Två personer som arbetat åt Migrationsverket misstänks ha tagit emot mutor. Båda har arbetat för verket på konsultbasis

Två personer som arbetat åt Migrationsverket misstänks ha tagit emot mutor. Båda har arbetat för verket på konsultbasis.

Dels gäller det en språkanalytiker, som ska ha erbjudit sig att för 20 000 kronor säga att asylsökande kommer från ett visst land för att öka chanserna att få stanna i Sverige.

Det gäller också en tolk, som misstänks för samma sak.

Språkanalytikern är polisanmäld och Migrationsverket undersöker nu sju fall närmare.

I något fall har den asylsökande beviljats uppehållstillstånd som nu kan komma att dras in

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3082916

Rapport från No Border Camp – Lesvos 2009
Av Lina Myritz
No Border lägret på Lesvos pågick officiellt 25-31/8 men utökades i själva verket till ett mycket större projekt än vad som var tänkt. Lesvos har under de senaste åren blivit en av de främsta portarna till Europa för tusentals flyktingar och andra migranter. Här är en liten rapport om situationen i Grekland och vilka krav som blev resultatet av årets läger. Statistik och andra siffror är hämtade från lokala och utländska No Border-aktivister, jurister och forskare

Att ta sig till Grekland

Ofta ihopträngda i små gummibåtar försöker varje år tusentals människor korsa havssträckan mellan Turkiet och Grekland. Helleniska Kustbevakningen gör sitt bästa för att förhindra att migranter når fram till sina mål. Dessa aktiviteter stöds av Frontex, vars första båt började arbeta på ön i juli 2008. Kustbevaknings- och Frontexstyrkor kolliderar med flyktingars båtar, åker runt dem i snäva cirklar för att skapa höga vågor, slår sönder motorer, stjäl åror och skär sönder gummisidorna.

De förstörda båtarna flyter sedan ut ur grekiska vatten med vågor eller strömmar. Turkiet har återvändandeavtal med tre länder just nu, varav ett är Grekland. Därför tvingar grekiska kuststyrkor människor att vända tillbaka/simma tillbaka till Turkiet, där det inte finns någon egentlig asylprocess. Enligt en turkisk flyktingrättsaktivist har Turkiet bifallit totalt 40 flyktingfall sedan 1967. Asylsökande har inte rätt till sjukvård, arbete, skola etc.

Kustbevakningen och Frontex stjäl regelmässigt migranternas pengar, misshandlar dem och skjuter i deras riktning för att skrämmas. Minst 1100 migranter har påträffats drunknade i Aegeiska Havet de senaste 20 åren och ett okänt antal personer saknas. Sedan 1998 har minst 6000 personer dödats.

Mottagande = fängelse

Ön Levos' mottagandeenhet ligger i Pagani, 5km från huvudstaden Mitilini. Tvärtemot vad namnet antyder så är det är en låst förvarsenhet/fängelse. Förvaret är från början en lagerlokal i flera våningar och därmed inte lämplig för att hysa människor. Grekiska myndigheter påstår att lokalerna kan ta emot upp till 300 personer men oftast hålls fler än 1000 människor fångna. Hit skickas migranter så fort de når ön och hålls fångna i veckor eller månader. Det är ett fängelse där mänskliga rättigheter inte respekteras. Migranterna kan inte kommunicera med omvärlden, informeras inte om sina rättigheter, har tillgång till mycket bristfällig sanitära faciliteter och sjukvård, och får inte gå ut i friska luften mer än 20 minuter per vecka.

Fångarna utvecklar hals- och respiratoriska problem för att de inte kan andas ordentligt i de överfulla cellerna. Vissa tvingas sova på golvet under våningssängarna då det inte finns tillräckligt med sängplatser. Maten är undermålig och vattnet smakar illa:
– ”If you drink this water you will never want to drink water again”, sa en man till oss.
Det finns en toalett och en dusch per 100 personer, lakan och filtar är genomsmutsiga men byts inte ut och stanken är genomträngande. Personalen bär som regel vita ansiktsskydd när de går in i förvaret.

Det finns endast en läkare som arbetar inne i Pagani och enligt fångarna bryr han sig inte nämnvärt om deras hälsa. En populär psykolog från Läkare Utan Gränser arbetar även hon på Pagani, men hon har naturligtvis begränsat med möjligheter att påverka situationen för så många.

Här kan ni själva se hur det ser ut i Pagani:
http://lesvos09.antira.info/tag/video/
http://lesvos09.anitra.info/2009/08/voices-from-the-inside-of-pagani-detention-centre/

Enligt grekisk lag får minderåriga inte hållas fångna på detta sätt. Trots detta så hålls hundratals ungdomar inlåsta i Pagani. Tidigare i veckan hungerstrejkade 47 ensamkommande barn, mestadels från Afghanistan, Somalia och Palestina, i ett försök att kräva sin frihet. De har nu börjat äta igen, då förvarspersonalen hotade dem med omedelbar deportation. Vissa av ungdomarna som protesterade har hållits fångna i mer än 60 dagar. De vill desperat kontakta sina familjer som inte vet var de finns eller om de ens överlevt färden över havet. Det går rykten om att vissa ensamkommande barn skadat sig själva och även blivit misshandlade av polis.

Prefekturen i Lesvos är ansvarig för administrationen av förvaret i Pagani. Förvaret bekostas av grekiska staten och EU. Budgeten ska, förutom att tillhandahålla drägliga levnadsförhållanden åt migranterna, även täcka biljetter till fastlandet och transport till hamnen men detta sker inte sedan oktober 2008.

Protester

De 850-1000 personer som suttit inlåsta i förvaret i Pagani har under de senaste två veckorna protesterat på olika sätt. De har hängt ut banderoller från fönstren, skanderat slagord och sjungit kampvisor, brutit sönder lås på dörrar och utfört sittande protester i rastgården, hungerstrejkat och vägrat vatten. En man lyckades hoppa från ett fönster på andra våningen och ta skydd bland demonstranterna utanför. No Border Camp 2009 har försökt solidarisera oss med dessa protester så mycket som möjligt samt även gjort andra aktioner och demonstrationer mot mål runtom på ön. Se bloggen: http://lesvos09.antira.info/ för mer information.

Representanter för UNHCR har kallat förhållanden i Pagani för ”inhumana” och menar att det måste stängas ner. Inget har dock hänt sedan detta uttalande gjorts.

På grund av en massiv hungerstrejk av 160 ensamkommande barn i Pagani och dagliga mobiliseringar och mediaarbete av No Border släpptes över hundra ungdomar från Pagani för ungefär två veckor sedan, liksom ett dussin familjer med små barn och ett fåtal vuxna män – totalt fler än 250 människor. Alla dessa hade deportationsorder (se nedan). Migranterna som släpptes från Pagani flyttades till ett öppet läger kallat Pikba, beläget nära öns flygplats. Där kunde de röra sig fritt, hade nära till stranden och mycket utrymme för barnen att leka. Även om Pikba också var svårt överbelamrat (inhysande ungefär 550 personer istället för det tänkta 200), så uppfattades det av många som ett paradis i jämförelse med Pagani.

Pikba är i skrivande stund stängt. Enligt källor i lokala poliskåren utgjorde det öppna lägret en tillfällig eftergift för att stilla protesterna och mediastormen. Varje dag förs 35-45 nya fångar till Pagani. Besökare till förvaret rapporterar om separerade barnfamiljer som får ses 20 minuter per vecka när kvinnorna släpps ut ur sina celler för att lufta sig på rastgården. Männen kan då omfamna sina barn genom gallren.

Deportation

Alla som anländer till Grekland och som upptäcks blir registrerade i Eurodac, får sina fingeravtryck tagna och får ett vitt papper med en administrativ deportationsorder som kräver att de lämnar landet inom en månad. Det händer väldigt ofta att det utfärdas deportationsordrar för människor som sitter fångna i Pagani så att de, när de väl släpps, endast har några dagar på sig att lämna landet innan de 30 dagarna tar slut.

Polis kan gripa och förvarsta personer i 6-12 månader innan deportation. Vanligast är dock att man hålls en kortare tid och istället grips flera gånger. Detta eftersom polisen omöjligt kan hålla alla i förvar, speciellt då många saknar identitetshandlingar och därför är svåra att deportera. Polisens mål verkar vara att förmå så många som möjligt att lämna landet självmant och på egen hand.

Innan tidsfristen på den administrativa deportationsorderns gått ut kan man ansöka om politisk asyl och man kan då i
nte utvisas innan man har fått beslut.

Att söka asyl i Grekland (enligt jurist Efi Telli, Thessaloniki)

Tidigare har asylsökande i Grekland haft en 0,60% chans att lyckas. Situationen för asylsökande har dock blivit mycket värre de senaste månaderna. Fram till juni 2009 fick asylsökande ett rött kort som gav dem ett tillfälligt uppehållstillstånd inklusive arbetstillstånd i två år. I juli 2009 ändrades detta. Numera får inte asylsökande något rött kort och processen tar endast en månad. Polisen (!) tar emot och agerar beslutsfattare i asylärenden. Det händer att polisen misshandlar personer som tar sig till polisstationer för att söka asyl, varför många drar sig för att göra det.

Regulariseringar av migranter har skett i Grekland 1998, 2001 och 2005.

Dublin

De migranter som väljer att fortsätta sin färd längre in i Europa tar färjorna till fastlandet. Om de inte registrerats och därför saknar deportationsorder tvingas de smyga sig förbi Kustbevakning och polis, vilket inte är särskilt lätt då de kontrollerar alla som de anser ser utländska ut. Ett hundratal migranter bodde i No Border lägret och många av dessa saknade papper. Tillsammans lyckades vi, med hjälp av skänkta kläder, låtsaspiercingar och diverse andra backpackerattiraljer, smyga förbi de flesta av kontrollerna men minst tio personer greps och fördes till Pagani.

Problemen tar dock inte slut när migranter mot alla odds lyckas ta sig ut ur Grekland. Om du sökt politisk asyl i Grekland så har du ingen rätt att söka i de flesta andra europeiska länder, enligt Dublin II. I många länder gäller detta även om man inte sökt asyl utan endast registrerats och fått sina fingeravtryck tagna i Grekland. Då blir man alltså tillbakaskickad till Grekland, där hela proceduren börjar om från början eller slutar i deportation till ens ursprungliga hemland.

Våra krav

Eftersom Grekland är första europeiska anhalten för ett mycket stort antal migranter skapar Dublin II en situation som leder till migranters misshandel, svåra traumatisering och i värsta fall död. Människorna som flytt och som bodde i No Border lägret gick i de flesta fall omkring i en salgs dvala – förstummade av den brutala behandling de fått utstå i Pagani eller andra möten med grekisk polis och kustbevakning, lidande av svår hemlängtan och djupt oroliga inför framtiden. Grekland kan inte på något sätt anses vara ett säkert land för asylsökande.

Även många greker, också flyktingrättsaktivister och antirasister, uppfattar situationen som djupt orättvis då resten av EU befinner sig i den bekväma situationen att de kan kritisera Grekland för sin behandling av migranter men samtidigt slipper ta något egentligt ansvar tack vare Dublinkonventionen..

Situationen är totalt ohållbar. Det minsta man kan kräva under omständigheterna är:
– att Dublin II skrotas och att deportationer till Grekland omedelbart stoppas
– att förvarsenheten Pagani och dess likar i Grekland omedelbart stängs
– att verkliga mottagandecenter upprättas på Grekland där människor kan röra sig fritt och behandlas humant och respekfullt
– att Sverige inte deltar i finansieringen eller bemanningen av Frontex

skrivet av Lina Myritz från asylgruppen i Malmö‏ 

aghardagian@yahoo.se

Antalet minderåriga som kommer till Sverige, utan sina föräldrar, för att söka asyl ökar drastiskt. Under augusti kom 60–70 i veckan. Trots regeringens uppmaningar vill majoriteten av kommunerna inte ta emot dem

Hittills under 2009 har sammanlagt 1.300 minderåriga kommit ensamma till Sverige för att söka asyl. I somras då ett fyrtiotal anlände varje vecka trodde Migrationsverket att toppen var nådd. I stället har tillströmningen ökat till ett sjuttiotal per vecka under augusti. De största grupperna kommer från Somalia och Afghanistan.

Majoriteten av Sveriges kommuner vill fortfarande inte ta emot dem. Av Sveriges 290 kommuner är det just nu 98 som har tecknat avtal med Migrationsverket om mottagningsplatser.

– Vi klarar inte det här längre, säger Sophia Öhvall Lindberg, som är Migrationsverkets ansvarige i förhandlingarna med kommunerna.

Under det senaste året har Migrationsverkets chef Dan Eliasson och migrationsminister Tobias Billström (M) uppmanat kommunerna att teckna kontrakt om mottagande. Dan Eliasson har skrivit flera debattartiklar, samtidigt som både han och migrationsministern besökt kommuner.

Under 2009 har ett femtontal nya kommuner tecknat kontrakt. För närvarande för Migrationsverket förhandlingar med ytterligare cirka 20 kommuner.

– Det räcker inte. Vi har 350 minderåriga som sitter på tillfälliga boenden och väntar på en plats. Det är hundra fler än i somras, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Mufs ordförande Niklas Wykman anser att migrationsminister Tobias Billström borde gå hårdare åt de kommuner som vägrar hjälpa till.

– Jag tycker att partiet och Tobias Billström är för slappa mot de moderata kommuner som är osolidariska. Vellinge är en skamfläck. Vad bottnar det i för människosyn när man gör en grej av att inte ta emot flyktingar? säger Wykman.

Migrationsminister Tobias Billström vill inte peka ut några enstaka kommuner, eller ändra på villkoren för mottagandet.

– Jag har varit tydlig mot till exempel Vellinge om att de borde kunna ta emot. Vi för dialog med kommunerna. Men det är uppenbart att vi måste öka informationsinsatserna ytterligare, säger Billström.