– Det är ju inte värt att kalla en uppgörelse. Man har ju kommit överens om att man ska utreda de stora frågorna, och dessutom inte innan valet utan långt efter valet. Det handlar om synen på insatsen i Afghanistan, det handlar om värnplikten, det handlar om försvarsindustrifrågor och möjligheten till export, och man kommer nu att gå till val utan en tydlig uppfattning i de här frågorna.

Försvars- och säkerhetspolitiken har setts som ett av de politikområden där de rödgröna partierna skulle få svårast att komma överens.

Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet velat bevara den allmänna värnplikten, stöder Miljöpartiet övergången till en frivillig rekrytering av soldater. Socialdemokraterna och Vänstern har också slutit upp bakom den svenska försvarsindustrin, medan Miljöpartiet varit betydligt mer kallsinnigt.

I frågan om den svenska Afghanistaninsatsen har Vänstern hela tiden drivit ett hårt motstånd, i motsats till Socialdemokraterna och Miljöpartiet som i stort sluter upp bakom regeringens linje.

Och när de tre partierna nu presenterat sin gemensamma plattform består en del oklarheter.

När det gäller vapenexporten säger man att reglerna ska skärpas. Enligt dagens regler är export till krigsförande länder förbjuden. De rödgröna vill också utesluta länder som kränker mänskliga rättigheter och demokrati. Men den exakta utformningen ska utredas efter valet.

Man tänker inte heller riva upp det beslut som riksdagsmajoriteten kommer att fatta senare i vår om att avskaffa den allmänna värnplikten. Istället ska en ”förutsättningslös” översyn av det nya frivilliga systemet göras efter ett år, och eventuella förändringar kommer ske först därefter.

Afghanistan lämnas lämnas helt utanför uppgörelsen. Det är en annan rödgrön arbetsgrupp – den som ska utforma den gemensamma utrikespolitiken – som förhandlar i den frågan, och besked kommer att lämnas senare i vår.

Men kritiken om att de svåra frågorna nu bara läggs i utredningar och översyner, avvisas av Vänsterledaren Lars Ohly:

– Vi har bara en utredning, och det är den utredningen som ska leda fram till en mer restriktiv krigsmaterielexport och krigsmaterielimport. I övrigt så har vi vissa översyner av den politik som förs. Och det är inga konstigheter. De översynerna ska göras, därför att vi ska bygga våra beslut på ett bra faktaunderlag. Men i de allra flesta frågor så sätter vi redan nu ner foten. Och säger att såhär ska en ny rödgrön regering föra Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.

Är Vänsterpartiet villigt att fortsätta kompromissa om en fortsättning för den svenska Afghanistanstyrkan i, låt oss säga, fem-tio år till?

– För Vänsterpartiet är det här en väldigt viktig fråga. Och vi kommer att göra allt vi kan för att få med oss Socialdemokraterna och Miljöpartiet på det. Men vi inser också att ska vi bli överens, så måste alla tre vara öppna för att hitta en lösning som inte är identisk med något partis politik. Och det kommer vi också att vara, säger Vänsterns Lars Ohly.

En som tvivlar på den rödgröna oppostionens förmåga att hitta en kompromiss om Afghanistan är Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman.

– Allra mest allvarligt är naturligtvis att man inte lyckas enas kring den svenska närvaron i Afghanistan. Det finns för denna, och kommande, regeringar förmodligen ingen mer pressande och allvarlig fråga att hantera.

Men vilka är då de viktigaste skillnaderna mellan oppositionens och regeringens försvars- och säkerhetspolitik?

Det finns en samsyn om mycket, säger Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin, men också sådant som skiljer.

– Det som skiljer åt nu, det är vår tydlighet om att Sverige också i framtiden ska vara militärt alliansfritt, att sverige ska ha en mycket större roll i nedrustningsarbetet i världen, att sverige ska driva på kampen för kvinnors villkor i krig och konflikter, vilket är ett fruktansvärt stort problem.

Tvivlar du på de borgerligas försvar för den svenska alliansfriheten?

– De senaste regeringsdeklarationerna, som statsministern läser upp varje år i riksdagen, har den militära alliansfriheten ens nämnts. Så att ja, jag tycker mig se som om man glider in i att enligt dem så måste vi till slut gå med i Nato.

Vad ger ni för besked vad gäller anslaget till försvaret?

– Vi tror ju att det både går att omprioritera delar, men också spara. den här regeringen har lämnat efter sig en stor skattesänkarskuld som gör tat vi måste titta på alla statens utgifter. två miljarder kronor tror vi att det går att spara i försvaret. Exakt hur de läggs ut kan vi visa först när regeringen presenterar sin budget i april.

En besparing på lite sikt i alla fall är ändå att antalet Jas-plan ska minskas från de 100 som gäller nu.

Vad betyder då den rödgröna plattformen för den försvars- och säkerhetspolitiska debatten? Ja, även om partierna inte nått enighet om allt, så har positionerna ändå förändrats.

Tidigare fanns ett stort frågetecken kring den rödgröna politiken, medan de borgerliga samlats kring ett brett inriktningsbeslut för det svenska försvaret som gäller under hela nästa mandatperiod.

Nu har de rödgröna partierna närmat sig varandra, samtidigt som Folkpartiet härom dagen lanserade en egen försvarspolitisk linje med krav på att försvaret måste rustas upp. Folkpartiet driver också en svensk anslutning till Nato.

Men att det skulle finnas spricka i regeringsalliansens försvars- och säkerhetspoltik, det håller inte moderate försvarsministern Sten Tolgfors med om:

– Vi har ju senast i torsdags fattat beslut i regeringen om den långsiktiga inriktningen för försvarsmakten. det har också riksdagen gjort. Vi har alltså en överenskommelse som bär ända till utgången av 2014 – över hela nästa mandatperiod. Och det är alltså entydigt från regeringens sida vilka uppgifter försvarsmakten ska ha och hur de ska verkställas.

Reporter: Andes Ljungberg. Publicerat 19/1-10.