Det kommer att bli svårt för oppositionspartierna att komma överens om flyktingpolitiken. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra det lättare att få stanna i Sverige. Men det vill inte Socialdemokraterna.
– Det behövs en helt ny riktning på svensk flyktingpolitik. I alldeles för många år så har det varit mer restriktivitet och högra murar runt Sverige och EU som har fått gälla. Nu behöver vi ta nya tag och ändra på det, göra det lättare för människor att få sina skyddsskäl och sina skäl att få stanna i Sverige prövade ordentligt, säger Kalle Larsson, talesperson i flyktingfrågor för Vänsterpartiet.
Men Socialdemokraterna har en helt annan grundsyn i flyktingfrågan.
– Jag vill inte diskutera i termer om lättare eller svårare, jag vill ha en rättsäker asylprocess, säger Veronica Palm, talesperson i flyktingfrågor för partiet.
Enligt Socialdemokraterna är den nuvarande ordningen rättsäker, det sker en prövning som kan överklagas i domstol. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att mycket har gått fel i flyktingpolitiken sedan den nya lagen infördes 2006.
Kalle Larsson vill att särskilt kvinnors och barns asylskäl måste väga mycket tyngre än i dag.
– I dag avvisas kvinnor till stening och apatiska barn avvisas från Sverige, det är inte rimligt att vi har det på det viset.
En annan fråga är vem som ska få formell status som flykting i Sverige. Första halvåret i år beviljades det drygt 5 000 uppehållstillstånd i Sverige. Men mindre än en femtedel av dem hade flyktingsstatus i formell mening.
Enligt Miljöpartiets talesperson i flyktingfrågor Bodil Ceballo skickar det helt signaler.
– Försök säga till en kristen irakier som kommer hit till landet att de inte är flyktingar. De har flytt ett krig, det är uppenbart att de har flytt en oerhörd besvärlig situation i sitt hemland och många gånger vet vi att människor som har kommit tillbaka har råkat väldigt illa ut. Självklart är de flyktingar. De vågar inte åka tillbaka utan gömmer sig istället, säger Bodil Ceballo.
En sista stor skiljelinje mellan oppositionspartierna gäller de människor som i dag gömmer sig från myndigheterna.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att de ska få uppehållstillstånd i Sverige, i samband med att en ny mer generös flyktingpolitik införs. Men Veronica Palm tror inte på en sån lösning.
– Vi tror att tror att amnestier har fler nackdelar än fördelar, säger Veronica Palm.
Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se
FN har beslutat att skicka hem en stor del av sin personal i Afghanistan. Detta efter förra veckans attack mot ett bostadshus för FN-personal i Kabul
Det är 600 FN-anställda som nu ska lämna landet, av hänsyn till det dåliga säkerhetsläget. Världsorganisationen fruktar fler angrepp från talibanerna efter självmordsattacken i Kabul när fem FN-anställda dödades i förra veckan.
Det är lite mer än hälften av det totala antalet utländska FN-anställda i Afghanistan som nu evakueras. FN säger att det är all icke-nödvändig personal som ska lämna landet. Många kommer att åka till Dubai och länder i Centralasien.
Enligt FN är åtgärden tillfällig, medan säkerheten ses över. I dag bor många FN-anställda utspritt i små pensionat, och sannolikt ska man nu försöka samla dem i färre men bättre bevakade anläggningar. Det arbetet väntas ta minst tre veckor, innan FN-personal eventuellt kan börja återvända, säger FN.
Attacken den 28 oktober blev en chock för FN, det var den dödligaste attacken mot världsorganisationen i Afghanistan sedan talibanerna störtades för åtta år sedan.
Talibanerna tog på sig skulden för attacken, som också dödade tre afghanska säkerhetsmän. Motivet var att stoppa presidentvalet, som FN hjälpte till att arrangera.
Nils Horner, Islamabad
nils.horner@sr.se
Läget i Afghanistan var den dominerande frågan när EU och USA i går höll utrikespolitiskt möte i Washington. De närmaste dagarna ska förhandlingar med Afghanistans regering inledas och det krävs att USA och EU samarbetar nära i förhandlingarna, sa utrikesminister Carl Bildt efter mötet
– Det gemensamma budskapet som vi har är att nu ska vi inleda en intensiv dialog med den nya afghanska regeringen, om ett reformprogram som vi är beredda att stödja med intensifierade insatser. De konsultationerna kommer att börja de allra närmaste dagarna och det koordinerar vi mycket noga mellan EU, USA och självfallet FN, sa Carl Bildt.
Läget i Afghanistan var det stora samtalsämnet när EU:s utrikespolitiska ledare besökte Washington.
Utrikesminister Carl Bildt hade överläggningar med bland andra vicepresident Joe Biden och med USA:s sändebud i Afghanistan Richard Holbrook.
EU vill ha mer tyngdpunkt på de civila insatserna i Afghanistan, sa Carl Bildt.
– Vi borde förstärka våra polis- och rättsstatsinsatser, vi borde göra mera när det gäller jordbruksutveckling för att bekämpa den drogproduktion som är den yttersta roten till korruption och mycket annat elände i hela regionen, bara för att ta två konkreta exempel, sa Bildt.
Nu står Obama inför ett beslut om eventuell truppförstärkning i Afghanistan – vad tycker du, behövs det fler amerikanska soldater i Afghanistan?
– Det är inte min sak att kunna göra den bedömningen. Den inriktning vi har från svensk och europeisk sida är att hjälpa till att bygga upp de afghanska säkerhetsstyrkorna. Sedan vet vi att det där tar sin tid. Man utbildar inte poliser och soldater på en vecka eller två. Och där har kanske amerikanerna enligt vår mening haft lite orealistiska föreställningar. Det tar lite längre tid. Då kan vi behöva göra insatser som är mera väsentliga under den överbryggningstid det gäller.
EU:s utrikespolitiska talesman Javier Solana var också med vid överläggningarna i Washington, och när jag frågade honom om Afghanistan sa han att han är försiktigt optimistisk.
Att Afghanistan nu får en ny regering kan innebära en nystart, men det krävs att det är en regering som bekämpar korruption och hjälper sitt eget folk, sa Javier Solana.
Ginna Lindberg, Washington
ginna.lindberg@sr.se
Slopad värnskatt och allmän arbetslöshetsförsäkring är två frågor som Folkpartiets styrelse vill driva hårdare inför valet 2010
Båda frågorna fanns med som vallöften inför valet 2006 men nu blir det större tryck, säger Folkpartiets ledare Jan Björklund.
– Man har många krav och önskemål inför ett val men den här gången graderar vi upp dem. De är viktiga för Folkpartiet i förhandlingarna med alliansen, säger Jan Björklund.
Att avskaffa värnskatten är ett av de vallöften som regeringen inte infriat sedan valet 2006, att alla ska ha minst hälften kvar av lönen.
Regeringen har inte heller varit enig, bland andra har moderaten och finansministern Anders Borg hävdat att värnskatten är bra ur fördelningspolitisk synvinkel.
– Det ska löna sig att utbilda sig. Värnskatten är en straffskatt på utbildning. Den ska bort och vi ska ha en allmän arbetslöshetsförsäkring. Alla de krav vi har är viktiga men de här är högt prioriterade inför nästa period, säger Jan Björklund.
När det gäller en arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla försökte regeringen hitta en modell för ett par år sedan men lyckades inte enas här heller.
Kraven och riktlinjerna som Folkpartiets styrelse i dag presenterar ska tas när partiet samlas på Landsmötet om några veckor.
Som Ekot berättade tidigare är frågan om att vidga turordningsreglerna till att omfatta fyra personer istället för dagens två också högt prioriterad för Folkpartiet.
En fråga det lär bli debatt om på Landsmötet är föräldraförsäkringen där sex i partistyrelsen vill ha en tredelad föräldraförsäkring medan resten, inklusive partiledaren själv, vill fortsätta med jämställdhetsbonusen.
– Jag kommer att argumentera för att föräldrarna själva sak få bestämma hur de fördelar föräldraledigheten utöver det som redan i dag är bundet till vardera föräldern. Vi kan naturligtvis vässa de här morötterna som finns för att stimulera till ett jämnare deltagande men till sist så ska ändå föräldrarna få bestämma, säger Jan Björklund.
Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se