Flyktingorganisationer är rädda att systemet slår mot flyktingar som lyckas ta sig till EU på egen hand.
– Man kan hamna i ett läge där man säger att de enda riktiga flyktingarna är kvotflyktingar och att de som dyker upp betraktas, åtminstone i media, som sådana som försöker att hoppa längre fram i kön och borde därför skickas tillbaka till hemlandet och vänta på kölappen att få komma in genom kvoten, säger Michael Williams, sakkunnig vid flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd.
I sommar ska EU-kommissionen lägga fram förslaget som kallas vidarebosättning. Det ska vara frivilligt för EU-länderna att delta. Men om EU skapar ett grundsystem där länderna får flyktingkvoter, kan det sätta press på alla medlemsländer att verkligen ta emot flyktingar, menar förespråkarna.
Flyktingarna ska hämtas från läger som exempelvis drivs av FN:s flyktingorgan UNHCR, eller läger som bara uppstått i något katastrofområde i Afrika eller Mellanöstern.
UNHCR ska kunna komma med förslag, men varje EU-lands migrationsmyndighet ska på plats godkänna de asylsökande.
Migrationsminister Tobias Billström hoppas kunna driva på förslaget under hösten.
– Med det här systemet så skulle man kunna ställa strategiskt många tusentals platser till FN:s förfogande. Det skulle öka ansvarsfördelningen inom EU när det gäller asylmottagande och det skulle hjälpa länder som i dag inte har sådan erfarenhet, säger Tobias Billström.
Är det inte en risk att det här blir den fina officiella vägen att ta emot flyktingar och att andra som dyker upp vid våra gränser inte får komma in?
– Vidarebosättning kan aldrig och får inte ersätta möjligheten att ansöka om asyl i respektive medlemsland och det är en mycket tydlig position från den svenska regeringen, säger Tobias Billström.
Michael Williams vid flyktinggruppernas riksråd ser också fördelar med systemet. Men samtidigt finns det en risk att länderna väljer ut flyktingar av fel skäl.
– Det är människors skyddsbehov som ligger som grund för uttagningen, inte att ”oj, här har vi en biokemist som råkar vara här, den tar vi direkt”, säger Michael Williams vid flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd.
05:30 | måndag 18 maj 2009
Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2823154
SUNDSVALL – Intensivt arbete för att få hem afghanske Dadkhoda Lindström till fru och vänner har lönat sig. På söndagseftermiddagen klev han av tåget i Sundsval
Sundsvallsbo tillbaka från Kabul
– vännerna mötte upp på tågstationen
| Publicerad 17 maj 2009 – 16:09 Uppdaterad 17 maj 2009 – 18:57 |
SUNDSVALL – Intensivt arbete för att få hem afghanske Dadkhoda Lindström till fru och vänner har lönat sig. På söndagseftermiddagen klev han av tåget i Sundsvall.
På perrongen stod vännerna. Dadkhoda Lindström reste till Afghanistan i oktober för att efter fem år i Sverige, med fast jobb och svensk fru, på nytt ansöka om uppehållstillstånd.
Enligt reglerna måste ansökan till Migrationsverket göras från hemlandet. Sverige avvisar folk till Kabul, och 23-åringe Dadkhoda Lindström skickades dit. Svenska Afghanistanskommittén och FN:s flyktingorgan gör en helt annan säkerhetsbedömning och har vädjat till Sverige att stoppa avvisningarna. En rad organisationer och privatpersoner har hjälpt Lindström att klara mat och logi i Kabul medan han väntat på Migrationsmyndigheternas besked. Kompisen och landsmannen Amin Khawari Höglin har försökt peppa på telefon och säga att allt kommer att lösa sig:
– ”Du måste kämpa” och så där, säger Amin.
– Trodde du på riktigt att det skulle bli bra?
– Nej, jag var inte alls säker på att han skulle komma hem. Men vi tackar Gud för att han fick komma tillbaka till Sverige, strålar Amin Khawari Höglin.
Svenska Afghanistanskommittén hade sitt årsmöte i Sundsvall på söndagen. En fråga på agendan är de svenska utvsiningarna till Afghanistan. Amin Khawari Höglin är själv i samma sits som Dadkhoda Lindström. Han har fått besked om att han trots fru, två små barn och jobb, ska ut ur landet för att kunna komma tillbaka. Han är orolig och rädd.
– Det är påfrestande för familjen, och särskilt barnen.

Dadkhoda Lindström: ”Det har varit svårt”
Dadkhoda utvisades till Afghanistan i oktober förra året under stora protester och stor medial uppmärksamhet.
Dadkhoda Lindström säger i en kommentar att livet i Kabul har varit svårt, att han blivit rånad och hotad till livet och sett mycket av konflikten i Afghanistan
Med hjälp av 16 diagram och korta texter redovisar Kort om migration 2008 utvecklingen de senaste åren. Nytt i denna upplaga är två europeiska översikter.
2009-05-08 09:46
Kontakt:
Markus Friberg
Pressekreterare hos Tobias Billström
08-405 57 96
0702-61 30 8

