<!--
-->
Nyheten är en obehaglig påminnelse om att läget i Afghanistan fortfarande är instabilt. De närmare 400 svenskarna som ingår i Isaf, International assistance security force, har ett uppdrag som är långt ifrån ofarligt.
Men det betyder inte att Sverige bör dra sig ur Afghanistan. Snarare är det så att omvärldens engagemang borde öka – räknat i både civil och militär personal.
I dag finns det omkring 70 000 utländska soldater i Afghanistan. Omkring 50 000 ingår i Isaf, de övriga deltar i den USA-ledda styrkan OEF, Operation Enduring Freedom.
Det räcker inte, anser den amerikanske presidenten Barack Obama, som har gjort Afghanistan till en av sina topprioriteringar. Det är i Afghanistan och Pakistan kampen mot terrorismen måste föras, anser han.
Den prioriteringen märktes också tydligt när Obama nyligen besökte Europa. Utåt sett blev Obamas resa en succé. Obama är den lyssnande, samarbetsvillige amerikanske president som många européer har drömt om. EU-ledarna såg praktiskt taget ut att tävla om att få sola sig i den nye presidentens glans. Men även om tonläget har förändrats så är få europeiska länder beredda att tillmötesgå Obamas krav.
Medan USA ska skicka ytterligare 21 000 soldater, varav 17 000 ska kunna sättas in i strid mot talibanerna, ställer övriga Nato bara upp med 5 000. Och de flesta av dem är tänkta att sättas in under kort tid, för att bevaka det afghanska valet i höst.
I USA tolkas det inte direkt som ett bevis på europeisk samarbetsvilja. Snarare spär det på bilden av ett undvikande, passivt Europa – den som har fått vissa amerikaner att skämta om att Isaf bör tolkas som ”I saw America fight”.
Till viss del är bilden felaktig. Faktum är att Europa har stärkt sitt engagemang i Afghanistan betydligt på senare år.
Sedan år 2006 har 18 av 25 EU-länder utökat sin truppnärvaro. Sammanlagt har den ökat från drygt 17 000 till drygt 26 000 man. Men vad som tycks fattas är en gemensam, genomtänkt europeisk strategi. Och så länge en sådan saknas går samma mönster igen, gång på gång: USA ställer krav – EU-länderna ställer motsträvigt upp, men bara till viss del.
Om EU-länderna vill påverka USA:s politik i Afghanistan – i stället för att välja mellan att implementera USA:s strategier eller motarbeta dem – måste Europa ha en egen, tydlig agenda.
Vad är målet med närvaron i Afghanistan? Hur länge ska insatsen pågå? Hur mycket ska satsas på civila åtgärder?
EU borde sätta Afghanistan högre upp på agendan. Inte bara för att det skulle stärka EU:s förhandlingsposition gentemot USA, utan också för att det skulle kunna förbättra säkerheten på marken.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090411/OPINION/425044468
I Afghanistan fortsätter eftergifterna till fundamentalisterna och det är kvinnorna som blir särskilt lidande. För åtta år sedan föll talibanregimen och med den en rad tyranniska påbud, såsom utegångsförbud för kvinnor som inte var iklädda det heltäckande plagget burka. Flickor tilläts inte gå i skolan och kvinnor förbjöds att yrkesarbeta. Hemmen förvandlades till fängelser för miljoner
Men talibanernas terror är på väg att återvända. Hundratals flickskolor har förstörts och lärare mördats. Unga flickor har attackerats med syra på väg till skolan. Trots internationella protester dryftas nu den nya lag som slår fast att Afghanistans shiitiska kvinnor, som utgör omkring 15 procent av landets befolkning, skall ha samlag med sin make när han önskar. Lagstadgade inomäktenskapliga våldtäkter var knappast den utveckling som omvärlden hoppades på 2001.
Den amerikanske vicepresidenten Joe Biden påpekar att USA:s närvaro i Afghanistan inte handlar om att upprätthålla de mänskliga rättigheterna, utan om att besegra talibanerna och terrornätverket al-Qaida. Självklart är det förkastligt att regeringen överväger lagen, sade Biden i veckan, men menade att USA upprörs lika mycket över förtryck i till exempel Kina.
Biden har rätt i att förändringen bör komma inifrån, men missar att kvinnornas öde är direkt kopplat till Afghanistans öde. Därför är det viktigt att hjälporganisationer med kvinnofokus verkligen får del av pengarna och att de inte bara går till militära operationer.
USA:s särskilda sändebud Richard Holbrooke säger sig vara ”djupt missnöjd” med USA:s och dess allierades bristfälliga kunskaper om talibanerna, som hamnat i skymundan när underrättelseinsatserna fokuserats på Irak. 90 procent av den kunskap som USA faktiskt besitter om Afghanistan kommer enligt Holbrooke från hjälporganisationer i landet. Genom ökat stöd till dessa slår västvärlden två flugor i en smäll: kampen för bestående förändring på jämställdhetsområdet intensifieras, och information om vad som sker i landet kan fortsätta att strömma ut bortom Afghanistans gränser. Det främjar både den civila och den militära kampen mot fundamentalism.
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) - 09.04.2009 10:41Ett självmordsattentat dödade fyra narkotikabekämpande poliser och ett barn i det opium-producerande södra Afghanistan i dag, meddelar polisen. Ytterligare sju poliser skadades
Ett självmordsattentat dödade fyra narkotikabekämpande poliser och ett barn i det opium-producerande södra Afghanistan i dag, meddelar polisen. Ytterligare sju poliser skadades.
Gärningsmannen gick fram till en poliskonvoj i staden Lashkar Gah i provinsen Helmand och detonerade sprängämnena som var fästa på hans kropp.
Polisen skyllde attacken på "Afghanistans fiender", ett uttryck som ofta används om militanta talibaner som får sin försörjning från den lukrativa opium- och heroinindustrin.
I Afghanistan produceras 90 procent av världens opium, den största delen kommer från Helmand där även heroin framställs.
22:30 | torsdag 9 april 2009
Svenska soldater har tillsammans med afghanska poliser attackerats i ett eldöverfall i Afghanistan. Enligt Försvarsmaktens pressekreterare Philip Simon har ingen svensk skadats, däremot har en afghansk polis dödats och två skadats
Överfallet inträffade vid 21-tiden svensk tid, 30 kilometer väster om den svenska basen i Mazar-i-Sharif.
De 400 svenska soldater som finns i Afghanistan ingår i den Natoledda Isaf-styrkan ,International Security Assistance Force. Totalt finns drygt 70 000 utländska soldater i Afghanistan i dag.
I nuläget vet man inte vilka som ligger bakom attacken på den svenska styrkan. Svenska soldater besvarade elden, men efter vad försvarsmakten vet i nuläget dödades eller skadades ingen av motståndarna.
Afghanska armén och USA-ledda styrkor har dödat minst 30 rebeller vid en sammandrabbning i Helmandprovinsen i sydvästra Afghanistan.
Afghanska armén och USA-ledda styrkor har dödat minst 30 rebeller vid en sammandrabbning i sydvästra Afghanistan, uppger USA:s militär.
Anfallet i torsdags mot det militanta fästet genomfördes i Gereshkdistriket i den södra Helmandprovinsen drygt 50 mil från huvudstaden Kabul.
Enligt USA:s militär inleddes operationen först när man försäkrat sig om att inga civila fanns i närheten. En afghansk soldat ska ha skadats vid anfallet.
Attacken var ytterligare ett slag mot de militanta som får allt svårare att verka i provinsen, sade den amerikanska talespersonen.
Striderna sades vara de hårdaste hittills i år i Afghanistan i en stegrande våldsspiral, där militanta talibaner och al-Qaidakrigare har intensifierat attackerna mot den afghanska armén och Nato-alliansens styrkor. Striderna har också spritt sig från Helmandprovinsen till Kabuls utkanter.
Attacken i Helmand skedde samma dag som parlamentsledamoten Dad Mohammad Kahan och tre av hans livvakter dödades vid ett bombdåd i Gereshk. Talibanerna tog på sig ansvaret för dådet.
Vid ytterligare en sammandrabbning dödades sju rebeller som var i färd att attackera guvernörens hem i Farah-provinsen.
USA:s president Barack Obama har tidigare meddelat att ytterligare 17 000 soldater ska sändas som förstärkning till Afghanistan, där det redan finns 75 000 amerikanska och USA-allierade soldater.
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/161280-intensiva-strider-i-afghanistan
Afghanska armén och USA-ledda styrkor har dödat minst 30 rebeller i strider i sydvästra Afghanistan, uppger USA:s militär.
Anfallet skedde i går mot ett talibanfäste i Helmandprovinsen i söder. Striderna sägs vara de hårdaste hittills i år i Afghanistan.
Militanta talibaner och al-Qaidakrigare har intensifierat attackerna mot den afghanska armén och Nato-alliansens styrkor. Striderna har också spritt sig från Helmandprovinsen till huvudstaden Kabuls utkanter.
2009-03-19 | Magnus Forsberg | Kabul, Afghanistan
Vi fördröjde avfärden till kontoret i morse. Anledningen var en explosion vid 7-tiden i Kote Sangi i Kabuls västra delar. Den första informationen kom från våra egna anställda. Ett 20-tal av dem satt på bussen endast 200 meter från explosionen. Hade bussen varit några minuter snabbare kunde det gått mycket illa
Den 11 februari i år genomfördes en synkroniserad självmordsattack på fyra olika platser i Kabul. 20 personer dödades, ett 50-tal skadades. Med detta färskt i minnet valde vi att stoppa de transporter som ännu inte börjat rulla mot kontoret i andra änden av stan.
Attacken i morse var troligtvis en fjärrstyrd sprängladdning intill en polischeckpoint, och dessutom på en plats där daglönarna samlas och hoppas på dagsverke. Fem personer uppges ha skadats. Det har inte gått att få fram fler uppgifter. Afghanska medier fokuserade i dag på Natos generalsekreterare som mötte president Karzai. Det i sin tur gjorde att Isaf patrullerade mer än vanligt.
Normalt ser vi till att alltid ha rejäla avstånd till alla militärkonvojer, checkpoints och liknande. Men vad gör man om det bara finns ett fåtal vägar till jobbet? Vissa platser måste passeras.
Kote Sangi ligger på vägen mot Wardak-provinsen i sydväst, där den amerikanska militära uppladdningen pågår för fullt.
I Afghanistan behövs ytterligare 4 000 soldater för att garantera säkerheten i presidentvalet, säger Nato:s generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer på on
sdagen.
Våldet i Afghanistan ligger på den högsta nivån sedan den USA-ledda invasionen 2001, enligt FN.
Mer än 5 000 dödade i strider förra året.
Det finns runt 70 000 utländska soldater i Afghanistan.
USA kommer att förstärka sina styrkor med 17 000 personer.
Uttalande
Statsrådsberedningen 17 mars 2009
Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Statsministerns hälsning inför Nouruz
Vi befinner oss i en omtumlande tid. Den internationella finanskrisens mörka moln dröjer sig kvar över Europa och världen. Det är i tider som dessa viktigt att ta fasta på de ljuspunkter vi trots allt har och jag tänker då inte minst på den årstidsväxling som nu innebär att vi går mot ljusare tider
Vinterns skuggor jagas nu bort av en ljusare tid på året. Fågelsången hörs äntligen igen samtidigt som träden åter kläs i grönt.
Årstidsväxlingarna står för en viktig kontinuitet för oss människor. Mycket kan förändras i världen omkring oss, men vi kan mitt i dessa förändringar alltid luta oss mot att efter vinter kommer vår.
På samma sätt som vi kan finna trygghet i dessa årets säsonger kan vi också finna trygghet i våra traditioner.
I traditionerna hittar vi vårt ursprung, vår egen identitet och plats. I denna trygghet finner vi modet att hitta nya vägar och ta oss an livets utmaningar med nyfikenhet och optimism. Kanske upptäcker man på vägen något nytt om sig själv, skapar nya traditioner.
Nouruz firas därför vid en väl vald tidpunkt. Det sammanfaller med den tid på året som för många av oss signalerar framtid och utveckling, optimism och hopp. Det är en tid att träffa vänner och familj – människor som betyder mycket och berikar livet.
Ett nyårsfirande är också en tid för eftertanke och reflektion. Tankar kring det gångna året varvas med förväntningar på det nya. Nouruz är en stor högtid, med alla de olika folk som firar det världen över.
Också vårt land Sverige är stort. Kanske inte till folkmängd, men sett till de många kulturer som finns här. Det är något vi ska ta tillvara på. Det är vad som gör Sverige till ett land som vi alla kan älska och känna oss hemma i.
Gott nytt år!
Fredrik Reinfeldt
Amnesty International, svenska sektionen
USA: Obama måste delge uppgifter om Bagram
2009-03-12 11:46
Den amerikanske federale domaren John Bates har begärt att senast den 11 mars få aktuell information från president Barack Obamas administration om fångarna på den amerikanska flygbasen Bagram i Afghanistan.
John Bates begärde redan i början av året att den förre presidenten George W Bush och hans regering skulle lämna ut uppgifter. Han ville veta antalet fångar, hur många som gripits utanför Afghanistan och hur många som är afghaner. Regeringen svarade med att hemligstämpla delar av uppgifterna.
Den enda organisation som fått tillträde till fångarna i Bagram är Röda Korset. Enligt siffror som organisationen offentliggjorde i slutet av februari finns omkring 550 fångar i lägret, vilket är färre än det antal som USA:s försvarsminister Robert Gates presenterade för den amerikanska senaten en månad tidigare. USA och dess allierade fortsätter med frihetsberövandena. Enligt de amerikanska styrkornas presstjänst har minst 120 ”stridande” gripits under januari och februari i år. Det är inte känt hur många av dessa, om några, har förts till Bagram eller kommer att transporteras dit.
Amnesty har uppmanat USA:s regering att vara öppen i frågan om Bagram, bland annat genom att förse domaren John Bates med alla de uppgifter som han begär och att offentliggöra dessa för allmänheten. Transparens är en förutsättning för såväl ansvarsutkrävande som fångarnas säkerhet. Barack Obama har själv sagt till sin regering att ”transparens främjar ansvarsutkrävande”. Vikten av transparens tydliggjordes bland annat för ungefär en månad sedan då den brittiska regeringen avslöjade att två personer år 2004 lämnats över till USA i Irak och att dessa sedan förts till Afghanistan där de fortfarande kvarhålls. Amnesty har bett USA att få uppgifter om de två och lyft frågan om agerandet skulle kunna innebära att USA gjort sig skyldig till krigsförbrytelser.
Amnesty riktar återigen krav på att fångarna i Bagram snarast ska ges tillgång till rättshjälp och få sina fall prövade i en oberoende domstol.
Författad av: Jasin Abdulssmed, praktikant Amnesty Press och Media