpartiet varit betydligt mer kallsinnigt.
I frågan om den svenska Afghanistaninsatsen har Vänstern hela tiden drivit ett hårt motstånd, i motsats till Socialdemokraterna och Miljöpartiet som i stort sluter upp bakom regeringens linje.
Och när de tre partierna nu presenterat sin gemensamma plattform består en del oklarheter.
När det gäller vapenexporten säger man att reglerna ska skärpas. Enligt dagens regler är export till krigsförande länder förbjuden. De rödgröna vill också utesluta länder som kränker mänskliga rättigheter och demokrati. Men den exakta utformningen ska utredas efter valet.
Man tänker inte heller riva upp det beslut som riksdagsmajoriteten kommer att fatta senare i vår om att avskaffa den allmänna värnplikten. Istället ska en ”förutsättningslös” översyn av det nya frivilliga systemet göras efter ett år, och eventuella förändringar kommer ske först därefter.
Afghanistan lämnas lämnas helt utanför uppgörelsen. Det är en annan rödgrön arbetsgrupp – den som ska utforma den gemensamma utrikespolitiken – som förhandlar i den frågan, och besked kommer att lämnas senare i vår.
Men kritiken om att de svåra frågorna nu bara läggs i utredningar och översyner, avvisas av Vänsterledaren Lars Ohly:
– Vi har bara en utredning, och det är den utredningen som ska leda fram till en mer restriktiv krigsmaterielexport och krigsmaterielimport. I övrigt så har vi vissa översyner av den politik som förs. Och det är inga konstigheter. De översynerna ska göras, därför att vi ska bygga våra beslut på ett bra faktaunderlag. Men i de allra flesta frågor så sätter vi redan nu ner foten. Och säger att såhär ska en ny rödgrön regering föra Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.
Är Vänsterpartiet villigt att fortsätta kompromissa om en fortsättning för den svenska Afghanistanstyrkan i, låt oss säga, fem-tio år till?
– För Vänsterpartiet är det här en väldigt viktig fråga. Och vi kommer att göra allt vi kan för att få med oss Socialdemokraterna och Miljöpartiet på det. Men vi inser också att ska vi bli överens, så måste alla tre vara öppna för att hitta en lösning som inte är identisk med något partis politik. Och det kommer vi också att vara, säger Vänsterns Lars Ohly.
En som tvivlar på den rödgröna oppostionens förmåga att hitta en kompromiss om Afghanistan är Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman.
– Allra mest allvarligt är naturligtvis att man inte lyckas enas kring den svenska närvaron i Afghanistan. Det finns för denna, och kommande, regeringar förmodligen ingen mer pressande och allvarlig fråga att hantera.
Men vilka är då de viktigaste skillnaderna mellan oppositionens och regeringens försvars- och säkerhetspolitik?
Det finns en samsyn om mycket, säger Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin, men också sådant som skiljer.
– Det som skiljer åt nu, det är vår tydlighet om att Sverige också i framtiden ska vara militärt alliansfritt, att sverige ska ha en mycket större roll i nedrustningsarbetet i världen, att sverige ska driva på kampen för kvinnors villkor i krig och konflikter, vilket är ett fruktansvärt stort problem.
Tvivlar du på de borgerligas försvar för den svenska alliansfriheten?
– De senaste regeringsdeklarationerna, som statsministern läser upp varje år i riksdagen, har den militära alliansfriheten ens nämnts. Så att ja, jag tycker mig se som om man glider in i att enligt dem så måste vi till slut gå med i Nato.
Vad ger ni för besked vad gäller anslaget till försvaret?
– Vi tror ju att det både går att omprioritera delar, men också spara. den här regeringen har lämnat efter sig en stor skattesänkarskuld som gör tat vi måste titta på alla statens utgifter. två miljarder kronor tror vi att det går att spara i försvaret. Exakt hur de läggs ut kan vi visa först när regeringen presenterar sin budget i april.
En besparing på lite sikt i alla fall är ändå att antalet Jas-plan ska minskas från de 100 som gäller nu.
Vad betyder då den rödgröna plattformen för den försvars- och säkerhetspolitiska debatten? Ja, även om partierna inte nått enighet om allt, så har positionerna ändå förändrats.
Tidigare fanns ett stort frågetecken kring den rödgröna politiken, medan de borgerliga samlats kring ett brett inriktningsbeslut för det svenska försvaret som gäller under hela nästa mandatperiod.
Nu har de rödgröna partierna närmat sig varandra, samtidigt som Folkpartiet härom dagen lanserade en egen försvarspolitisk linje med krav på att försvaret måste rustas upp. Folkpartiet driver också en svensk anslutning till Nato.
Men att det skulle finnas spricka i regeringsalliansens försvars- och säkerhetspoltik, det håller inte moderate försvarsministern Sten Tolgfors med om:
– Vi har ju senast i torsdags fattat beslut i regeringen om den långsiktiga inriktningen för försvarsmakten. det har också riksdagen gjort. Vi har alltså en överenskommelse som bär ända till utgången av 2014 – över hela nästa mandatperiod. Och det är alltså entydigt från regeringens sida vilka uppgifter försvarsmakten ska ha och hur de ska verkställas.
Reporter: Andes Ljungberg. Publicerat 19/1-10.
http://www.sr.se/cgi-bin/international/artikel.asp?Artikel=3381732
Slopad värnskatt och allmän arbetslöshetsförsäkring är två frågor som Folkpartiets styrelse vill driva hårdare inför valet 2010
Båda frågorna fanns med som vallöften inför valet 2006 men nu blir det större tryck, säger Folkpartiets ledare Jan Björklund.
– Man har många krav och önskemål inför ett val men den här gången graderar vi upp dem. De är viktiga för Folkpartiet i förhandlingarna med alliansen, säger Jan Björklund.
Att avskaffa värnskatten är ett av de vallöften som regeringen inte infriat sedan valet 2006, att alla ska ha minst hälften kvar av lönen.
Regeringen har inte heller varit enig, bland andra har moderaten och finansministern Anders Borg hävdat att värnskatten är bra ur fördelningspolitisk synvinkel.
– Det ska löna sig att utbilda sig. Värnskatten är en straffskatt på utbildning. Den ska bort och vi ska ha en allmän arbetslöshetsförsäkring. Alla de krav vi har är viktiga men de här är högt prioriterade inför nästa period, säger Jan Björklund.
När det gäller en arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla försökte regeringen hitta en modell för ett par år sedan men lyckades inte enas här heller.
Kraven och riktlinjerna som Folkpartiets styrelse i dag presenterar ska tas när partiet samlas på Landsmötet om några veckor.
Som Ekot berättade tidigare är frågan om att vidga turordningsreglerna till att omfatta fyra personer istället för dagens två också högt prioriterad för Folkpartiet.
En fråga det lär bli debatt om på Landsmötet är föräldraförsäkringen där sex i partistyrelsen vill ha en tredelad föräldraförsäkring medan resten, inklusive partiledaren själv, vill fortsätta med jämställdhetsbonusen.
– Jag kommer att argumentera för att föräldrarna själva sak få bestämma hur de fördelar föräldraledigheten utöver det som redan i dag är bundet till vardera föräldern. Vi kan naturligtvis vässa de här morötterna som finns för att stimulera till ett jämnare deltagande men till sist så ska ändå föräldrarna få bestämma, säger Jan Björklund.
Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se
Vänsterpartiets ledare Lars Ohly tycker att det är viktigt att det rödgröna regeringsalternativet går till val på ett brett politiskt program, som omfattar gemensamma ståndpunkter om arbetslöshet, klimat och välfärdspolitiken
– Jag har insett att många människor ställer krav på att vi som regeringsalternativ kommer med svar i en del frågor som jag kanske trodde att vi skulle kunna gå till val på med partiernas egen politik enbart. Det tror jag inte längre. Jag tror att till exempel välfärdsfrågorna, kampen mot arbetslösheten och klimatkrisen är frågor där man kräver att ett regeringsalternativ i huvudsak redovisar vad man tänker göra. Det innebär också att en regeringsplattform bör omfatta de frågorna och i huvudsak den politik som en regering ska föra, säger Lars Ohly.
Vad är skälet till att du delvis har ändrat uppfattning kring hur bred er gemensamma plattform ska vara?
– Jag har träffat många människor, i synnerhet i fackliga sammanhang där man har ställt krav på att vi möter högeralliansens regering med ett alternativ som ger avgörande svar på viktiga frågor för människor. Jag tror att det är många människor som tycker att det är rimligt och då tycker jag att vi ska uppfylla det, säger Lars Ohly.
Vänsterpartiets kongress har tidigare fattat beslut om att ett rödgrönt gemensamt program skulle begränsas till några punkter.
Lars Ohly sa i dag till riksdagsjournalisterna att han själv gjort fel bedömning. Nu vill han ha ett bredare, mer detaljerat program.
Han tror att det möjligen också kommer att innehålla uppgörelser i utrikes-, säkerhets- och Europapolitiken.
– Redan nu ser vi att alla tre partierna rör sig i en riktning som innebär att det underlättar samarbetet och överenskommelser. Därför blir jag inte förvånad om vi också presenterar överenskommelser i olika frågor som ingen kanske hade förväntat sig innan valet, säger Lars Ohly.
Partistyrelsen fattar beslut om partiets valplattform i helgen och nästa kongress i maj avgör hur det blir.
Partiledaren Lars Ohly sa i dag att det viktigaste i valet inte är framgångar för Vänsterpartiet, utan att det blir regeringsskifte.
Inger Arenander
inger.arenander@sr.se
Söndagen den 19 september 2010 anordnas Riksdagsval i Sverige. Vid detta val kommer riksdagen för mandatperioden 2010–2014 att väljas
Söndagen den 19 september 2010 anordnas Riksdagsval i Sverige. Vid detta val kommer riksdagen för mandatperioden 2010–2014 att väljas.
Förtidsröstningen i Sverige påbörjas 1 september 2010, men svenska ambassader och konsulat i utlandet börjar ta emot röster redan 26 augusti.[1]
Innehåll[göm] |
Senaste mandatperioden [redigera]
Sedan riksdagsvalet 2006 befinner sig Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i regeringsställning genom regeringen Reinfeldt.
Mandatfördelning [redigera]
Förberedelser för valet [redigera]
Mandatfördelning mellan valkretsar [redigera]
De 310 fasta valkretsmandaten i riksdagsvalet fördelas mellan kretsarna på grundval av statistik över antalet röstberättigade per riksdagsvalkrets som tas fram av Valmyndigheten baserat på läget 1 mars 2010. Beslut baserat på statistiken fattas senast 30 april av Valmyndigheten.[1]
Valsedlar [redigera]
Valmyndigheten, som bland annat hanterar tryckningen av valsedlar, tar emot registrering av partibeteckningar fram till 1 mars 2010, och namn på kandidater för partier med registrerad partibeckning fram till 15 april 2010. De partier som beställer valsedlar senast detta datum är garanterade att få dem levererade senast 45 dagar före valet.[2]
I vallokalerna lägger röstmottagarna ut valsedlar i samtliga vallokaler för alla partier som något av de två senaste riksdagsvalen, det vill säga 2006 eller 2002, uppnått minst en procent av rösterna, under förutsättning att partiet har anmält intresse för detta senast 15 januari 2010.[1] I riksdagsvalet 2010 är åtta partier är kvalificerade för detta; de sju riksdagspartierna samt Sverigedemokraterna.[3] Valresultat i andra val, såsom val till Europaparlamentet, kvalificerar däremot inte partier för valsedelsutläggning utförd av röstmottagarna i riksdagsvalet. Övriga partier får själva ombesörja att lägga ut valsedlar. De valsedlar som läggs ut är partivalsedlar med partibeteckning men utan namn på kandidater. Partivalsedlar med namn ombesörjer alltid partierna själva att lägga ut. De partier som uppnått gränsen för att få valsedlar utlagda har också rätt att få ett visst antal valsedlar tryckta gratis. Övriga partier får betala för valsedlarna i enlighet med en taxa som bestäms i november 2009.[2] Om ett parti som fått betala för sina valsedlar kommer upp till minst en procent i valet, får partiet tillbaka kostnaden efter valet.
Röstlängd och röstkort [redigera]
Rösträtten bestäms efter uppgifter i folkbokföringen per 20 augusti 2010, och utskicken av röstkort sker under dagarna därefter. Valmyndigheten räknar med att alla röstberättigade som är bosatta i Sverige ska ha fått sitt röstkort senast 1 september 2010.[1]
Opinionsmätningar [redigera]
Temo/Synovate [redigera]
Demoskop [redigera]
| Parti | Valet 2006 |
Okt 06 | Nov 06 | Dec 06 | Jan 07 | Feb 07 | Mar 07 | Apr 07 | Maj 07 | Jun 07 | Aug 07 | Sep 07 | Okt 07 | Nov 07 | Dec 07 | Jan 08 | Feb 08 | Mar 08 | Apr 08 | Maj 08 | Jun 08 | Aug 08 | Sep 08 | Okt 08 | Nov 08 | Dec 08 | Jan 09 | Feb 09 | Mar 09 | Apr 09 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| s | 35,0% | 37,0% | 39,9% | 40,8% | 41,0% | 41,4% | 42,5% | 46,3% | 45,0% | 41,9% | 41,6% | 44,6% | 44,3% | 46,2% | 46,7% | 46,8% | 43,7% | 42,5% | 44,8% | 44,1% | 43,9% | 45,4% | 45,7% | 39,5% | 42,3% | 40,0% | 40,1% | 38,1% | 37,5% | 33,5% | |
| m | 26,2% | 26,9% | 25,2% | 26,4% | 26,3% | 25,2% | 25,3% | 24,1% | 23,8% | 24,8% | 25,3% | 23,8% | 23,4% | 21,6% | 21,8% | 21,7% | 22,6% | 24,5% | 22,0% | 21,9% | 22,4% | 22,4% | 21,6% | 26,1% | 25,2% | 26,7% | 26,8% | 28,8% | 29,3% | 32,1% | |
| Parti | Valet 2006 |
Jun 2007 | Aug 2007 | Feb 2008 | Maj 2008 | Jun 2008 | Jul 2008 | Aug 2008 | Sep 2008 | Okt 2008 | Nov 2008 | Dec 2008 | Jan 2009 | Feb 2009 | Mar 2009 | Apr 2009 | Maj 2009 | Aug 2009 | Sep 2009 | ||||||||||||
| s | 35,0% | 37,7% | 44,0% | 43,6% | 44,1% | 44,4% | 43,5% | 40,8% | 45,6% | 44,9% | 39,1% | 39,7% | 38,1% | 40,2% | 39,5% | 30,9% | 34,2% | 36,3% | 34,0% | ||||||||||||
| m | 26,2% | 30,1% | 27,0% | 25,1% | 21,9% | 22,0% | 24,4% | 25,1% | 24,1% | 28,4% | 29,0% | 29,1% | 31,5% | 29,0% | 26,5% | 35,5% | 34,5% | 26,7% | 29,8% | ||||||||||||
| c | 7,9% | 6,1% | 5,2% | 6,3% | 6,0% | 6,3% | 5,4% | 5,0% | 4,5% | 4,5% | 5,4% | 4,0% | 5,2% | 5,0% | 6,0% | 3,4% | 4,3% | 5,5% | 5,1% | ||||||||||||
| fp | 7,5% | 7,2% | 5,6% | 5,8% | 6,3% | 7,7% | 6,3% | 7,6% | 8,1% | 4,9% | 6,4% | 6,8% | 6,1% | 6,5% | 8,4% | 7,3% | 5,4% | 8,4% | 6,0% | ||||||||||||
| kd | 6,6% | 3,8% | 3,5% | 3,9% | 3,8% | 4,5% | 3,1% | 3,3% | 3,2% | 3,2% | 4,4% | 3,2% | 2,5% | 4,2% | 3,6% | 3,8% | 3,7% | 4,4% | 4,2% | ||||||||||||
| v | 5,9% | 3,6% | 6,1% | 5,6% | 5,9% | 4,6% | 5,8% | 6,4% | 6,2% | 4,3% | 5,7% | 7,7% | 6,8% | 5,2% | 7,2% | 6,8% | 6,1% | 5,3% | 6,8% | ||||||||||||
| mp | 5,2% | 8,2% | 5,9% | 5,7% | 6,8% | 6,8% | 6,9% | 7,7% | 5,6% | 4,8% | 5,7% | 6,3% | 6,6% | 6,6% | 6,0% | 7,5% | 6,6% | 8,1% | 8,0% | ||||||||||||
| sd | 2,9% | N/A | N/A | 3,2% | 4,2% | 2,5% | 2,6% | 3,1% | 2,1% | 4,5% | 3,4% | 2,3% | 2,5% | 2,3% | 2,1% | 4,2% | 3,4% | 3,7% | 3,2% | ||||||||||||
| Övriga | 2,7% | 3,3% | 2,7% | 0,9% | 1,0% | 1,3% | 2,1% | 1,0% | 0,6% | 0,5% | 0,9% | 1,0% | 0,6% | 1,1% | 0,7% | 0,6% | 1,8% | 1,6% | 2,9% | ||||||||||||
| m, c, fp, kd | 48,2% | 47,2% | 41,3% | 41,1% | 38,0% | 40,5% | 39,2% | 41,0% | 39,8% | 41,0% | 45,2% | 43,1% | 45,3% | 44,7% | 44,5% | 50,0% | 47,9% | 45,0% | 45,1% | ||||||||||||
| s, v, mp | 46,1% | 49,5% | 56,0% | 54,9% | 56,8% | 55,8% | 56,2% | 54,9% | 57,5% | 54,0% | 50,5% | 53,7% | 51,5% | 52,0% | 52,7% | 45,2% | 46,9% | 49,7% | 48,8% | ||||||||||||
| Differens | 2,1% | 2,3% | 14,7% | 13,8% | 18,8% | 15,3% | 17,0% | 13,9% | 17,7% | 13,0% | 5,3% | 10,6% | 6,2% | 7,3% | 8,2% | 4,8% | 1,0% | 4,7% | 3,7% | ||||||||||||
SIFO [redigera]
| Parti | Valet 2006 |
Jan 09 | Feb 09 | Mar 09 | Apr 09 | Maj 09 | Jun 09 | Aug 09 | Sep 09 | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| s | 35,0% | 37,7% | 37,9% | 37,5% | 34,6% | 34,8% | 32,8% | 32,8% | 34,0% | ||||||||||||||||||
| m | 26,2% | 27,3% | 26,2% | 31,1% | 30,6% | 28,8% | 28,2% | 27,6% | 29,0% | ||||||||||||||||||
| c | 7,9% | 5,9% | 5,9% | 6,3% | 5,8% | 5,8% | 5,0% | 6,1% | 5,0% | ||||||||||||||||||
| fp | 7,5% | 6,7% | 7,7% | 5,6% | 6,8% | 6,4% | 8,8% | 6,8% | 7,3% | ||||||||||||||||||
| kd | 6,6% | 4,4% | 4,3% | 3,3% | 4,1% | 4,1% | 4,2% | 4,7% | 3,7% | ||||||||||||||||||
| v | 5,9% | 5,7% | 5,6% | 5,5% | 5,3% | 5,8% | 5,2% | 6,1% | 5,5% | ||||||||||||||||||
| mp | 5,2% | 6,6% | 7,7% | 6,6% | 8,6% | 8,1% | 8,5% | 9,2% | 9,5% | ||||||||||||||||||
| sd | 2,9% | 4,3% | 3,5% | 2,6% | 2,8% | 3,0% | 3,1% | 4,2% | 3,9% | ||||||||||||||||||
| Övriga | 2,7% | 1,5% | 1,2% | 1,4% | 1,5% | 3,3% | 4,2% | 2,5% | 2,7% | ||||||||||||||||||
| m, c, fp, kd | 48,2% | 44,7% | 44,2% | 46,3% | 47,3% | 45,1% | 46,2% | 45,2% | 45,0% | ||||||||||||||||||
| s, v, mp | 46,1% | 50,0% | 51,2% | 49,6% | 48,5% | 48,7% | 46,5% | 48,1% | 49,0% | ||||||||||||||||||
| Differens | 2,1% | 5,3% | 7,0% | 3,3% | 1,2% | 3,6% | 0,3% | 2,9% | 3,0% | ||||||||||||||||||
United Minds [redigera]
| Parti | Valet 2006 |
Apr 09 | Maj 09 | Jun 09 | Jul 09 | Aug 09 | |||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| s | 35,0% | 30,1% | 31,1% | 32,0% | 31,4% | 29,5% | |||||||||||||||||||||
| m | 26,2% | 29,1% | 28,0% | 24,0% | 26,8% | 26,3% | |||||||||||||||||||||
| c | 7,9% | 5,8% | 5,3% | 5,5% | 4,5% | 4,6% | |||||||||||||||||||||
| fp | 7,5% | 7,0% | 6,7% | 7,6% | 6,5% | 7,6% | |||||||||||||||||||||
| kd | 6,6% | 4,8% | 4,8% | 3,8% | 4,0% | 3,6% | |||||||||||||||||||||
| v | 5,9% | 8,5% | 6,7% | 5,7% | 6,7% | 7,4% | |||||||||||||||||||||
| mp | 5,2% | 6,7% | 9,0% | 10,5% | 10,0% | 9,8% | |||||||||||||||||||||
| sd | 2,9% | 4,8% | 4,6% | 4,7% | 4,1% | 5,6% | |||||||||||||||||||||
| pp | 0,63% | 2,9% | 3,0% | 3,9% | 4,2% | 2,9% | |||||||||||||||||||||
| Övriga | 2,07% | 1,9% | 1,6% | 2,1% | 1,8% | 2,6% | |||||||||||||||||||||
| m, c, fp, kd | 48,2% | 46,7% | 44,8% | 40,9% | 41,8% | 42,1% | |||||||||||||||||||||
| s, v, mp | 46,1% | 45,3% | 46,7% | 48,2% | 48,1% | 46,8% | |||||||||||||||||||||
| Differens | 2,1% | 1,4 | 1,9% | 7,3% | 6,3% | 4,7% | |||||||||||||||||||||
Se även [redigera]
|
|||||
Källor [redigera]
-
^ Valmyndigheten: Lägga ut valsedlar: Valet till riksdag, landsting och kommun 2010, läst 13 september 2009