EU:s informella ministermöte för rättsliga och inrikes frågor som pågår i Stockholm denna vecka har väckt reaktioner i olika politiska och sociala grupper. Både Miljö- och Piratpartiet är stark kritiska mot det sk. Stockholmsprogrammet – som är tänkt att ersätta Haagprogrammet som löper ut i år.
Igår ägde ett par protestaktioner som kritiserade EU-kommissionens underlag. En av demonstrationerna anordnades av nätverket ”Svart Måndag”
Representanter för Miljö- och Piratpartiet deltog i demonstrationen i Humlegården och från båda håll anser man att EU går mot en harmonisering av hur medborgarna ska övervakas och en stramare flyktingpolitik.
Mehmet Kaplan, riksdagsman (MP) och medlem i Justieutskottet anser att utveckling går mot fel håll när det gäller individens integritet och att det är Sverige som driver på det.
-Beatrice Ask som alltid passar på och berättar att det är en delikat uppgift balansen mellan integritets skydd å ena sidan och rättssäkerhet med den, och brottsbekämpningen å andra sidan, men hon trots de här farhågorna som hela tiden uttrycker, så tar hon beslut efter beslut och driver på i EU sammanhang om att den här typen av lagstiften ska finnas i hela EU. Det finns EU länder som är värre än Sverige och det finns EU länder som är bättre än Sverige. Men vi vill inte att utveckling ska gå åt det brittiska hållet med mass registrering av kammeror eller den svenska hållet där vi genom lagstiftning som FRA och IPRED faktisk nu håller vi på riktigt installera övervakningssamhället
Mehmet Kaplan, som också säger att han befarar att Stockholmsprogrammet så småningom kommer att utvecklas till ett regelverk som kränker medborgarnas integritet inom EU.
Miljöpartiet tycker att Europakonventionen för Mänskliga Rättigheter – och INTE Stockholmsprogrammet – borde vara normen som ska skydda medborgarnas personliga integritet och frihet.
Med Stockholmsprogrammet tas små steg mot ett olyckligt övervakningssamhälle:
-Vi tar små,små steg alltså. Var och en av de här åtgärderna kanske är inte så skyldiga till att skapa det här övervakningssamhälle, men om man tittar på de tillsammans i grupp, i samverkan med varandra, så skapar vi ett nätverk som kommer att göra att varje person som vill kommunicera kommer att ha sin kommunikation för beskådan från den som vill det inom staten. Och det tycker vi är olyckligt, säger Mehmet Kaplan
Piratpartiets representant Mattias Bjärnemalm .- som också deltog i demonstrationen – är av samma åsikt. Med Stockholmsprogrammet byggs det upp en enorm databas som kommer att samla uppgifter om medborgarna i stället för att skydda individens integritet.
-Problemet är att de börjar i fel ände. Att integritetsfrågorna ska skyddas måste alltid var viktigare än övervakningen. Och det är där de gör en tankekullerbyta, dvs de försöker ha så mycket övervakningsmöjlighet och lite integritetsskydd. Vi vill ha så mycket integritetsskydd som möjligt och minimal övervakning. Men ett sånt förslag som finns i ”pipelinen” är ju en europeisk myndighet som ska samordna all den information som idag finns i Schengens CIS och VIS, och allt detta ska samköras i en enda stor databas; och den myndighet ska även få mandat att samla ihop mer information till den databasen. Det här blir en enorm- och slentriansmässig övervakning som jag tror kommer att var riktigt dålig för trygghets känsla hos enskilda.
Flyktingfrågarna väcker också ont blod hos nätverket Svart Måndag. Och Mehmet Kaplan säger att hans parti vill att migrationspolitiken ska vara en möjlighet för förföljda människor. Men istället bygger nu EU nya murar med länder som Grekland och Italien som värsta exemplen, säger han.
-En annan del som vi tycker är fel med migrationspolitiken som diskuteras inom Stockholmspaketet är att man harmoniserar nu så att det blir de värsta ländernas praxis som blir standard i resten av EU. Och inte de bästa ländernas. Vi har helt olika typer av förutsättningar för migration och asyl- och flyktingar när det gäller de södra EU-länderna och när det gäller oss i norden. Och att då harmonisera hela situationen och låtsas som att man gör det för flyktingarnas bästa, det tycker jag är att fara med osanning, och det kommer att straffa sig i längden, för sanningen kommer att komma fram, säger Kaplan.
EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor fortsatte på torsdagen att diskutera frågor som rör brottsbekämpning, civilrätt och straffrätt samt asyl-och migrationsfrågor. I morgon avslutas detta informella ministermöte.
Reporter: Alberico Lecchini
I Afghanistan kommer juli att bli den blodigaste månaden hittills för utländska trupper sedan krigets start 2001. Våldet skördar allt fler offer, både militära och civila, samtidigt som den internationella truppnärvaron ökar
Redan innan juli månad är till ända står det klart att den här månaden blir den hittills blodigaste under de åtta år som utländska trupper varit närvarande i Afghanistan.
Den senaste tidens offensiv mot talibanfästen beräknas ha skördat många liv. Det gäller inte bara amerikaner och britter utan också civila afghaner.
Hittills har sammantaget 185 britter dödats i Afghanistan och det är fler än under kriget i Irak. I Storbritannien diskuteras nu om de egna trupperna är rätt utrustade för uppgiften och hur länge de ska stanna.
I går offentliggjordes också en video med en amerikansk soldat som tagits till fånga av talibanerna. Försvarshögkvarteret Pentagon har bekräftat att det rör sig om en 23-årig soldat, som varit saknad sedan slutet av juni.
Scenen är densamma som så många gånger tidigare, men nu för första gången från Afghanistan: en amerikan under fångenskap framför kameran med dödsångest säger att USA inte har där att göra.
USA:s försvarsminister Robert Gates kommenterade i går i en tidningsartikel läget.
Han sa att efter Irak är trupperna, liksom det amerikanska folket, trötta på krig. Och för att slippa höra att kriget mot talibanerna inte går att vinna, måste de internationella trupperna senast nästa sommar ha slagit ned motståndet, sa Robert Gates.
Sören Granath, New York
soren.granath@sr.se
Publicerad: 20 juli 2009, 05.00. Senast ändrad: 20 juli 2009, 08.44
Antalet attacker i Sveriges ansvarsområde i Afghanistan har fördubblats. Chefen för den svenska styrkan vill få fram fler skyddade fordon till sina soldater – men Högkvarteret vill vänta
Foto: SVD GRAFIK och FÖRSVARSMAKTEN
I norra Afghanistan har läget för Sveriges största utlandsstryka försämrats. Det svensk-finska förbandet ansvarar för säkerheten i fyra provinser, under Nato-befäl i fredsstyrkan Isaf. De senaste tolv veckorna har sju attacker genomförts mot Isafs soldater, visar en genomgång som SvD gjort.
– Jämfört med förra året är det en fördubbling av antalet incidenter. Tittar man på antalet attacker mot afghanska polisen, armén eller mot Isaf i det här området så är det redan nu i samma storleksordning som totalt under förra året, bekräftar den svenska styrkans chef överste Olof Granander för SvD.
Temperaturen stiger inför valen i Afghanistan 20 augusti. Fler amerikanska styrkor förs in i östra Afghanistan vilket fått talibanska upprorsmän att hota med att öppna en andra front.
Den 17 april inträffade någon helt nytt i det svensk-finska området. Då slog en självmordsbombare till. Attentatsmannen från Kandahar i södra Afghanistan dödade sig själv och en norsk officer. ”Vi betraktar alla utländska styrkor som mål. Alla som är här under USA:s flagga är våra fiender”, förklarade en talibansk talesman efter dådet.
Den tredje juli kom nästa självmordsattack mot ett finskt fordon ur styrkan. Endast attentatsmannen dog, förmodligen för att bomben utlöstes för tidigt.
– Stämningen i förbandet är kontrollerat samlad och har inte påverkats nämnvärt. Vi har fortfarande en jättegod förbandsanda och folk vill göra jobbet. Sedan finns det killar, speciellt på finska sidan som varit med om attacker, och de tackar någon däruppe för att de överlevt, säger Olof Granander som tillägger:
– Vi är väldigt bekymrade över utvecklingen i Kunduz och Baghlan i öster. Vi måste gardera oss, och följer mycket noga utvecklingen. Det finns ett ökat inflöde av krafter som vill störa ordningen.
Många av attackerna har skett västerut längs huvudvägen från Mazar-e-Sharif, där svenskarna tidigare rört sig utan problem. Här finns en ficka med pashtunsk befolkning, den folkgrupp där talibanerna har mest stöd, men om det är talibaner som ligger bakom dessa attacker är oklart.
– Det kan vara någon som vill skapa instabilitet och störa ordningen. De kan också vara så att Isaf och afghanska säkerhetsstyrkor stör områden där de här grupperingarna håller sig dolda. Just nu försöker vi tillsammans med polisen ta fram bevis för att arrestera ledarna, och då känner de sig hotade, naturligtvis, säger Olof Granander.
Den pressen kan också ha ökat riskerna i och med att svenska förbandet ändrat verksamhet. Tidigare dominerade fredliga samtal i byarna den svenska truppens verksamhet. Nu är de istället aktivt ute och stöttar afghansk polis och militär, så att dessa en dag ska kunna ta över ansvaret.
– Att åka runt och snacka med byäldstar är inte det viktigaste just nu. Det har vi passerat. Nu gäller det att se till att den oro som finns inte sprider sig, markerar Olof Granander.
Redan under en reportageresa som SvD gjorde i Afghanistan i höstas framgick att riskerna ökade, vilket soldater och officerare i truppen varnade för. Större delen av fordonsparken bestod då av civila Toyota Landcruisers utan splitterskyddande bepansring.
Personalens krav i SvD på bättre fordon avfärdades av Högkvarteret. Först efter tre attacker mot svenskarna kom i vintras beslut om att sända ner tolv terrängbilar av typ Galten samt tre Stridsfordon 90. Enligt planen ska ytterligare tio Galten till att sändas ner ”senast i september”.
– De borde varit här i går, säger Olof Granander.
Förbandet använder fortfarande Toyota Landcruisers utan splitterskydd, även på farliga uppdrag. Överste Granander vill ersätta dem med Galten, främst för att skydda mot de allt fler vägbomberna.
– För den styrka som finns är det en hyfsad balans. Men jag är inte nöjd utan skulle vilja ha ytterligare fordon: tio eller femton Galten till. Det viktiga nu är att Försvarsmakten fortsätter analyserna och ser över vilka fordon som behövs, säger Olof Granander.
Vid Högkvarteret medger arméinspektören, generalmajor Berndt Grundevik, att det skett fler attentat. Men det betyder inte att svaret på det är att sända ner fler Galten.
– De senaste månadernas händelser påvisar en ökad aktivitet, det är inget tvivel om det. Men vi håller på med en djup och bra analys av vad det innebär, så att vi inte drar några förhastade slutsatser.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3225949.svd
Publicerat 2009-07-19 12:12
– Jag är rädd. Jag är rädd att jag inte får komma hem, säger en tillfångatagen USA-soldat i en video som släpptes av talibanerna i Afghanistan på sönda
Soldaten hör till det 501:a fallskärmsregementet från Fort Richardson i Alaska, är 23 år, kommer från Idaho och bär det svenskklingande namnet Bowe R Bergdahl.
I videon säger han att det amerikanska folket har makten att få hem sina soldater dit ”vi hör hemma och inte här där vi kastar bort vår tid och våra liv”.
Flera talesmän för USA:s militär fördömde omedelbart videon, kallade den en talibansk propagandavideo som förnedrade den tillfångatagne fången och sade att offentliggörandet av den strider mot internationell lag.
– Vi gör allt vi kan för att få den här soldaten i säkerhet, sade överste Greg Julian, talesman för de amerikanska styrkorna i Afghanistan.
Bowe R Bergdahl säger i den 28 minuter långa videon att den är inspelad den 14 juli. Han bär en traditionell afghansk klädedräkt och ses sitta på en säng och äta. Rösten stockar sig i halsen på honom när han säger att han saknar sin familj och sin flickvän.
– Jag har en flickvän som jag hoppas kunna gifta mig med. Jag har mor- och farföräldrar. Jag har en väldigt fin familj som jag älskar där hemma i Amerika, säger han.
På en direkt fråga från sina fångvaktare om han har något budskap till sitt folk svarar han att alla de amerikaner som har anhöriga soldater i Afghanistan har makten att påverka den amerikanska regeringen att få hem dem:
– Snälla, snälla ta hem oss, vädjar han flera gånger.
Enligt USA:s försvarsdepartement försvann Bowe R Bergdahl den 1 juli och klassades två dagar senare som tillfångatagen.
Tidigare har USA meddelat att en soldat saknas sedan han lämnat den bas han var stationerad på i östra Afghanistan. Den afghanske polischefen Nabi Mullakheil sade att soldaten försvann i östra Paktikaprovinsen i sydöstra Afghanistan nära gränsen till Pakistan, ett starkt talibandominerat område.
Tidigare i veckan sade Mawlawi Sangin, en talibanledare i Paktika, till Reuters att det var hans män som höll amerikanen och att man skulle döda honom om militär aktivt sökte efter honom.
Enligt AP som talat med afghaner i området ska talibanerna först ha planerat att föra fången till Pakistan, men ändrat sig på grund av riskerna med beskjutning från amerikansk och pakistansk militär och i stället fört honom norrut till ett annat talibankontrollerat område, Ghazniprovinsen.
Det är ovanligt att amerikanska soldater tas till fånga i Afghanistan. 2005 kunde en marinsoldat, den ende överlevande efter ett bakhåll på en fyramannapatrull, räddas efter att han i fem dagar tagits om hand av afghanska bybor.
Foto: AP
Flyktingar i Aten hålls inlåsta på ett asylcenter i väntan på besked om sin framtid. Att låsa in asylsökande måste så långt möjligt undvikas, skriver Wolfgang Kopetzky och Bengt Westerberg.
Idag avslutas det informella mötet mellan EU:s ministrar för rättsliga och inrikes-frågor i Stockholm. Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen kommer man att under ledning av den svenska regeringen förhandla fram ett nytt femårigt arbetsprogram för samarbetet kring rättsliga och inrikes frågor, det så kallade Stockholmsprogrammet. En hörnsten kommer att vara ett gemensamt europeiskt asylsystem.
De europeiska rödakorsföreningarna har vid upprepade tillfällen uttryckt sin oro över den utsatthet som orsakas av irreguljär migration, den inhumana behandling som asylsökande och andra migranter utsatts för vid EU:s yttre gräns och risken för att asylsökande inte får tillgång till en rättssäker asylprocess.
Dagens situation är från ett humanitärt perspektiv oacceptabel. Som representanter för rödakorsföreningarna inom EU uppmanar vi därför unionens ansvariga ministrar, med Sveriges migrations- minister Tobias Billström i spetsen, att nu lägga grunden för ett gemensamt europeiskt asylsystem som är tillgängligt för människor i behov av skydd, som säkerställer humana mottagandevillkor och som garanterar rätten att söka och åtnjuta asyl genom en rättssäker och väl fungerande asylprocess i samtliga medlemsstater.
Inom en union som bygger på respekt för grundläggande mänskliga rättigheter kan man inte tillåta att den nationella tillämpningen av en av dessa rättigheter – rätten till asyl – varierar så mycket som den gör idag. Vår uppfattning är att Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet framför allt måste identifiera och komma överens om åtgärder som garanterar:
•tillgänglighet till en rättssäker och välfungerande asylprocess – genom säker tillgång till EU:s territorium;
•humana och värdiga mottagandevillkor som tar hänsyn till särskilt utsatta asyl- sökandes behov; samt
•asyl för människor på flykt som behöver skydd i EU – och med en rättvis ansvars-fördelning inom unionen.
Personer som har rätt till asyl måste för att den rätten ska betyda något kunna söka asyl. Förstärkta och utökade gränskontroller runt EU har emellertid lett till att den möjligheten i praktiken successivt har minskat. Som kommissionen konstaterar i den strategiska plan man har tagit fram är de sätt som idag används för att ta sig till EU ofta oreglerade. Så kallade människosmugglare är för många den enda möjlighet som står till buds.
När människor väl når fram till EU:s yttre gräns måste de få information om sina rättigheter och behandlas humant. De måste få tillgång till en rättssäker och väl fungerande asylprocess där alla asyl- ansökningar behandlas individuellt i enlighet med internationell rätt. Alla asylsökande måste ha rätt att under hela asylprocessen stanna kvar i EU och ha tillgång till juridisk rådgivning.
För att säkerställa att ingen som är i behov av skydd nekas asyl – särskilt när det gäller människor som flyr från väpnade konflikter – måste reglerna förstärkas för dem som inte åtnjuter flyktingstatus enligt den internationella flyktingkonventionen (så kallat subsidiärt skydd).
Gemensamma mottaganderegler måste garantera human behandling och anständiga materiella förhållanden. Att främja god hälsa måste prioriteras. Många asyl-sökande utsätts för allvarliga hälsorisker före och under flykten. Det räcker inte att de erbjuds akut vård. De måste få tillgång till all den hälso- och sjukvård som krävs för att tillgodose deras behov.
Att stärka de asylsökandes egenmakt är en grundläggande aspekt i mottagandet. För att främja deras självständighet bör asyl- sökande ha rätt att söka och ta arbete. Förvarstagande (förvar = fängelse) måste så långt möjligt undvikas. Särskilt utsatta asylsökande – till exempel personer som utsatts för tortyr eller människohandel, ensamkommande barn och människor med funktionsnedsättning – bör aldrig tas i förvar.
EU:s nuvarande ansvarsfördelnings- system för prövningen av asylansökningar kallas Dublinsystemet. Det bygger på principen att asylansökan alltid ska prövas i det första EU-landet som en asylsökande kommer till. Det systemet måste omgående omprövas eftersom alla länder idag inte kan garantera en rättssäker process. Vi förordar därför en bestämmelse som gör det möjligt att avbryta överföringen av asylsökande till medlemsstater med bristfällig mottagandekapacitet och under- målig skyddsnivå.
Medlemsstaterna och EU:s institutioner måste också anslå tillräckliga resurser, inbegripet välutbildad personal, till asylprövningen och mottagandet av asyl- sökande. Ett verkligt gemensamt asyl-system förutsätter gemensam finansiering genom EU:s budget.
Det är utan tvivel mycket kvar att göra, men vi är förhoppningsfulla om att EU och dess medlemsstater – med stöd av Röda Korset och andra internationella, icke-statliga organisationer – om den politiska viljan finns kan bygga ett tillgängligt och rättvist europeiskt asylsystem som tryggar en bättre framtid för asylsökande och flyktingar i Europa.
WOLFGANG KOPETZKY
ordförande i styrelsen för Röda Korsets EU-kontor
BENGT WESTERBERG
vice president Inter- rnationella federationen av rödakors- och röda-halvmåneföreningar samt ordförande Svenska Röda Korset
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3217441.svd
Det säger Michael Williams på FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd, apropå att Sverige inte vill gå med på att tillfälligt inte skicka folk till Grekland. Och han är positiv till att EU-parlamentet i en första omröstning enats om riktlinjer för en gemensam asylpolitik inom EU. Migrationsminister Tobias Billström är nöjd med . Reporter: Olgica Lindquist
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1738367&BroadcastDate=&IsBlock=
.
tisdags morse gick ett hundratal grekiska kravallpoliser, eskorterade av bulldozers, in i ett läger för asylsökande i den grekiska staden Patras västra hamn och jämnade det med marken
I lägret fanns migranter som hoppades kunna ta sig till Italien och västra Europa. Lägret har funnits i 13 år och för några månader sedan fanns cirka 1 800 personer där, flertalet från Afghanistan.
På grund av massarresteringar och för att hamnmyndigheterna har gjort det omöjligt för migranterna att ta sig till Italien fanns det inte mer än ett hundratal personer i lägret när polisen kom. Enligt en Rödakorsmedarbetare i Patras var polisens agerande skräckinjagande. Syftet med aktionen tros vara att signalera till alla migranter att de inte har någon framtid i Grekland, rapporterar BBC.
Sedan det nationalistiska högerpartiet Laos framgångar i EU-valet har den konservativa grekiska regeringens attityd mot vad de kallar ”Clandestines” hårdnat. Dessutom har en nystiftad lag gjort deportationer enklare. Internationell kritik har länge riktats mot Grekland för landets behandling av asylsökande.
Ministrar från EU:s 27 medlemsstater är i Stockholm för att bland annat diskutera en gemensam asylpolitik inom unionen. Den svenska migrationsministern Tobias Billström har sagt att han tror att förutsättningen för en gemensam asylpolitik i EU är god, men optimismen är inte lika stor bland de organisationer som arbetar med asylrätt. Michael Williams är sakkunnig på FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd
– Eftersom att vi har avlägsnat vetorätten kan inte enskilda medlemsländer bromsa förhandlingar på grund av egenintresse. Ur det perspektivet har migrationsministern en grund för optimism. En annan anledning till att vara optimistisk är om Lissabonfördraget godkänns vilket sätter frågan i ett annat sammanhang än idag, säger Michael Williams.
Förändringar inom EU har underlättat arbetet för en gemensam asylpolitik inom unionen och om Lissabonfördraget kommer att godkännas, kommer samordningen underlättas ytterligare. Men enligt Michael Willams följs inte EUs riktlinjer och beslut alltid i praktiken.
– Det finns ingen tillräcklig överensstämmelse idag för att tro att en framtida gemensam asylpolitik ska bli verklighet, så att varje asylsökande faktiskt ska kunna vara säkra på att de blir behandlade på samma sätt oavsett vilket EU-land de söker asyl i, säger Michael Williams.
Migrationsminister Tobias Billström ser inga egentliga hinder för en gemensam asylpolitik. Han säger att ländernas ministrar har samlats med en ambition att samordna ett europeiskt asylsystem och tror att tidsplanen kommer hålla.
– Vi har ju sagt från EUs sida, upprepade gånger, att målet vad gäller att införa ett system 2012 ligger fast, regelverket ska kunna vara på plats vid utgången av 2010 och 2012 ska systemet vara uppe och fungerande, säger Tobias Billström.
Men Michael Williams ser redan nu en stor skillnad mellan medlemsländers olika internationella och europeiska åtaganden och hur asylpolitiken genomförs i praktiken.
– Exempelvis har Grekland tidigare kritiserats både internationellt och av EU-kommissionen, för att de utvisar människor, trots att de får återvända till inhumana förhållanden, en del riskerar fängelse, tortyr och i vissa fall även avrättning, säger han.
Ett gemensamt asylsystem skulle bland annat innebära att de personer som flyr till Europa och söker asyl, ska fördelas på ett jämnare sätt mellan de olika EU-länderna. Den svenska regeringen anser att Sverige har fått ta emot en allt för stor andel irakiska flyktingar jämfört med andra medlemsländer. Men Michael Williams säger att det snarare finns andra länder som får ta emot stora flyktingströmmar. Och om Sverige vill driva igenom ett gemensamt asylsystem, så får regeringen även vara beredda på att överta asylsökande från andra EU-länder.
– Om vi ser på verklighetens EU idag så är det Malta som har den största flyktingbördan. Sverige har inte visat någon medkänsla med den maltesiska situationen. Det är hyckleri att klaga på att vi tar emot för många flyktingar samtidigt som man inte visar förståelse eller vilja att nå en lösning för länder som bär en större börda, säger Michael Williams.
De stora skillnaderna som finns i EU-ländernas hantering av asylsökande innebär även en osäkerhet om hur en gemensam asylpolitik kan se ut. Idag finns det minimikrav som alla medlemsländer egentligen ska leva upp till. Men om asylpolitiken samordnas kan det istället beslutas om ett tak som Michael Williams befarar kan bli så lågt att flyktingar inte får de beskydd de behöver och att kraven sänks på hur asylsökande personer ska behandlas inom unionen.
– I princip välkomnar jag att hela världen har en gemensam asylpolitik om det är på en bra och respektabel nivå, men om man har en väldigt låg nivå av beskydd och dåliga mottagarförhållanden så är en gemensam asylpolitik inte välkommen, säger Michael Williams på Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd.
Reportrar Azariah Kiros och Hanna MI Jakobson