انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

مشوره های رایگان حقوقی

 انجمن افغانها در سویدن یکی از وکلای مجرب را غرض مشوره های حقوقی بطور رایګان برای پناهجویان افغان به روز یکشنبه مورخ ۱۱ اکتوبر از ساعت ۱۴ الی ۱۶ ( ساعت دو الی چهار ) در  آ ب اف استاکهولم دعوت کرده است  

ایرینا دولین وکیل مجرب در امور پناهندگی  است که دفتر وکالت دولین در زمینه حقوق مهاجرت و اقامت،حقوق جزا و حقوق خانواده در خدمت شما میباشد. برای هر شخص مدت زمان ده الی پانزده دقیقه وقت در نظزګرفته شده که در زمینه های مختلف مشوره حقوقی دریافت نماید.گفتنی است که وکیل باخود مترجم رانیز همراه دارد

وعده ما روز یکشنبه مورخ ۱۱ اکتوبر در آ ب اف استاکهولم  از ساعت ۱۴ الی ۱۶ 

Söndag den 11 oktober 2015 från kl.14.00 – 16.00 ABF Stockholm , Lapplandsrummet , 5 tr . Sveavägen 41 

 

Uppgift: Turkiet bygger nya läger för två miljoner

Sex nya flyktingläger för upp till två miljoner människor ska inrättas i Turkiet. Målet är att minska flyktingströmmarna på den så kallade Balkanrutten, varifrån många kommer till Sverige.
Det är den tyska tidningen Frankfurter Allegemeine Sonntagszeitug (FAS)som avslöjar planerna som ska ha förhandlats fram mellan Turkiet och EU-kommissionen.
Målet ska vara att fram till våren ha fått kontroll över det kaotiska läget på den så kallade Balkanrutten och underlätta läget på de grekiska öarna.
Enbart i september kom 100.000 flyktingar denna vägen. Det handlar främst om syrier men även afghaner och pakistanier. Det är den viktigaste vägen för flyktingar till Österrike, Tyskland och Sverige.

Komplicerad sjögräns

Den turkiska regeringen förpliktar sig att skydda gränsen mot Europa bättre.
I år har 350.00 flyktingar rest över Egeiska havet  – mellan Grekland och Turkiet – men hittills har bara 50.000 tagits om hand av den turkiska kustbevakningen. Resten har alltså fortsatt in i EU. Läget kompliceras av att sjögränsen i havet är oklar på grund av motsättningar mellan Grekland och Turkiet. De räddade ska alla föras till Turkiet, enligt FAS.
Flyktingarna kommer i gummibåtar till de fyra öarna Lesbos, Kos, Samos och Kios och förs där vidare av människosmugglare till färjor som går till det grekiska fastlandet. Därifrån tar de sig vidare över Makedonien till Centraleuropa.

EU tar emot upp till en halv miljon

Bevakningen ska nu enligt planen ske i samarbete med EU:s gränsskydd Frontex. Målet är att stoppa flyktingarna så att de inte kommer in i EU. Man ska föra flyktingarna tillbaka till Turkiet.
EU-staterna ska i gengäld lova att ta emot upp till en halv miljon av dessa flyktingar som, är det tänkt, ska kunna komma in utan hjälp av människosmugglare och inte tvingas ta den farliga vägen över Medelhavet, enligt FAS.
Planen har under veckan förhandlats fram mellan EU-kommissionen och den turkiska regeringen. Den ligger till grund för samtal som hålls på måndagen i Bryssel med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan.

Avskaffa visum

Man hoppas kunna enas före det ordinarie EU-toppmötet i mitten av oktober och sedan skulle planen snabbt kunna förverkligas.
I utbyte mot dessa tjänster ska Turkiet, enligt FAS, få ett avtal med EU om ett stegvis avskaffande för visum för turkiska medborgare in i EU.
I gengäld får EU igenom att till exempel flyktingar som först sätter foten på turkisk mark men sedan fortsätter till EU ska kunna återförvisas till Turkiet.
EU-kommissionen förväntar sig att Turkiet ska förbättra integreringen av flyktingarna i det turkiska samhället, bland annat genom att öppna arbetsmarknaden för dem.

Turkiet får en nyckelroll

EU beviljar i gengäld medel genom FN till hjälpen i de turkiska lägren. Minst 250 miljoner euro ska anslås till detta, heter i det i planen enligt FAS.
Den tyska regeringen menar att man bara kan stoppa flyktingströmmen genom att sätta in resurser i början av Balkanrutten, alltså i Turkiet. Turkiet får alltså en nyckelroll. Tyskland är också berett att acceptera en turkisk säkerhetszon i Syrien, där syriska flyktingar skulle kunna skyddas.
Men det är oklart hur man ska kunna få kontroll över en del av Syrien och hur man ska kunna försvara området i framtiden.

Erkännande av kurdpolitiken?

I utbyte kan kanske Erdoğan få förmånlig klassificering av Turkiet som ett ”säkert ursprungsland”, vilket innebär att asylsökande därifrån, inklusive kurder, skulle kunna skickas tillbaka.
Detta kan dock bli ett omstritt beslut. Det skulle kunna tolkas som ett slags erkännande av Erdoğans kurdpolitik. Han är ju nu inblandad i en förnyad strid i de kurdiska områdena.
Denna överenskommelse – och EU:s syn på Turkiets ökande betydelse för Europa – skulle kunna gynna Erdoğan i de val som ska hållas i Turkiet den 1 november i år.
Förslaget skulle kunna ses i samband med de så kallade hot spots, registreringscentraler, som EU vill upprätta vid EU:s gränser. Där ska flyktingarnas möjligheter att få asyl bedömas och de som inte kan få det ska skickas tillbaka.

Publicerad:4 oktober 2015 – 13:08

Uppdaterad:4 oktober 2015 – 19:59

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgift-turkiet-bygger-nya-lager-for-tva-miljoner

 

سویدن باکنوتها و سکه های جدیدی خواهد داشت

سويدن در سال 2015 بانكنوت ها ( اسكناس ها ) و سكه هاي جديدی خواهد داشت . یک بخش ان در اول اكتوبر 2015  نشر شده و بخش دگر در سال آينده وارد بازار خواهد شد. بانكنوت ها و سكه هاي قديمي بعد از سي جنون 2016  بي اعتبار خواهد شد . لطفا بموقع انرا مصرف و يا تحويل بانك كنيد. اطلاعات بیشتر را در سایت بانک ملی سویدن به زبانهای مختلف و منجمله زبان فارسی بدست آورید

 

http://www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/FARSI_mobil.pdf

http://www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/Broschyr_trycklovad_high_sve.pdf

 

مردم کدام کشورها در آلمان چانس بیشتر پناهندگی دارند؟

پذیرش درخواست پناهندگی در آلمان وابسته به کشور اصلی پناهجو است. پناهجویانی که از افغانستان به آلمان می آیند در رده دوم دسته بندی کشورهایی قرار دارند که اتباع شان در آلمان نیاز به محافظت دارند

گرفتن پناهندگی سیاسی در آلمان به کشوری بستگی دارد که شما اهل آن جا هستید. مقام های مسئول آلمانی این کشورها را به سه دسته تقسیم کرده اند. افغانستان در دسته دوم قرار دارد.

ارزیابی نیاز بالا به محافظت

در حال حاضر اگر شما اهل سوریه هستید، شانس خوبی دارید که در آلمان پناهندگی بگیرید. اداره مهاجرت و آوارگان آلمان فدرال از اصطلاح «ارزیابی نیاز به محافظت» برای تقسیم بندی پناهجویان مطابق با کشورهای مبدا شان استفاده می کند.

براین اساس که یا به متقاضیان، پناهندگی سیاسی داده می شود، یا به عنوان پناهنده به رسمیت شناخته می شوند و یا فقط اقامت شان در آلمان تحمل می شود.

در مورد سوریه ارزیابی نیاز به محافظت تقریبا 100 درصد است؛ چراکه این کشور را در حال حاضر در صدر لیست اداره مهاجرت قرار می دهد.

آن دسته از آوارگان سوریایی که از کمپ های لبنان مستقیم به آلمان فرار کرده اند، حتی نیازی نیست که روند رسیدگی به تقاضای پناهندگی را پشت سر بگذارند.

آن ها به دلایل انسان دوستانه بلافاصله اجازه اقامت در آلمان را دریافت خواهند کرد. اما این اجازه فقط برای مدت زمان معینی صادر شده و محدود است.

پناهجویان عراقی نیز شانس خوبی برای ماندن در آلمان دارند. ارزیابی نیاز به محافظت از آن ها تقریبا 90 درصد است.

همین مساله برای آوارگان از کشور اریتریا نیز صدق می کند. سرکوب گری حکومت این کشور ظاهرا در سراسر جهان بی سابقه است. این جا ارزیابی نیاز به محافظت تقریبا 80 درصد است.

برای پناهجویان سوریایی، اریتریایی و اقلیت های مسیحی، مندائی و ایزدی از عراق نیازی نیست که در مصاحبه رسمی دلایل فرار از کشورشان را مطرح کنند. آن ها به جای آن می توانند تقاضای پناهندگی شان را به طور کتبی ارائه کنند تا روند رسیدگی به تقاضاهای پناهندگی شان تسریع شود.

در صورتی که اداره مهاجرت آلمان «شک و تردید قابل توجیه» در مورد هویت متقاضی داشته باشد، یا اگر روشن شود که کشور دیگری مسئول رسیدگی به تقاضای پناهندگی است، و یا پناهجو هیچ دلیل مشخصی برای درخواست پناهندگی در آلمان نداشته باشد، این روند تسریع شده در مورد او انجام نمی شود.

ارزیابی نیاز متوسط به محافظت

در دسته دوم کشورهایی هستند که نیاز پناهجویان از آن جا در رده ”محافظت متوسط” ارزیابی شده است.

هر کدام از متقاضیانی که از این کشورها هستند باید دلیل بیاورند که چرا حق پناهندگی دارند. برای کسب پناهندگی کافی نیست که آن ها فقط اهل یکی از این کشورها باشند، حتی اگر آن کشور از نظر سیاسی بی ثبات و یا ناامن است.

متقاضیان پناهندگی از افغانستان در صدر این لیست هستند. ارزیابی نیاز به محافظت برای افغانستان تقریبا 40 درصد است، به دنبال آن و با مقداری فاصله پاکستان با 12 درصد و نایجریا با ارزیابی 6 درصدی ”نیاز به محافظت”، در رده های پایین این لیست قرار دارند. بسیاری از کشورهای دیگر هم جزو این گروه هستند، اما شمار پناهجویان از آن جا نسبتا اندک است.

 


ارزیابی نیاز پایین به محافظت

این روزها، پناهجویان از کشورهای بالکان غربی تقریبا هیچ شانسی برای کسب پناهندگی در آلمان ندارند. با این وجود آن ها یکی از بزرگترین بخش های پناهجویان در آلمان را تشکیل می دهند.

کشورهای آلبانیا، بوسنیا هِرزِگووینا، کوزوو، مقدونیه، مونتِنِگرو و صربستان شامل کشورهای با ارزیابی پایین نیاز به محافظت هستند.

حکومت آلمان کشورهای صربستان، مقدونیه و بوسنیا را نیز به عنوان «کشورهای مبدا امن» اعلام کرده است.

دو حزب اتحادیه دموکرات مسیحی آلمان و اتحادیه سوسیال مسیحی بایرن به این تمایل دارند که کوزوو، آلبانیا و مونتنگرو نیز به لیست کشورهای «امن» اضافه شوند. اما حزب سبز آلمان می گوید که به دلیل بدرفتاری با اقلیت روما در این کشورها، این کار نباید انجام شود.

در حال حاضر هر کدام از کشورهای اتحادیه اروپا لیستی را از کشورهای مبدا که امن هستند، تهیه کرده اند. کمیسیون اروپا می خواهد به همه کشورها یک لیست از کشورهای امن را بدهد که توسط این کمیسیون تهیه شده است.

در این فهرست شش کشور بالقان و ترکیه نیز در شمول کشورهایی هستند که پناهجویان از آن جا سعی به ورود به اتحادیه اروپا را دارند.

در آلمان اگر پناهجویان از مناطقی که جزو کشورهای امن به شمار می آیند بتوانند ثابت کنند که در وطن شان تحت تعقیب هستند، امکان کسب پناهندگی برای آن ها وجود دارد. اما شانس شان کم است و امکان این زیاد است که از کشور اخراج شوند. ناگفته نماند که کشورهای غنا و سِنِگال نیز به عنوان کشورهای مبدا امن به شمار می آیند. 

DW.COM 

منبع سایت رادیو صدای المان 

 

اعلان فاتحه والده سید احمد ذاکر مودودی

اناالله و انا الیه راجعون
سید احمد ذاکر مودودی ـ پسر ؛ ادیبه مودودی ـ دختر ؛ دگروال متقاعد حاجی محمد سبحان عابدی ، محمد تواب عابدی ، محمد ظاهر عابدی و محمد طاهر عابدی ـ برادران ؛ نجیبه عابدی ـ خواهر ؛  ؛ نوریه سحر مودودی ـ عروس پسر ؛ بی بی حاجی کریمه عابدی ، بلقیس عابدی ، کریمه عابدی ، سپوژمی ملیار عابدی ـ خانمهای برادران ؛ راضیه گوارا ، سیما عابدی ، فریدون عابدی ، اجمل عابدی ، میرویس عابدی ، فرهاد عابدی ، سلما عابدی ، صبرینا عابدی ، مدینه عابدی ، شاکر عابدی ، پلوشه عابدی ، خالده رحمانی ، هوسی عابدی و عمر عابدی ـ برادرزاده ها ؛ فرزانه فیضی ـ خواهر زاده ؛ عزیز گوارا ـ داماد برادر ؛ نسبت وفات مرحومه بی بی نادره مودودی والده سید احمد ذاکر مودودی که جنازه قبلا در کابل بخاک سپرده شده به اطلاع دوستان میرسانند که فاتحه مردانه وزنانه به روز یکشنبه مورخ 4 اکتوبر 2015 از ساعت 13.30 الی 15.00 در مسجد افغانها واقع روگسوید استاکهولم گرفته میشود
غرض اطلاعات بیشتر به شماره تیلفون 0737132250 تماس بگیرید

ابراز تسلیت

انجمن افغانها در سویدن عمیق ترین مراتب تسلیت خویشرا بمناسبت وفات والده احمدذاکر مودودی به آقایون سید احمد ذاکر مودودی ، حاجی محمد سبحان عابدی ، محمد تواب عابدی ، محمد ظاهر عابدی ،  محمد طاهر عابدی ، محترمه نجیبه عابدی ، محترمه راضیه گوارا ، بازماندگان و سایر اعضای خانواده واقارب مرحومه تقدیم داشته ، از بارگاه خداوند متعال برای شان صبر جمیل خواسته و برای مرحومه مغفوره بهشت برین استدعا مینماید

آدرس مسجد افغانها

Hardemogatan 1 , 12467   Bandhagen 

 

نیاز به مترجمان به زبانهای دری و پشتو

شرکت ترجمانی سولنا به مترجمان زبانهای دری و پشتو اشد ضرورت دارد

Solna Tolk & Translation AB

Solna Torg 19, Plan 5

171 45  SOLNA , 171 45  SOLNA , www.solnatolk.se , info@solnatolk.se ,Tel:08-507 333 30 ,Mobil.0768-345 333

 

 

اختر مو نیکمرغه

انجمن افغانها در سویدن بهترین تبریکات و تمنیات نیک خویشرا بمناسبت عید سعید اضحی حضور هریکی از افغانهای عزیز تقدیم نموده و روز های خوش عید را برای همه آرزو مینماید

عید تان مبارکباشد

اختر مونیکمرغه 

http://www.youtube.com/watch?v=sBRaulxmNi4

Afghanistan i skuggan

Om Afghanistan, det land som så många av Europas – och Sveriges – flyktingar lämnat bakom sig. Vad är det de flyr från, varför drabbas civila så hårt och när ska afghaner kunna känna framtidshopp i sitt hemland? Hör röster från Kabul, Jalalabad och Smålandsstenar om ett krig som ändrat karaktär

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/604458?programid=130

 

Dagens Konflikt handlar om det våldsamma och på många sätt väldigt oförutsägbara läget i Afghanistan. Sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet förra året har striderna mellan regeringstrupper och motståndsgrupper, framför allt talibanerna, bara fortsatt. Maktkampen har ändrat karaktär och drabbar civilbefolkningen ännu mer än tidigare. Samtidigt som vi hör mindre om Afghanistan i den dagliga nyhetsrapporteringen så har kriget på flera sätt blivit värre för vanliga afghaner. Det märker vi också av här i Europa och utmed EU:s gränser, afghaner utgör den näst största gruppen asylsökande, bara från Syrien kommer det fler.

En av de över 7000 afghaner som kommit till Sverige i år är Baratali Sharifi – veterinär och biståndsarbetare från Heratprovinsen som Ekots Alexandra Svedberg träffade på ett flyktingboende i Smålandsstenar. Efter att talibanerna avsattes 2001 fick folket hopp, säger han, men nu blir talibanerna starkare igen.

Inför dagens program har Konflikt ringt en hel del samtal till Kabul och andra delar av Afghanistan, som Jalalabad och Taloqan. Chefen för FN:s människorättsavdelning i Afghanistan, Danielle Bell, säger till Konflikts Anja Sahlberg att kriget har ändrat karaktär sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet 2014 och att civila idag drabbas i allt högre utsträckning. Kate Clark på den oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network ger också sin analys av läget i landet.

För Sveriges Radios del hänger tystnaden från Afghanistan ihop med att vår främsta förmedlare av röster därifrån, Nils Horner, mördades i Kabul i mars 2014. Shukria Barakzai var också den sista person som han intervjuade. Konflikts Kajsa Boglindringde upp parlamentarikern Shukria Barakzai, som var en av de kvinnor som deltog i Loya Jirgan 2003, det traditionella rådsmöte som efter långa förhandlingar godkände landets första konstitution efter talibanernas fall. I våras deltog hon i förberedande fredsamtal med talibanerna i Oslo.

Men vad vill talibanerna, som satt på andra sidan om förhandlingsbordet när Shukria Barakzai var i Oslo? Konflikts Gilda Hamidi-Nia ringde upp journalisten och talibankännaren Graeme Smith, som skrivit flera böcker om sina möten med talibanerna och som i dag jobbar som analytiker i Kabul för organisationen International Crisis group.

Gäster i dagens Konflikt är Terese Cristiansson, journalist och författare som var i Afghanistan i början av september och som är på väg tillbaka för att arbeta med en bok om en afghansk flicka. Freshta Dost sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och jobbade fram till nyligen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, varav många är från Afghanistan. Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator. Hon bodde i Afghanistan på 70-talet och har också varit tillbaka flera gånger sedan dess som reporter.

Programledare: Kajsa Boglind 
kajsa.boglind@sverigesradio.se 

Producent: Anja Sahlberg 
anja.sahlberg@sverigesradio.se

 

مسوول پناهندګی انجمن افغانها پناهجویان را در یونان کمک میکند

آقای ‌ذکی خلیل مسوول امور پناهندګی انجمن افغانها به کشور یونان سفر کرده تا از وضعیت پناهجویان افغان آګاهی بیشتر بدست آورده و هم کمک سازمان پناهندګی (فار) FARR -Flyktinggruppernas riksrådرا به پناهجویان افغان برساند. اودر صفحه فیسبوک خود ګزارشهای مفصل از وضعیت پناهجویان افغان در یونان  ارایه نموده است.اطلاعات بیشتر در فیسبوک

 

 

فسخ برنامه شب غزل

هموطنان عزيز ، نسبت وفات مرحومه رونا ايوبي يكي از سابقه داران انجمن افغانها و تشييع جنازه مرحومه به روز جمعه مورخ 18سپتمبر 2015 و احترام به مرحومه ، جناب عيسي ايوبي سابق عضو رهبري انجمن ؛ برنامه شب غزل كه قراربود به روز جمعه مورخ 18سپتمبر در شهر استاكهولم برگزار گردد ، فسخ ميگردد. از تمام هموطنان و عزيزان كه ميل و ارزوي اشتراك در برنامه را داشتند ، صميمانه پوزش ميخواهيم و عنقريب در فرصت مناسب اين برنامه را برگزار خواهيم نمود 

هييت رهبري انجمن