Bröderna Sharifi fick tre gröna bockar av en gillande jury.TV4
Senaste från Talang 2010
Taktiken att köpa afghanska civila och talibaner med dollar för att få dem vänligt sinnade till de amerikanska trupperna i landet fungerar inte. Det skriver New York Times i en stor artikel på lördagen
Det var i mitten av november 2009 som The Times avslöjade att den brittiska och amerikanska militärledningen hade beslutat sig för en ny taktik när det gällde kriget mot talibanerna. Istället för att satsa allt på att döda och tillfångata motståndarna skulle man betala dem för att byta sida.
En talibansk soldat får i genomsnitt tio dollar per dag för att anfalla de brittiska och amerikanska trupperna. Om man istället kunde betala dem bättre så skulle det resultera i att många bytte sida, resonerade men.
Dessutom var tanken att pumpa in pengar i samhällen som annars skulle ha gått över till talibanerna. Civila skulle på så sätt bli vänligare inställda till trupperna.
Men taktiken ser inte ut att ha lyckats, skriver New York Times som tar staden Marja i den oroliga Helmandprovinsen som exempel. Här har USA pumpat in flera hundra tusen dollar i veckan, skriver tidningen. Pengar som betalats ut som ersättning för skador som orsakats av kriget eller som löner till personer som satts i arbete.
Överste Ghulam Sakhi, som för befälet över den afghanska polisen i Marja, säger att hans informatörer berättar hur talibaner kommer till de amerikanska marinsoldaterna och utger sig för att ha drabbats av kriget:
– Du skakar hand med dem men du vet inte att de är talibaner. De har samma kläder som alla andra och de tar pengarna som de får och använder dem för att köpa vapen som de sedan använder mot marinsoldaterna, säger överste Sakhi i intervjun.
Det finns också flera exempel där civila har tagit emot dollar bara för att sedan hotas, misshandlas eller till och med dödas av talibanerna.
Också en del amerikanska officerarna är kritiska till taktiken:
– Vi måste ändra vår taktik för att få tillbaka invånarna här på vår sida, säger major James Coffman till tidningens utsända.
– Min största farhåga är att jag inte vet om de pengar vi delar ut hamnar direkt i fickan hos talibanerna.
Den afghanske presidenten Hamid Karzais sade i ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Hillary Clinton att hans utfall i torsdags hade misstolkats. Västvärlden beskylldes då för fjolårets valfusk
Karzai har endast sporadiskt ägnat sig åt krypskytte mot västländerna, som har 120.000 soldater i Afghanistan. Därför har hans frispråkighet i torsdags mötts med bestörtning i Vita huset.
I ett tal inför anställda i landets valkommission sade Karzai att ”utlänningarna vill inte att vi ska hålla parlamentsval”.
-De vill att parlamentet ska vara försvagat och stukat och att jag ska vara en ineffektiv president, och att parlamentet ska vara ineffektivt, sade Karzai.
Karzai pekade särskilt ut amerikanen Peter Galbraith, som var högt uppsatt FN-företrädare men avskedades i fjol efter en konflikt kring hur anklagelserna om valfusk skulle hanteras.
Talade med Clinton
Vita huset krävde i dag en förklaring till Karzais uttalande. Redan samma dag talade Karzai med Clinton.
Karzai förklarade enligt en talesman att han hade misstolkats, att ”den gemensamma fienden söker möjligheter att skada partnerskapet”. Karzai försäkrade att ”det afghanska folket känner tacksamhet för det internationella samfundets stöd och uppoffringar”.
Enligt talesmannen försäkrade bägge än en gång sin beslutsamhet att hålla fast vid partnerskapet mellan länderna.
Västdiplomater i Kabul är inte så förvånade över Karzais utfall.
-Karzai har hållit på att bita den hand som föder honom under en tid. Det här är inget nytt mönster, sade en västdiplomat.
Förhandlingstaktik
En annan diplomat beskrev utfallet som förhandlingstaktik inför hur parlamentsvalet ska genomföras senare i år. Karzai har försökt rensa ut FN-utnämnda som haft en majoritetsställning i en kommission som granskar valfusk och i presidentvalet underkände en tredjedel av rösterna.
Splittringen går dock djupare än till en tvist om valregler. Karzai har haft en kylig relation till president Obamas administration från början men den försämrades ytterligare efter det kritiserade valet.
USA:s ambassadör i Kabul, Karl Eikenberry, skrev i november i ett hemligt meddelande som senare läckt ut att Karzai är ”inte en tillfredsställande strategisk partner”.
TT
I Afghanistan har president Hamid Karzai haft fredssamtal med en ledande islamistgrupp som varit i krig med regeringen. Det uppges vara första gången han har haft direkta samtal med gruppen Hezb-i-Islami, ledd av den ökände och efterlyste krigsherren Gulbuddin Hekmatyar

De preliminära samtalen bekräftas i dag av Karzais talesman.
Hekmatyars rörelse har band till al-Qaida. Den slåss mot utländska styrkor och delar i stor utsträckning talibanernas extrema religiösa idéer.
Men på senare tid har de båda grupperna utkämpat strider mot varandra, framför allt i områden i norra och östra Afghanistan. Hekmatyars styrkor uppges ha förlorat mark till talibanerna.
En talesman för Hekmatyar, som bytt sida förr, säger att gruppen har en lång lista med krav på regeringen i Kabul för att uppnå fred.
Precis som hos talibanerna står överst på listan att de utländska styrkorna snarast måste lämna landet. Det är något som Karzai knappast skulle kunna gå med på, eftersom hans egen ställning är beroende av stöd från det internationella samfundet.
Men Hekmatyars grupp indikerar att den är flexibel i fråga om detaljerna.
Senaste tiden har president Karzai sänt ut allt tydigare signaler om att han vill ha fredssamtal också med talibanerna.
Men frågan är känslig, många i Afghanistan fruktar att talibanerna ska komma tillbaka till makten och återinföra sina extrema religiösa regler.
Nils Horner, Bangkok
nils.horner@sr.se
FN: s före detta högsta sändebud i Afghanistan kritiserar Pakistans och USA: s säkerhetstjänster för att ha gripit ett tiotal högt uppsatta talibanledare i Pakistan. Gripandena kan ha saboterat begynnande fredssamtal

Effekten av gripandena var utan tvekan negativ för våra möjligheter att fortsätta den politiska process vi inlett och som var oerhört nödvändig, de flesta av våra kommunikationer med talibanerna upphörde, säger Kai Eide till BBC.
Eide avgick som FN: s högste representant i Afghanistan den förste mars. Och han säger nu för första gången att FN: s hemliga samtal med talibanerna inleddes för cirka ett år sedan. Vid ett flertal tillfällen ska han och hans kollegor ha träffat högt uppsatta talibaner på olika platser utanför Afghanistan.
Men, dessa kontakter har nu helt upphört sedan vissa av de talibaner som deltog i samtalen greps i Pakistan.
Pakistanska myndigheter förnekar dock att gripandena syftade till att sabotera några fredssamtal.
En av de som greps var Mullah Abdul Ghani Baradar, talibanernas näst högst uppsatte ledare, underordnad endast Mulla Omar själv. Och även om Baradars direkta inblandning i samtalen är oklar menar Kai Eide att eftersom de talibaner han pratade med var så pass högt uppsatta i hierarkin, skulle de aldrig kunna ha deltagit i fredssamtalen utan Mulla Omars godkännande och att samtalen på grund av detta verkade mycket lovande.
Enligt Eide ska även högt uppsatta personer i Afghanistans president Hamid Karzais närmaste krets ha varit involverade i samtal med talibanerna. Och gripandet av Baradar ska enligt uppgifter till nyhetsbyrån AP ha gjort Karzai rasande. Enligt en anonym källa nära Karzai planerade Baradar att delta i en fredskonferens med Karzai nästa månad.
Och även om samtalen med talibanerna ännu endast var i sin linda, säger Kai Eide till BBC att det nu kommer att ta lång tid innan nya fredssamtal har kommit lika långt som de som nu har avbrutits.
David Carlqvist
david.carlqvist@sr.se
I mitten av februari inleddes den största offensiven sedan 2001 mot talibanerna i södra Afghanistan. Samtidigt som offensiven pågår har landets president Hamid Karzai besökt Pakistan för att söka medlarhjälp. Fred ska försöka nås både med en militär och en diplomatisk offensiv
Operation Mushtarak (Tillsammans på det lokala språket dari) inleddes den 13 februari. Omkring 12 000 amerikanska, brittiska och afghanska soldater ska försöka ta kontroll över Afghanistans största provins Helmand, som under många år har varit ett starkt fäste för talibanerna.
Offensiven är inte bara den största sedan talibanerna drevs ut ur Afghanistan hösten 2001. Den är också ett viktigt, kanske avgörande, test för om den nya amerikanska strategin kommer att fungera. Målsättningen är inte bara att driva bort talibanerna utan också att återinsätta tjänstemän utsedda av regeringen i Kabul och att afghansk polis och militär i fortsättningen ska garantera säkerheten.
Förra veckan gjorde Hamid Karzai sitt första besök i grannlandet Pakistan sedan han i november omvaldes till president. Karzais viktigaste fråga var att be om hjälp för att förhandla med talibanerna om en fredsöverenskommelse. Pakistan har gamla band till de afghanska talibanerna. Enligt flera källor har USA gett tillstånd till förhandlingar med talibaner under förutsättning att dessa inte har kopplingar till terrornätverket al-Qaida.
Pakistan har samtidigt börjat bekämpa de mer militanta inhemska talibanerna med band till al-Qaida. En anledning är starka amerikanska påtryckningar, en annan lika viktig anledning är att de pakistanska talibanerna – kända som Tehrik-i-Taliban Pakistan (TTP) – blivit mycket aggressiva. TTP har genomfört en mängd uppmärksammade självmordsbombningar i flera pakistanska städer.
Om Pakistans president Asif Ali Zardari verkligen är beredd att fullt ut samarbeta med USA och Afghanistan i kampen mot talibanerna är osäkert, men en mer positiv inställning är märkbar. Pakistans säkerhetstjänst har bland annat arresterat flera uppsatta talibanledare, bland andra mullah Abdul Ghani Baradar. Han uppges vara nummer två i rangordning, direkt under talibanledaren mullah Omar. Baradar har under flera år varit den operativt högst ansvarige.
Den amerikanske befälhavaren i Afghanistan, general Stanley McChrystal ser alltså ut att få viss nödvändig hjälp från Pakistan. Men hans fokus ligger på de direkta striderna och att i första hand ta kontroll över centralorten Marjah där strider pågått en månad.
Den amerikanske försvarsministern Robert Gates besökte förra veckan en av de bataljoner som kämpar hårt i Marjah. Han talade då om ”uppmuntrande” resultat men att ”mycket hårda strider återstår och att det snart väntar en avgörande fas i kriget”.
Den nya amerikanska strategin har också gjort striderna svårare. General McChrystal har gett order om att civilbefolkningen i möjligaste mån måste skyddas, vilket talibanerna utnyttjar genom att ofta beskjuta de utländska styrkorna från hus där det finns civila.
Trots att general McChrystal vid flera tillfällen talat om den nya strategin att ”skydda civila och stärka förtroendet för de utländska soldaterna” tvingades han häromveckan två gånger be Afghanistans president Hamid Karzai om ursäkt för amerikanska misstag. Vid ett tillfälle missade en granat sitt mål med 600 meter, varvid tolv civila dödades. Några dagar senare besköts av misstag tre civila minibussar och minst 27 personer dödades.
När, och om, talibanerna fördrivs från Marjah kommer operation Mushtarak att fortsätta i övriga delar av Helmandprovinsen. Det är både strategiskt och psykologiskt viktigt att bryta den negativa trend som de internationella styrkorna upplevt under de senaste tre, fyra åren när talibanerna skaffat sig allt större inflytande i så gott som hela landet.
Uppgiften att driva bort talibanerna ur Helmand är svår, att sedan behålla initiativet och se till att de lokala afghanska myndigheterna tar över och fortsätter kontrollera provinsen är än svårare. Förtroendet för de från Kabul utsedda lokala ledarna är kört i botten och det kommer att ta tid för civilbefolkningen att åter lita på dem.
De interna maktkamperna kräver att president Karzai kan få bukt med den omfattande korruption som hittills omgett utnämningen av lokala ledare. En uppgift väl så svår som att militärt besegra talibanerna.
Men även detta måste lyckas för att president Obama ska kunna infria sitt löfte att till sommaren 2011 börja hemtagandet av de amerikanska soldaterna. Operation Mushtarak ska tjäna som modell för hur det under det kommande året ska fungera i övriga Afghanistan.
Gali, 48, skulle åka på bröllopsfest i Kabul.
Men istället för fest blev det en tragedi.
En grupp män stoppade familjens bil i ett bostadsområde, och Gali blev skjuten i ansiktet.
– Vi vet inte varför det hände, säger sonen Atarod Alam, 22
Gali Alam hade rest till sitt gamla hemland Afghanistan för att dottern Mina, 23, ville gifta sig där. Förutom Mina var även sonen Atarod med på resan. Kvar i hemstaden Örebro var hennes make och sönerna Arya och Saleh.
Men lyckan över att återse släkten i Afghanistan förbyttes i sorg.
Enligt Atarod Alam skedde mordet 25 januari. Gali hade åkt på en bilfärd med svågern, hans fru, och son. De hade precis kommit tillbaka till familjens hus när tre eller fyra beväpnade och maskerade män stoppade bilen. Atarod satt i huset och tittade på tv när han plötsligt hörde upprörda röster utanför, och sedan hur ett skott brann av.
Atarod rusade ut.
Gali låg i bilen. Skottet hade träffat henne i ansiktet.
– Det kom helt oväntat. Vi vet inte vad männen ville, säger Atarod till Aftonbladet.
Männen flydde från platsen. Enligt Atarod kan de ha varit ute efter bilen eller att råna eller kidnappa svågern. Att skottet träffade Gali kan ha varit en slump.
– Han har en fin bil och han har blivit hotad tidigare, säger Atarod.
Gali Alam begravdes i hennes födelsestad Kunar dagen efter tragedin.
– Det är muslimsk tradition att begrava folk så snart som möjligt, säger Atarod.
Nu sörjer de fyra barnen Mina, 23, Atarod, 22, Arya 20, och Sahel, 18 sin mamma.
– Vi mår inte bra. Alla ska dö någon gång, men det här kom helt oväntat. Nu försöker jag och min syster göra vårt bästa för att ta hand om våra små bröder.
Atarod tycker inte att han har fått särskilt mycket hjälp än från svenska UD eller från ambassaden i Afghanistan.
– Jag har pratat med dem och lämnat över dokument från sjukhuset. Men det har inte hänt så mycket än.
Elinor Lundmark vid UD:s presstjänst säger till Nerikes Allehanda att det är den lokala polisens sak att utreda brottet.
– Ett eventuellt brott ska utredas i det land det i så fall är begånget, säger hon.
KABUL. Gali Alam var bara 10 meter från sin dörr när hon sköts ihjäl.
För familjen i Örebro är det fortfarande en gåta varför?
Med den korruption som finns inom afghanska polisen kanske de aldrig får något svar
Kabul är en förrädisk stad.
Du kan gå runt på en marknad och handla.
Apelsinerna är stora, sjalarna vackra och leenden varma.
Det är lätt att glömma bort att någon samtidigt kan skicka ett sms om din existens till en person som inte ler – utan är beredd att rikta ett vapen och döda dig. För pengar, politik eller bara allmän frustration.
Det är nästan omöjligt att säga när en situation kan vända från gästvänlig till livsfarlig.
För Galiej Alam från Örebro som var på besök hos sin familj i Kabul för att ordna ett bröllop hände det bara 10 meter från hemmet, där man oftast börjar slappna av och längta efter det afghanska gröna teet som serveras dygnets alla timmar.
Enligt hennes son Atarod hade de varit ute och handlat med sin farbror när en grupp maskerade och beväpnade män kom fram. De krävde att farbrodern skulle gå ur bilen och någonstans i tumultet sköts Galiej Alam till döds. En glädjens resa blev sorgens.
Enligt sonen har farbrodern var utsatt för flera hot tidigare eftersom han har gott om pengar och är en måltavla för både kriminella gäng och korruptionen. Detta är vardag i Kabul och de som är utsatta kan inte skydda sig.
Jag har mött många familjer – även de som inte är särskilt rika – som blivit utsatta för utpressning, hot och ibland även skottlossningar om de inte delar med sig av det lilla de har.
I Sverige skulle förstås de allra flesta vända sig till polisen och lita på att de gör sitt bästa för att skydda dig.
I Afghanistan kan mycket väl polisen vara inblandad i hoten.
Det finns inget skydd att få. Livet måste fortsätta. Du måste åka och handla, klippa håret och ordna bröllop.
I de allra flesta fall kommer du också hem, sjunker ner på en av husets sittkuddar, dricker det gröna teet oc h skvallrar lite med de andra i huset.
Den här gången kom Galiej Alam inte hem.
Varken till sitt hus i Kabul eller till sina andra barn i Sverige.
Av Terese Cristiansson
terese.cristiansson@expressen.se
Fyrabarnsmamman Gali Alam sköts i Afghanistan
Fyrabarnsmamman Gali Alam, 48, från Örebro åkte till Afghanistan för att hennes dotter skulle gifta sig.
Det som skulle ha blivit en familjefest slutade istället i tragedi.
Några vapenmän stoppade familjens bil utanför Kabul och Gali sköts i ansiktet – hennes liv gick inte att rädda.
– Hon skulle bara säga hej då till släkten. Då blev hon skjuten, säger hennes son Atarod Alam, 22
Enligt sonen var det torsdagen 25 februari som fyrabarnsmamman dödades av okända vapenmän strax utanför Afghanistans huvudstad Kabul.
Hon hade rest ner till sitt tidigare hemland för att dottern Mina, 23, skulle gifta sig. Det unga paret hade valt att fira ceremonin i Afghanistan.
– De ville gifta sig där, förklarar Atarod.
Men bröllopsfirandet förbyttes till en oerhörd tragedi.
Bara tre dagar innan familjen skulle resa tillbaka hem till Örebro, där de bott under de senaste tio åren, stoppades de av okända vapenmän.
– Hon åkte med min farbror, min kusin och min moster. När de skulle åka tillbaka in till Kabul från de andra släktingarna blev de stoppade av några män som var maskerade, berättar Atarod.
Hans farbror lämnade bilen och gick ut för att prata med dem.
– Vi vet inte exakt vad de ville. Men det blev en våldsam ordväxling och en av männen avfyrade sitt vapen och sköt mot bilen. Min mamma träffades i ansiktet och dog, säger Atarod som också berättar att han senare såg sin mor ligga död i bilen.
– Skottet hade gått in under ögat på henne, säger han.
Begravdes dagen efter
Hon begravdes dagen efter tragedin på plats i Afghanistan. De fyra barnen Mina, 23, Atarod, 22, Arya, 20 och Sahel, 18 i Örebro sörjer nu sin mamma. Men varför just hon föll offer för våldet i Afghanistan är fortfarande inte klart.
Familjen har inte fått någon information från UD om hur polisens utredning går.
UD uppger att man fått veta att ingen hjälp behövs, säger Ellinor Lundmark vid UD:s presstjänst till Nerikes Allehanda.
– Det är alltid den lokala polisens sak att utreda. Ett eventuellt brott ska utredas i det land det i så fall är begånget.
Av Roland Johansson http://www.expressen.se/Nyheter/1.1914906/svenska-gali-48-dodad-i-kabul