2009 har kallats det stora återvändar-året, regeringen har anslagit extra pengar för att få fart på avvisningarna av asylsökande som inte får stanna i Sverige Alltfler ansöker nu om bidrag för att återvända frivilligt till sina hemländer, men det är fortfarande tusentals som vägrar resa, och som polisen nu måste avvisa med tvång. Bl a en allt större grupp irakier. Men det går trögt och Sverige halkar efter andra EU-länder när det gäller tvångsavvisningar, visar en ny undersökning från EU-kommisisonen. Reportage av Susanne Palme.
Avvisningar
Migrationsminister Tobias Billström anser inte att Migrationsverket ska få mindre makt, med anledning av ett förslag från Folkpartiets integrationspolitiska grupp. Ett förslag är att Migrationsverket ska fråntas uppgiften att utse offentliga biträden åt asylsökande.
Migrationsminister Tobias Billström (M) vill istället att Migrationsverket ska fortsätta arbetet med att höja kvaliteten på de asylsökandes offentliga biträden.
– Den stora och viktiga frågan är att slå vakt om att förbättra kvalitén. Det är viktigt att det sker, för vi kan inte ha en situation där ombud till asylsökande håller en låg kvalité. Så låg kvalité att man i vissa fall inte skickar in papper i tid eller uppträder berusad i rättssalar, den typen av ombud måste bort.
– Därför är det viktigt att migrationsverket får ett stöd i arbetet med att förbättra kvaliteten på ombuden, och det upplever jag att de har från regeringen i sin helhet, säger Tobias Billström.
Migrationsminister Tobias Billström vill alltså att arbetet med att förbättra kvaliteten på de asylsökandes ombud ska fortsätta på Migrationsverket.
Han hänvisar till en utredning som påpekat att problemet är att kvaliteten måste höjas och går därmed emot förslaget från Folkpartiets integrationspolitiska grupp, som föreslår att Migrationsverket inte längre ska utse de offentliga biträdena till asylsökande utan att migrationsdomstolarna ska ta över ansvaret för detta.
Tobias Billström är också tveksam till ett annat förslag från Folkpartiet och integrationsminister Nyamko Sabuni som innebär att kommuner, företag och ideella organisationer skulle kunna ta över mottagandet av asylsökande från Migrationsverket.
Billström vill avvakta en utredning i frågan som nu är ute på remiss. Han säger också att han vill titta närmare på folkpartiets förslag.
– Jag tycker att det är bra att vi har en levande debatt kring de här frågorna, säger migrationsminister Tobias Billström.
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2707490
Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se
14:23 | onsdag 18 mars 2009
Reza Rezai inför rättaPå onsdagen stod den 24-årige asylsökande afghanen Reza Rezai som bott och jobbat i Markaryd i flera år inför rätta i Växjö tingsrätt tillsammans med sin arbetsgivare. Enligt åklagaren har de båda brutit mot utlänningslagen då Reza Rezai jobbat i Sverige utan arbetstillstånd. |
– Den svenska arbetsmarknaden är reglerad och med det följer att man ska ha ett arbets- och uppehållstillstånd, säger åklagaren Marcus Sjöstrand.
I en ny beige kostym, skjorta och slips tog Reza Rezai plats i rättssalen i Växjö tingsrätt under onsdagen. Bredvid sig hade han Harald Takvam som äger däckfirman där han arbetat sedan 2004. De båda har åtalats för förseelse mot utlänningslagen eftersom Reza Rezai arbetat på däckfirman utan arbetstillstånd, men båda förnekar brott.
Tycker inte han gjort fel
Reza Rezai sa under förhandlingen att han inte förstår hur det kan vara ett brott i Sverige att arbeta och göra rätt för sig.
– Jag trodde att jag gjorde rätt som jobbade och betalade skatt. Jag trodde aldrig att det var fel att jobba, säger Reza Rezai.
Hela tiden betalat skatt
Reza Rezai kom till Sverige 2003 och sökte asyl. I väntan på besked började han under 2004 att praktisera och sen jobba på däckfirman i Markaryd och har hela tiden betalat skatt.
Under åren som gått har det varit många turer kring hans uppehållstillstånd med flera avslag och överklaganden. Och det är fortfarande – sex år senare – inte avgjort om han får stanna i Sverige eller inte.
Försvarsadvokaten Anita Wikefeldt hävdade under rättegången i dag att Reza Rezais arbete på däckfiman skett med Migrationsverkets goda minne. Och hon vill att båda ska frias eftersom dom bara gjort vad dom trott har varit rätt.
– Ingen av mina huvudmän har varit vare sig uppsåtliga eller oaktsamma i det här, säger Anita Wikefeldt.
Politiker engagerat sig
Fallet Reza Rezai har fått stor uppmärksamhet och flera politiker har engagerat sig i hans öde. De menar att han borde få stanna i Sverige eftersom han varit här så länge och också har ett jobb. Reza Rezais fall har även bidragit till en lagändring som gjort det lättare för den som har ett arbete i Sverige att få stanna, men Reza Rezai omfattas inte av den nya lagen eftersom den inte gäller retoraktivt.
Och det kristdemokratiska kommunalrådet i Markaryd, Bengt Germundsson som var med under rättegången i dag, är mycket kritisk till hur hela det här fallet har hanterats.
– Det här är mycket, mycket märkligt, att vi har så gott om resurser i det svenska åklagar- och polisväsendet att vi kan lägga dem på sådana här struntsaker, säger Bengt Germundsson.
Lena Gustavsson
lena.gustavsson@sr.se
Imorgon inleds rättegången mot Reza Rezai i Växjö tingsrätt
Ledare i dag 00:30 | Uppdaterad i går 15:51
Reza Rezai, den unge afghanske mannen som kom till Markaryd gjorde (nästan) allt rätt enligt samhällets konventioner, men för sin egen del allt fel.
För att använda regeringens terminologi ska asylsökande stimuleras att bosätta sig där det finns arbete. Och arbetslinjen ska gälla även för dem. Reza Rezai stannade i Markaryd och efter att ha fått praktik på en däckfirma och lärt sig svenska fick han sedermera fast anställning.
Ändå inleds imorgon rättegången mot både Rezai och hans arbetsgivare som åtalas för förseelse mot utlänningslagen – under en period hade den avvisningshotade Rezai nämligen inte arbetstillstånd. Något så ovanligt som att en person åtalas för att ha arbetat och en annan åtalas för att ha anställt en asylsökande sker alltså.
Det känns som ett smörklickemål. Namnet sägs komma från ett rättsfall där en värnpliktig hade tagit två och inte ett smörpaket vilket var det tillåtna. Han friades sedan eftersom förseelsen var så ringa.
Mot utnyttjande av papperslösa finns det annars all anledning att rättstaten agerar med kraft. En alternativ arbetsmarknad bestående av avvisade, gömda eller illegala invandrare ska inte tillåtas växa fram i Sverige. Detta fall handlar emellertid om något annat. Reza Rezai hänvisades först till däckfirman av Migrationsverket. Sedan fick han ett tillfälligt arbetstillstånd vilket bara delas ut till den som har en anställning minst (!) i nivå med kollektivavtal och aktuellt fackförbund ska ha haft möjlighet att yttra sig över anställningen. Bäva månde det bolag utan kollektivavtal som vill anställa asylsökande!
Här är det alltså inte fråga om någon alternativ arbetsmarknad. Den som arbetat svart, utan arbetstillstånd, och som dessutom inte hade uppmärksammats av ledande politiker hade däremot knappast blivit något fall för polis och tingsrätt såsom Reza Rezai.
Kd-politikerna Bengt Germundssons och Eva Johnssons aktivitet i denna del av saken är beundransvärd. Ett engagemang för en är ett ansvar för många. Det absurda och tragiska för Reza Rezai är att han inte bara blir ett offer för en tämligen rigid lagtolkning, utan att han vidare inte omfattas av de nya reglerna om arbetskraftsinvandring. Eftersom Rezai kom för drygt fem år sedan till Sverige kan han inte söka arbets- och uppehållstillstånd på annat sätt än genom att först lämna landet och återvända till Afghanistan. Att asylsökande som kommit senare till Sverige omfattas av nya liberalare regler är naturligtvis en klen tröst för den som är personligt drabbad av det tidigare systemet.
Mindre lyckade är dock de politiska synpunkterna på Migrationsverkets bedömningar av det aktuella säkerhetsläget i Afghanistan som också förekommit i debatten kring Rezai. Att sådana ventileras i stridens hetta är dock förståeligt. När förebilder som den arbetsgivare som aktivt verkar för integration och den asylsökande som arbetar ställs inför rätta är det föga förvånande att rösterna når de högre ljudnivåerna.
2009-03-13 21:30 MARKARYD
Harald Takvam blir allt mer konfunderad – och arg – på den delen av den svenska staten som heter Migrationsverket.
– Det liknar allt mer en ren bananrepublik där godtycket styr.
Detta efter att sett ett nytt fall där uppehållstillstånd har getts, medan ett exakt likadant, med Reza Rezai, hanteras annorlunda.
En flykting som kom från Afghanistan 2004 till västra Kronoberg, har nu fått Migrationsdomstolens beslut om att han får stanna – och att han får det för att det är ”farligt för honom att sändas tillbaka till norra Afghanistan”, varifrån han kommer.
Reza kommer från södra delen, nära talibannästena, och där otaliga attacker och mord begås.
Medan bland annat den svenska FN-kontingenten har det relativt lugnt i norr.
– Det är inte bara sådant som är orättvist och mycket konstigt beteende av Migrationsverket, som jag helt tappat förtroendet för. Det verkar för övrigt som om alla andra också gjort detsamma, säger Takvam.
Som också ser med häpnad på att flyktingar som kommer nu, i stort sett kan gå i arbete direkt.
Medan han och Reza skall inställa sig hos tingsrätten nästa vecka i ett ärende rörande arbetstillståndet för Reza, som jobbat hos Takvam hela sin tid i landet.
Reza hade arbetstillstånd länge, och enligt Takvam meddelade Migrationsverket inte att det upphört.
Därför åtalas de.
Reza skall också till Migrationsdomstolen i Malmö nästa vecka, efter att han tidigare i år åter fått besked om att han skall utvisas.
Migrationsdomstolen är också den instans som nu gav flytingen i östra länet tillstånd att stanna.
Därför kan det komma ett för Reza positivt besked snart.
I fjol satt han inlåst i avvaktan på utvisning. Nu har han fått besked om att han får stanna.
– Tack för allt stöd som jag fått från Åsedaborna, jublar Nobahar Himat
Nobahar Himat kom som flykting från Afghanistan till Sverige 2004. Sedan dess har han bott i Åseda, där han funnit sig väl tillrätta.
Nu får han alltså stanna där. Migrationsdomstolen ansåg att det område i norra Afghanistan som han en gång flytt från inte går att återvända till. Det är förenat med allt för stor fara.
– Migrationsverket tyckte också likadant, till slut‚ säger Nobahar Himat.
Nobahar Himat har under hela sin kamp för att få stanna känt ett starkt stöd från Åsedaborna.
– Det är många som skrivit under namnunderskrifter för min skull, konstaterar han.
24-årige Nobahar Himat har ett förflutet inom kampsporten karate, och blev asiatisk champion 2003. I Åseda har han i ett integrationsprojekt som Uppvidinge kommun drivit lett en kurs i karate för barn och ungdomar.
I april förra året blev Nobahar Himat hämtad av polis, vilket blev en chockartad upplevelse för honom. Han fördes till ett förvar i Kållered i väntan på att han skulle avvisas från Sverige.
Avvisningsbeslutet överklagades till Migrationsdomstolen som beslöt att han skulle släppas fri. Han återvände genast till Åseda.
Migrationsdomstolens dom kom i januari.
– Min advokat ringde. Jag blev jätteglad, men efter två-tre timmar började jag fundera på om det verkligen var sant. Så jag var tvungen att ringa tillbaka till honom, säger Nobahar Himat med ett brett leende på läpparna.
Hans plan för framtiden är att kunna återuppta karate på tävlingsnivå.
– Jag vill så fort som möjligt bli svensk medborgare så jag kan försöka bli europamästare, säger han.
Kristdemokraterna i riksdagen är på väg att göra revolt mot alliansregeringens nya och hårdare regler för anhöriginvandring.
”Jag tror att riksdagsgruppen får väldigt svårt att svälja det här med den etablerade familjen som redan finns innan, där man har små barn”, säger Lars Gustafsson, Kristdemokraternas talesman i migrationsfrågor, till Radioekot.
Ja, vem har inte svårt att svälja försörjningskravet?
På beställning av migrationsministern, moderaten Tobias Billström, föreslår lagmannen Erik Lempert att bara asylsökande som har både bostad och minst 4 374 kronor kvar att leva på i månaden ska få ta hit sina anhöriga.
Vissa undantag görs. Flyktingar enligt Genèvekonventionen, personer som flyr undan krig eller väpnad konflikt, och ensamma flyktingbarn behöver inte leva upp till försörjningskravet. Men de nya reglerna innebär ändå att barn kan få vänta i upp till fyra år i hemlandet innan de får återförenas med sina föräldrar i Sverige.
Tobias Billström förstår inte vad som är så hemskt med det. Han säger att förslaget ser till barns bästa:
”De barnen som kommer, kommer att komma till ordnade förhållanden och det har hela tiden varit den bärande punkten i den här diskussionen.”
Den svenska migrationsministern hävdar alltså att det är bättre för barn att inte vara med sina föräldrar, än att vara med dem i kris. Han vill hålla kvar barn i länder deras föräldrar flyr ifrån. Man kan undra om Billström skulle resonera likadant om barn i sin närhet?
Flera tunga remissinstanser är djupt kritiska till försörjningskravet, visar en genomgång i Dagens Nyheter. Migrationsverket avvisar hela förslaget.
”Det är olämpligt att föräldrar med barn inte undantas från försörjningskravet, som är svårförenligt med de tankar om familjens sammanhållning som finns i Europakonventionen”, säger generaldirektören Dan Eliasson.
Barnombudsmannen, Röda Korset och Amnesty understryker att förslaget inte tar hänsyn till barns bästa. Anneli Hulthén och Ilmar Reepalu, socialdemokratiska kommunalråd i Göteborg och Malmö, skriver att försörjningskravet bryter mot FN:s barnkonvention. Socialstyrelsen påpekar att fyra år ”är en mycket lång tid i ett barns liv”.
Flera remissinstanser ifrågasätter att försörjningskravet ökar integrationen. Arbetsförmedlingen skriver att oro för familjemedlemmar tvärtom kan ha en starkt negativ inverkan på människors förmåga att skaffa arbete.
Tobias Billström vill inte göra den svenska asylpolitiken bättre. Han vill göra den hårdare. Nu drabbar det flyktingbarnen. Om Kristdemokraterna vågar revoltera mot försörjningskravet har de både myndigheter och människorättsorganisationer i ryggen.
Solidariteten lever än.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/asapetersen/article4624345.ab
Två läkarintyg konstaterar att han är en självmordsrisk om han tvingas tillbaka till Afghanistan. Han har redan försökt ta livet av sig en gång. Afghanska ambassaden har kontaktat både UD och justitieministern om hans fall. Men Karim Quasimi hotas fortfarande av avvisning.
I två tidigare artiklar har FRIA följt den afghanska medborgaren Karim Quasimi, 19 år, och hans kamp för att få stanna i Sverige. Under senhösten 2008 togs han in på Migrationsverkets förvar i Kållered i väntan på att avvisas. Men Karim är inte frisk. Han är i psykiskt mycket dåligt skick och orkar knappt prata. Därför flyttades han från förvaret till psykiatriska vårdavdelningen på Sahlgrenska, där han behandlades och fick terapi.
– Jag har ont i hela kroppen. Jag kan inte sova på natten. Jag förstår inte varför jag straffas, säger han.
Förra torsdagen försökte polisen verkställa avvisningen av Karim. På flygplatsen nekade dock kaptenen att ta ombord honom. Karim säger själv att han inte tänker skada andra människor. Men han vägrar absolut återvända till Afghanistan.
– Jag har inget hopp i Afghanistan. Jag har lidit mycket. Det räcker nu.
Efter att avvisningen stoppades fördes Karim till häktet i Göteborg, där han nu befinner sig.
Både på psykiatriska vårdmottagningen på Sahlgrenska där Karim tidigare satt och på häktet har läkare konstaterat att han lider av svår psykisk ohälsa som riskerar att förvärras utan behandling. Om han utvisas till Afghanistan bedömer båda läkarna att han har en mycket hög suicidrisk. På Sahlgrenska genomförde han vad i journalerna beskrivs som ett ”allvarligt menat” självmordsförsök.
Det finns ingen psykiatrisk vård att tillgå i Afghanistan. Begreppet existerar överhuvudtaget inte i landet, enligt rapporter från WHO och UNHCR. Karim ska utvisas till Kabul, där han saknar släkt eller kontaktnät.
Afghanska ambassaden engagerade sig i avvisningen och mailade såväl Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, samt Migrationsverket med information om situationen i Afghanistan. I ett kortfattat ställningstagande till ambassadens agerande förklarar dock Migrationsverket att de skulle utreda ärendet vidare. Men de drog slutsatsen att det inte förelåg några skäl att stoppa avvisningen.
Bakgrunden är att Migrationsverket anser att det inte går att styrka att Karims psykiska tillstånd är något annat än ångest förknippad med avvisningen. I det fallet, skriver de i sitt avslag på uppehållsansökan, kan de självdestruktiva ”uttalandena eller handlingarna inte ges samma tyngd” vid prövningen om upppehållstillstånd.
– Trots två läkarintyg försöker man lik förbannat verkställa det här. Det är rätt ovanligt att det blir ett sånt här liv kring en avvisning, konstaterar Karims juridiska ombud Thabo M’uso.
Han säger även att han aldrig tidigare varit med om att ambassaden engagerar sig direkt i ett ärende och att man kan betrakta agerandet som en diplomatisk protest.
Efter att hans avvisning inställts flyttades Karim till häktet i Göteborg. Hans andra juridiska ombud i Göteborg arbetar nu för att han ska släppas på fri fot eller återföras till förvaret, där han förmodligen kommer att få återvända till psykiatriska vårdenheten. Ärendet om hans placering ligger i Migrationsöverdomstolen.
På häktet träffar Karim läkare regelbundet. Han pratar långsamt när han försöker beskriva sin situation. Häktningen och processen med avvisningen har varit en svår chock för honom.
– Jag kom hit för att leva i fred. Jag vet inte varför jag straffas nu. Är det för att jag säger att jag inte kan återvända? Jag har respekt för Migrationsverket, men min situation är inte allas situation.
Avvisningen ligger nu hos migrationsdomstolen, som förväntas komma med ett avgörande på måndag eller tisdag. Thabo M’uso säger att ärendet ställer juridiken i asylfrågor på sin spets.
– Karims fall ställer frågan om praxis överhuvudtaget appliceras på individuella asylansökande. Om inte han får stanna, vem får stanna då?
Omfattande rapport från brittiska Home Office, Border & Immigration Agency. Rapporten innehåller basfakta och information om politik, lagstiftning, mänskliga rättigheter, sjukvård och särskilt utsatta grupper. Dokumentet är daterat 18 februari 2009 Länk till externt dokument: http://www.unhcr.org/refworld/pdfid/49a25cc12.pdf .
Idag den 10 mars 2009 greps en afghansk asylsökande i Stockholm och utvisas imorgon . Han är gift med en kvinna som också riskerar utvisning till Afghanistan .
Paret har bott 4-5 år i Sverige . Mannen var grippen tidigare och var i två veckor i Migrationsverket förvar i Märsta . Sedan har han släpts . Han har besökt två gångar om veckan polis kontoret . När han var idag på besök hos polisen , gerps han och fördes tilll Migrationsverket förvar i Märsta . Han har fått besket att redan imorgon ska utvisas till Kabul . Han fick ingen schans att överklaga . Han utvisas ensam utan sin fru till Kabul . Migrationsverket bryter mot EU s Konvention om Familjen