Congressional Research Service CRS, en avdelning inom USA:s nationalbibliotek Library of Congress, har skrivit en rapport som beskriver tiden efter talibanernas styre och säkerhetsläget i Afghanistan. Rapporten gavs ut 23 januari 2009.

Länk till externt dokument: http://fpc.state.gov/documents/organization/117763.pdf .

Congressional Research Service CRS, en avdelning inom USA:s nationalbibliotek Library of Congress, har skrivit en rapport som beskriver regeringens bildande och prestanda i Afghanistan samt om korruption, val, säkerhetssituationen i landet. Rapporten gavs ut 5 februari 2009.

Länk till externt dokument: http://fpc.state.gov/documents/organization/117767.pdf .

Congressional Research Service CRS, en avdelning inom USA:s nationalbibliotek Library of Congress, har skrivit en rapport som beskriver tiden efter talibanernas styre och säkerhetsläget i Afghanistan. Rapporten gavs ut 23 januari 2009.

Länk till externt dokument: http://fpc.state.gov/documents/organization/117763.pdf .

Tidningen Washington Post rapporterar i en artikel publicerad lördagen den 7 mars 2009 att presidentvalet i Afghanistan har skjutits upp igen av president Hamid Karzai. Detta är tredje gången på en månad som presidenten satt datum för ett presidentval Motivet är att säkerhetssituationen i landet i kombination med bristande resurser omöjliggör ett presidentval under våren. Enligt artikeln skall Karzais beslut ha kommit efter påtryckningar från USA och välrdssamfundet. Den här gången kommer inga protester från det afghanska parlamentet. Anledningen är oklar, men Karzai svarade inte journalistdr på frågan om han kommer att sitta kvar som president efter att hans mandat går ut den 22 maj eller om han kommer att kandidera som president för en ny mandatperiod.

Karzai svarade samtidigt att han inte kommer att föreslå bildandet av en ny interimsregering.
 
Även om Karzais beslut återigen strider mot den afghanska konstitutionen innebär det sannolikt inga större problem den här gången, eftersom hela det afghanska parlamentet och världssamfundet står bakom Karzais beslut.
 
Risken för att landet kan sakna en politisk ledning i slutet av maj kvarstår, men konsekvenserna behöver inte bli lika allvarliga. Åtminstone inte på kort sikt.
 
Karzais beslut verkar visar också visa att han snabbt tappar mer makt och trovärdighet i Afghanistans politiska etablissemang.
 
Detär alltför tidigt att spekulera i hur Afghanistans politiska liv kommer att utveckla sig innan, under och strax efter presidentvalet.
 
 

Skriftlig fråga 2008/09:693

Regeringen har anvisat 40 miljoner kronor 2009 i syfte att effektivisera återvändandearbetet i asylprocessen och har gett särskilda uppdrag till Migrationsverket och gränspolisen för att snabba på avvisningar av papperslösa som finns i landet. Den 12 februari 2009 inleddes regeringens så kallade ”återtagandeår” genom den största massavvisning som hittills genomförts i Sverige. Med ett specialchartrat plan från Arlanda i Stockholm, med mellanlandning på Landvetter, avvisades ett femtiotal personer från Sverige till Bagdad i Irak. Polisnärvaron var mycket stor vid avvisningstillfället och för varje person som skulle avvisas fanns två kriminalvårdare. I planet fanns enligt uppgift även en piketstyrka utrustad med pepparsprej, spännbårar och teleskopbatonger. Många av dem som skulle avvisas var fängslade i handfängsel och flera av de avvisade gjorde enligt uppgift motstånd vid insatsen.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att dessa avvisningar sker och menar att asylsökande som söker skydd undan svåra inre motsättningar i Irak bör få stanna i Sverige. Dessutom är det mycket oroväckande att detta upptrappade avvisningsarbete öppnar upp för ett ökat användande av tvångsmedel från polisens sida.

Jag vill mot denna bakgrund fråga justitieminister Beatrice Ask:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera att polisens uppdrag när det gäller verkställighet av avvisningar ska ske i samstämmighet med polislagens bestämmelser om behovs- respektive proportionalitetsprincipen, med grundlagens principer om skyddande av kroppsligt ingrepp samt med relevant internationell lagstiftning?

Inkom: 2009-03-04
Fördröjt svar: 2009-03-05

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GW11693

Dessa rapporter utges årligen och belyser situationen gällande mänskliga rättigheter i världens länder. Rapporterna är framtagna av USA:s ambassader och U.S. Department of State i nära samarbete med lokala medborgare och olika organisationer för mänskliga rättigheter

2008 års rapporter är publicerade 25 februari 2009.

Rapporten är utgiven av the Bureau of Democracy, Human Rights and Labor, U.S. Department of State.

Länk till externt dokument: http://www.unhcr.org/cgi-bin/texis/vtx/refworld/rwmain?page=printdoc&docid=49a8f1b0c

Ismatollah Heidari har begärt ersättning på grund av att han suttit placerad i 23 dagar på Migrationsverkets förvar i Gävle, efter att hans avvisning undanröjdes av Mgirationsdomstolen i Stockholm förra året och mot bakgrund av att Migrationsverket självt inte tycks veta varför han suttit frihetsberövad i 23 dagar De kunde inte ge en förklaring när Sveriges Radio Gävleborg frågade om saken.
 
Heidaris ersättningsanspråk lämnades till Justitiekanslern den 3 december 2008.
Migrationsverket ålades av Justitiekanslern att yttra sig i ärendet den 16 januari. Migrationsverket begärde och beviljades anstånd med att svara till och med den 2 mars 2009. Migrationsverket har därefter inte svarat utan istället begärt anstånd med att svara till och med den 20 mars 2009.
 

Qasimi har suttit placerad vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i två månader på grund av bedömd självmordsbenägenhet

Samma dag som han skulle skrivad ut från psykiatrisk vård, försökte han begå självmord genom att skära sig i halsen. Polisen försökte föra honom direkt till häktet, men nekades detta av sjukvårdspersonalen, eftersom ”det sprutade blod” från hans hals. Detta framgår från uppgifter från Migrationsverkets anteckningar och sjukhusets patientjournaler. 
 
När Qasimi blivit omplåstrad fördes han till häktet i Göteborg.
 
Efter en tid fick Qasimi två läkarintyg, ett från psykiatriska vården vid Sahlgrenska sjukhuset och ett skrivet av chefsläkaren vid häktet i Göteborg. I läkarintygen bedöms att risken för att han skulle begå självmord vid en avvisning till Afghanistan bedömdes överhängande.
 
Häktesplaceringen överklagades till Migrationsdomstolen i Göteborg, som avslog ansökan. Beslut om placering av Qasimi i förvar kommer att överklagas till Migrationsöverdomstolen.
 
Hans avvisningsbeslut överklagades till Migrationsdomstolen i Göteborg, som fortfarande prövar ärendet. I överklagandet åberopar Qasimi sina två läkarintyg, en rapport från UNHCR och en från Förenta Nationernas Världshälsoorganisation (WHO) som visar att psykiatrisk vård i Afghanistan varken finns som begrepp elelr i praktiken. Qasimi åberopar även fem mål från Migratinsöverdomstolen till styrkande av att konstaterad livshotande psykisk sjukdom utgör hinder mot verkställighet av avvisning.
 
Samma dag som Qasimi skulle avvisas lämnade Afghanistans ambassadör i Oslo in en officiell diplomatisk protest till den svenska utrikesministern, justitieministern, Migrationsverkets generaldirektör. Ambassadören har även ringt ett antal ”andra personer” rörande Qasimis ärende. Den afghanska ambassadören har tillgång till Qasimis läkarintyg och hans överklagande avseende stoppandet av avvisningen.
 
Qasimi övertygade de poliser och den flygkapten som skulle föra honom till Afghanistan att han inom kort skulle ta sitt liv. Hans avvisning stoppades tillfälligt och han är åter på häktet i Göteborg.

T.M

CNN och andra nyhetsmedier rapporterade i förrgår att Karzai efter samråd med afghanska Högsta domstolen beslutat att hålla presidentvalet i enlighet med konstitutionen. Det innebär att valet måste hållas senast den 20 april 2009 Amierkanska utrikesdepartementet har i ett uttalande i helgen beklagat sig över Karzais beslut, med motiveringen av att säkerhetsläget inte tillåter val i Afghanistan just nu.
USA:s regering kan ha rätt i sak, men att Afghanistans president öppt skulle bryta mot Afghanistans konstitution verkar inte mindre allvarligt för USA:s regering.
 
Presidentvalet i Afghanistan kommer alltså att hållas inom mindre än två månader.
Det återstår att se om den afghanska armén tillsammans med NATO och de amerikanska truppförstärkningar som ännu inte anlänt, kan skapa tillräckligt med fred för att valet kan hållas på ett tillfredställande sätt i landet. 

Endast hälften, eller 17 000 amerikanska soldater som den amerikanska militärledningen begärt, kommer att anlända till Afghanistan och detta sannolikt efter at tvalet skulle ha genomförts. De amerikanska generalerna har tidigare uppgivit att de inte skulle ha tillräckligt med trupper ens om de fick de 32 000 som ursprungligen var planerat.
 
Problemet med att röstsedlar inte finns i tillräcklig mängd, 213 miljoner dollar saknas för att genomföra valet, samt att valarbetare mördas och kidnappas kvarstår.
 
Karzais beslut var enligt min bedömning ett intelligent drag. Genom att hålla valet inom konstitutionens ramar kan ingen anklaga honom för att bryta mot Afghanistans grundlag.
Den politiska oppositionen i parlamentet kan inte längre automatiskt ogiltigförklara honom som president efter att hans nuvarande mandatperiod går ut.
 
De presidentkandidater som försöker vinna över Karzai får avsevärt svårare att förbereda och finansiera sina valkampanjer. Därför ökar Karzais chanser at vinna. Med tanke på att USA:s regering vill att valet hålls i augusti, samt att många uttalanden från USA:s president, vicepresident och utrikesminister tyder på att de önskar att Karzai ersätts med en annan president, visar att Karzai med sitt ändrade beslut har goda chanser att undanröja den amerikanska regeringens planer på ett regimskifte i Afghanistan.
 
De provinser i vilka säkerhetsläget är så allvarligt att valet sannolikt inte kan genomföras där, befolkas till större delen av människor som ändå inte vill att Karzai skall vinna.
 
Valresultatet kan på grund av inbördeskriget i Afghanistan bli sådant att valet tappar sin trovärdighet. Krav kan ställas på att valet ogiltigförklaras. Karzai kan då med rätta svara att det inte främst är hans uppgift eller kapacitet att få stabilitet i landet. Detta ansvar måste rimligen ligga på NATO. Karzai kan därmed också säga att det inte är hans fel att valet fick ett så dåligt röstdeltagande.
 
Karzai lär knappast kunna ändra sitt beslut om datum för presidentval en tredje gång. Därför blir det mest stpännande att se vilken effekt genomförandet och utfallet av presidentvalet i Afghanistan, får för landets fortsatta politiska och militära säkerhet.
 
I alla lägen lär situationen inte förbättras efter presidentvalet, så länge ingen president får en solid majoritet av rösterna från hela landet, samtidigt som de flesta i sådant fall verkligen röstar. Detta är mycket osannolikt.
 
Situationen kommer sannolikt att bli mer kaotisk efter valet och med en ännu mer försvagad president, oavsett vem som vinner. Situationen blir däremot antagligen inte lika allvarlig som om valet skulle ha hållits i augusti.
 
Utgången av valet kommer säkerligen att påverka situationen för afghanska asylsökande i Sverige.

En afghansk asylsökande har avvisats idag den 2 mars från Kållered En afghansk asylsökande som sitter i Migrationsverkets förvar i Flen skall avvisas tisdagen den 3 mars.
 
En afghansk asylsökande som sitter i Migrationsverkets förvar i Kållered skall avvisas på ondag den 4 mars.

En afghansk asylsökande som sitter i Migrationsverkets förvar i  Märsta skall avvisas fredagen den 7 mars.
 
En afghansk asylsökande som sitter i Migrationsverkets förvar i Märsta skall avvisas den 14 mars.
 
T.M