I första hand ska du försörja dig själv under den tid du väntar på att din asylansökan behandlas. Det kan du göra antingen med hjälp av egna sparpengar eller genom att arbeta. Här kan du läsa om villkoren för att arbeta under asyltiden.

För att ha rätt att arbeta under tiden du är asylsökande måste du ha fått ett bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND).

Villkor för att få rätt att arbeta som asylsökande

Du har rätt till AT-UND – undantag från kravet på arbetstillstånd – om:

    * du med id-handlingar styrkt din identitet. Det betyder att du ska visa handlingar som visar vad du heter, när du är född och vilket medborgarskap du har. Handlingen ska dessutom vara försedd med ett foto och vara utfärdad av behörig myndighet. Även om du inte har någon id-handling kan du få AT-UND om du hjälper Migrationsverket att klarlägga din identitet så långt det är möjligt.
    * ditt ärende ska prövas i Sverige. Läs mer om Dublinförordningen och prövning i första land.
    * din ansökan inte är uppenbart ogrundad; det vill säga att det är uppenbart att du saknar skäl för asyl och att du inte heller ska få uppehållstillstånd av andra skäl.

Om du uppfyller villkoren får du ett LMA-kort där det står att du har AT-UND — det betyder att du är befriad från kravet att ha arbetstillstånd. Ett AT-UND gäller normalt till dess att du beviljas uppehållstillstånd eller lämnar landet.
 
Om du får ett AT-UND kan du vända dig till Arbetsförmedlingen i den kommun där du bor för att se vilka lediga jobb som finns anmälda där.
  
Lediga jobb och annan information hittar du också på Arbetsförmedlingens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
 
Om du får arbete under tiden du är asylsökande

Om du får arbete under tiden du är asylsökande ska du

    * visa upp beviset på att du är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND) för din arbetsgivare. Beviset finns på ditt LMA-kort under punkt 7.
    * Din arbetsgivare måste – på en särskild blankett som du hittar under länken till höger -– meddela den mottagningsenhet där du är inskriven att du fått anställning och också när den upphör.

Om du har dagersättning måste du alltid anmäla din inkomst till Migrationsverket.
Du måste kontakta Skatteverket för att få ett samordningsnummer. Det behöver du för att kunna visa att du arbetat och betalat skatt under asyltiden om du senare skulle vilja söka arbetstillstånd. Du behöver även samordningsnumret för att kunna få sjukpenning om du blir sjuk och inte kan gå till jobbet.
Till toppen av sidan
This page in English »
Kontakta oss »
Länkar
Arbetsförmedlingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Blanketter

Anmälan om anställning av asylsökande – för arbetsgivare som anställer asylsökandePDF blankett nr 152011 (endast på svenska)
Sidan senast uppdaterad: 2010-08-01

http://www.migrationsverket.se/info/465.html

Europadomstolen har gjort en bedömning angående omänsklig behandling vid återvändande. I domen har även trovärdighetsbrister behandlats.

Norrköping : Migrationsverket, 2010-07-23

Sammanfattning av Europadomstolens dom i mål N. mot Sverige (App.no. 23505/09)

[Länk till domen nedan]

I domen fann Europadomstolen att en utvisning av N till Afghanistan skulle innebära ett brott mot artikel 3 i Europakonventionen.

Bakgrund
N ansökte tillsammans med sin make asyl i Sverige år 2004. N åberopade i asylansökan att hon härstammade från Kabul där hon fortfarande hade flera släktingar, att hon gått 12 år i skola och studerat på universitetet, samt att hon och maken förföljdes på grund av politisk aktivitet samt för att hon undervisat kvinnor. Till ansökan anfördes också skäl hänförliga till makens psykiska ohälsa med ångest, sömnsvårigheter och aggressivt beteende. Hennes ansökan avslogs av Migrationsverket.

När överklagandet låg i Migrationsdomstolen (2005) separerade N från maken. Hon har därefter även åberopat att hennes och makens familj kan komma att utsätta henne för hot eller våld vid ett återvändande, att det finns risk för att hon inte får skilsmässa i Afghanistan samt att hon haft ett utomäktenskapligt förhållande i Sverige och på grund därav även riskerar straff från de afghanska myndigheterna. En oenig migrationsdomstol avslog överklagandet. Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd.

N har därefter lämnat in flera ansökningar om verkställighetshinder. Hon har även år 2008 lämnat in ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Maken har i brev till tingsrätten uppgett att han motsätter sig ansökan och önskar att äktenskapet återupptogs. Ansökan avvisades eftersom varken N eller maken hade en legal vistelse i Sverige.  

N har därefter vänt sig till Europadomstolen, som den 11 maj 2009 inhiberade verkställigheten. I Europadomstolen åberopar N inte längre politisk aktivitet.

Europadomstolens bedömning
Domstolen refererar i domen följande landinformation:
* UNHCR Eligibility Guidlines for Assessing the International Protection Needs of Aghan Asylum-Seekers of July 2009,
* US State Department Human Rights Report on Afghanistan for 2008,
* UK Home Office, Country of Origin Information Report on Afghanistan of 18 February 2009, and
* Human Rights Watch, “We Have the Promises of the World”, 6 December 2009.

Europadomstolen inleder med att konstatera att även om det rapporteras om allvarliga brott mot mänskliga rättigheter i Afghanistan så är inte rapporterna av sådan natur att de, i sig, medför att det är ett brott mot Europakonventionen att utvisa asylsökande till landet. Varje fall måste således granskas individuellt.

Det finns en del trovärdighetsbrister i Europadomstolens mål bl.a. gällande om N överhuvudtaget haft någon kontakt med föräldrarna och om hon har eller har haft en utomäktenskaplig affär.

När det gäller hur trovärdighetsbrister ska bedömas anför Europadomstolen följande asylsökande måste i många fall ges ”benefit of the doubt” för de saker som inte kan bevisas i berättelsen. Men, när det föreligger trovärdighetsbrister så måste den sökande kunna ge en godtagbar förklaring och i många fall även tilläggsbevisning för att de påstådda bristerna ska kunna läkas.

Domstolen observerar (med anledning av ovan nämnda landinformation) att kvinnor är särskilt utsatta för risk att bli illa behandlade i Afghanistan. Risken för omänsklig behandling är också något högre för kvinnor som vistats längre tider i länder med mindre konservativ livsstil. Domstolen noterar därvid att N bott ensam i Sverige i sex år. Redan denna omständighet medför att hon av andra afghaner kan uppfattas ha avvikit från den traditionella afghanska livsstilen.

Domstolen går därefter in på bedömningen av separationen/skilsmässan och konstaterar att i fall som detta kan ett uttryck för att vilja skiljas vara motiverat av tidigare avslag på asylansökan och hänvisar till ett antal andra mål. Domstolen anser dock att N:s mål skiljer sig från dessa av följande skäl:
– hon separerade från maken innan utvisningen vunnit laga kraft,
– hon har lämnat in ansökan om skilsmässa till tingsrätten,
– det är ostridigt att makarna bara träffats en gång efter separationen 2005.
N bedöms därför ha visat en verklig och genuin önskan att inte leva tillsammans med sin make.

N är fortfarande formellt gift med N. Vid ett återvändande finns risk för att maken vill återuppta äktenskapet, vilket han även uttryckt till tingsrätten. Av ovan nämnda rapporter framgår att 80 procent av alla kvinnor i Afghanistan beräknas vara utsatta för våld i hemmet. Även om det inte finns några specifika omständigheter i detta fall som grundar en sådan bedömning kan domstolen inte ignorera risken. Även om N inte på något sett gjort sannolikt att hon haft ett utomäktenskapligt förhållande så finns det också en risk för att maken åberopar hur hon levt i Sverige vid en eventuell skilsmässoprocess. Rapporterna visar att många kvinnor är fängslade i Afghanistan på just denna typ av anklagelser. Inte heller denna risk kan ignoreras.

Om N trots allt skulle klara av att leva separat från maken vid ett återvändande till Afghanstan krävs att hon har ett socialt nätverk för att hon inte ska bli helt utstött. Även om det finns trovärdighetsbrister angående om hon hade kontakt med familjen 2005 så finns det inget som emotsäger hennes uppgift om att hon inte haft kontakt med dem på fem år. Detta stödjer att hon inte har kvar sitt sociala nätverk.

Länk till externt dokument: http://cmiskp.echr.coe.int/tkp197/view.asp?item=4&portal=hbkm&action=html&highlight=sweden&sessionid=57505267&skin=hudoc-en

http://www.unhcr.org/refworld/docid/4c4d4e4e2.html