انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Blog

Svenska Press

Terese Cristiansson: I Afghanistan finns inget skydd

KABUL. Gali Alam var bara 10 meter från sin dörr när hon sköts ihjäl.
För familjen i Örebro är det fortfarande en gåta varför?
Med den korruption som finns inom afghanska polisen kanske de aldrig får något svar

Kabul är en förrädisk stad.
Du kan gå runt på en marknad och handla.
Apelsinerna är stora, sjalarna vackra och leenden varma.
Det är lätt att glömma bort att någon samtidigt kan skicka ett sms om din existens till en person som inte ler – utan är beredd att rikta ett vapen och döda dig. För pengar, politik eller bara allmän frustration.
Det är nästan omöjligt att säga när en situation kan vända från gästvänlig till livsfarlig.
För Galiej Alam från Örebro som var på besök hos sin familj i Kabul för att ordna ett bröllop hände det bara 10 meter från hemmet, där man oftast börjar slappna av och längta efter det afghanska gröna teet som serveras dygnets alla timmar.
Enligt hennes son Atarod hade de varit ute och handlat med sin farbror när en grupp maskerade och beväpnade män kom fram. De krävde att farbrodern skulle gå ur bilen och någonstans i tumultet sköts Galiej Alam till döds. En glädjens resa blev sorgens.

Enligt sonen har farbrodern var utsatt för flera hot tidigare eftersom han har gott om pengar och är en måltavla för både kriminella gäng och korruptionen. Detta är vardag i Kabul och de som är utsatta kan inte skydda sig.
Jag har mött många familjer – även de som inte är särskilt rika – som blivit utsatta för utpressning, hot och ibland även skottlossningar om de inte delar med sig av det lilla de har.
I Sverige skulle förstås de allra flesta vända sig till polisen och lita på att de gör sitt bästa för att skydda dig.
I Afghanistan kan mycket väl polisen vara inblandad i hoten.
Det finns inget skydd att få. Livet måste fortsätta. Du måste åka och handla, klippa håret och ordna bröllop.
I de allra flesta fall kommer du också hem, sjunker ner på en av husets sittkuddar, dricker det gröna teet oc h skvallrar lite med de andra i huset.
Den här gången kom Galiej Alam inte hem.
Varken till sitt hus i Kabul eller till sina andra barn i Sverige.

Av Terese Cristiansson
terese.cristiansson@expressen.se

Lämna ett svar