انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Utvecklingen i Afghanistan

Vi fortsätter i dag att tala om den militära insatsen i Afghanistan. Hur väl rustad är den afghanska armén för att ta över och vad har den svenska ISAF-styrkan egentligen uppnått? Hör ett reportage från en amerikansk styrka på plats i Kandahar av Richard Myrenberg och hör den pakistanske talibankännaren Ahmed Rashid om statusen hos den afghanska armén. Anders Fänge, Svenska Afghanistankommittén, Claes Arvidsson, ledarskribent SvD och Heidi Avellan, politisk chefredaktör Sydsvenskan medverkar

Utvecklingen i Afghanistan . P1 Studio Ett

 

”Afghanistans sönderfall går inte längre att hejda”

Svenska Afghanistankommitténs chef i Kabul: Det halvhjärtade och illa genomförda försöket att bygga en afghansk stat med internationellt stöd har slagit fullständigt fel. Svenska politiker och debattörer verkar inte ha uppmärksammat följderna av den afghanska statens korruption och oduglighet och det uppenbara i att den internationella militära närvaron i Afghanistan går mot sitt slut.

Det är snart bara Sverige och några andra mindre stater som inte ser skriften på väggen. Mycket tyder på att vi får se ett framtida talibanskt makt-övertagande – eller att landet återigen blir uppdelat mellan olika lokala och regionala makthavare. Jag ser med stor oro på denna utveckling. Men vi i Svenska Afghanistankommittén kommer att fortsätta vårt arbete för och med Afghanistans folk, skriver Anders Fänge.

Debatten om den svenska insatsen i Afghanistan är mycket svensk i så motto att den nästan enbart handlar om de svenska soldaterna, om och när de ska dras tillbaka, och om pengarna inte kan användas bättre i det civila biståndet.

Vad som däremot lyst med sin frånvaro är diskussionen om hur situationen i och kring Afghanistan utvecklats under det senaste året. Vare sig politiska beslutsfattare eller andra debattörer verkar ha uppmärksammat följderna av den afghanska statens tilltagande korruption och oduglighet, talibanernas framgångar och det uppenbara i att den internationella militära närvaron i Afghanistan går mot sitt slut.

I december förra året slog president Obama fast att tillbakadragandet av de amerikanska trupperna ska påbörjas i mitten av 2011. Ledande amerikanska militärer och politiker har därefter försökt göra mindre alarmerande tolkningar av beslutet. De har sagt att reträtten ska dra ut över ett flertal år, att Afghanistan inte ska lämnas i sticket och så vidare. Men Bob Woodwards nyligen publicerade bok, ”Obama’s War”, ger en otvetydig och oemotsagd bild av en mycket beslutsam president som vill ut ur Afghanistan så fort som möjligt. Och undra på det. En majoritet av de amerikaner som valde Obama till president är emot kriget, och ska han ha en rimlig chans till en andra mandatperiod måste han ta hem soldaterna.

Dessutom har den amerikanska strategin, ”take, hold and build”, misslyckats. Det beror främst på att det inte finns en afghansk statsadministration som kan ta över ansvaret för social service, säkerhet, lag och ordning när de internationella trupperna erövrat ett område. Eskaleringen av den amerikanska insatsen med 30.000 soldater – med resultatet att den internationella styrkan nu uppgår till drygt 140.000 – tvingar på sin höjd talibanerna till taktiska reträtter i de södra provinserna. Men samtidigt vinner de mark i norr. Min poäng är att avsaknaden av en fungerande stat, eller rättare sagt existensen av en destruktiv stat, gör att upprorsrörelsen lyckas behålla det strategiska initiativet.

Till det kommer att den holländska militären redan lämnat Afghanistan, att kanadensare och italienare är på väg därifrån, att britterna satt sitt slutdatum till 2014, och inte minst att Kabulkonferensen i somras – där samtliga viktiga politiska aktörer utom talibanerna deltog – beslöt att de internationella styrkorna ska ha överlämnat säkerhetsansvaret till den afghanska armén och polisen senast 2014.

Det är snart bara Sverige och några andra mindre stater som inte ser skriften på väggen.

Kommer då den afghanska armén och polisen att kunna ta ansvar för säkerheten och stå emot talibanerna och de andra upprorsgruppena?

Samtliga ärliga bedömare är överens om att polisen är bortom all kritik, att dess mest väsentliga funktion är att bidra till talibanernas ökande styrka. Armén kommer inte långt efter. Den har ännu inte, efter sju års utbildning och miljardtals investerade dollar, lyckats genomföra en självständig operation på bataljonsnivå. Det finns inga tecken på att de tre år som återstår fram till 2014 kommer att göra någon skillnad. Detta är i sin tur en spegling av det eländiga tillståndet inom den afghanska staten som helhet och det faktum att det halvhjärtade och illa genomförda försöket att bygga en afghansk stat med internationellt stöd har slagit fullständigt fel.

En möjlig utväg kan finnas i de samtal som nyligen inletts mellan den afghanska regeringen och enskilda talibaner, och som eventuellt kan leda fram till fredsförhandlingar. Den väsentliga frågan i det sammanhanget är dock om man kan lita på talibanerna. Den givna misstanken är att de ser fredsförhandlingar som en taktisk skenmanöver i syftet att påskynda den internationella militärens reträtt, medan de håller fast vid sitt strategiska mål, att upprätta en islamisk stat.

Samtidigt finns det tecken på en ökande fragmentarisering. Talibanerna av i dag inte är talibanerna av i går. När rörelsen uppstod och växte på 1990-talet var den relativt homogen, och hölls dessutom ihop av att den drev ett konventionellt krig. I dag har talibanerna fört ett gerillakrig i 5–6 år. Många av de äldre lokala kommendanterna har dödats och ersatts av yngre män, som är vana vid en relativ autonomi och som inte har en personlig relation till ledningen i Pakistan. Dessutom har fraktioner, som under 90-talet var en del av talibanerna, nu etablerat sig som sjävständiga grupperingar med egen finansiering och stöd från framför allt Pakistan.

Ytterligare tecken på sönderfall är att det bland talibanmotståndarna finns starka indikationer på att krigsherrar, kommendanter och andra lokala makthavare i norra och centrala Afghanistan återigen väcker liv i och bygger upp sina beväpnade miliser. Anledningen är uppenbar. De ser att USA förbereder sin reträtt och de litar inte på att president Hamid Karzais soldater kan hålla tillbaka talibanerna.

Det är onekligen en dyster bild som jag målar upp här. Mycket tyder på att vi får se ett framtida talibanskt maktövertagande, alternativt att landet återigen blir uppdelat mellan olika lokala och regionala makthavare.

Som landchef för Svenska Afghanistankommittén ser jag givetvis med stor oro på en sådan utveckling. Med säkerhet kommer den att innebära förödande förluster på områden som mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling, utbildning och hälsovård, där framsteg trots allt åstadkommits. Samtidigt är jag övertygad om att Svenska Afghanistankommittén, oavsett utgången i den pågående konflikten, kommer att göra sitt yttersta för att följa den tradition som har blivit organisationens adelsmärke – att trots regimskiften, ockupationer och krig fortsätta sitt arbete för och med Afghanistans folk.

En god vän med mångårig erfarenhet av Afghanistan gav mig en gång rådet att man aldrig ska försöka förutsäga Afghanistans framtid, helt enkelt därför att det aldrig stämmer. I det här debattinlägget har jag inte följt hans råd, och jag kan bara hoppas att han hade rätt och att jag har fel.

Anders Fänge
chef (country director) för Svenska Afghanistankommittén i Kabul

Läs mer: ”Svenskt EU-initiativ stöttar lokal afghansk förvaltning”

http://www.dn.se/debatt/afghanistans-sonderfall-gar-inte-langre-att-hejda
-1.1195087

Afghanistan i blickfånget

Afghanistan i blickfånget

Migrationsverket vädjar om hjälp för flyktingbarn

Återigen väntar flera hundra ensamkommande flyktingbarn på en kommun att bo i. Migrationsverket har nu vänt sig till landets landshövdingar för att få hjälp med att förmå kommunerna att öppna sina dörrar.

 

”Vi måste hjälpas åt”Migrationsverket vädjar om hjälp till flyktingbarn (2:01)
Återigen väntar flera hundra ensamkommande flyktingbarn på en kommun att bo i. Migrationsverket har nu vänt sig till landets landshövdingar för att få hjälp med att förmå kommunerna att öppna sina dörrar. Ivan Garcia/Ekot. 2010-10-21.
Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Poddradio Öppna i spelaren
Billström: ”Viktigt att inte lagstiftningen kommer i första rummet”Tobias Billström om ensamkommande flyktingbarn (0:50)
Återigen väntar flera hundra ensamkommande flyktingbarn på en kommun att bo i. Migrationsverket har nu vänt sig till landets landshövdingar för att få hjälp med att förmå kommunerna att öppna sina dörrar. Migrationsminister Tobias Billström sa för ett år sedan att han kan tänka sig att överväga en lag som tvingar kommunerna att ta emot flyktingbarn, men idag är han inte lika säker. Ivan Garcia/Ekot. 2010-10-21.
Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Poddradio Öppna i spelaren

Och de landshövdingar Ekot talat med lovar att ställa upp, som Göran Tunhammar i Skåne.

– Jag har ju inte några formella maktmedel här, utan det jag kan göra är att göra allt för att övertyga kommunerna och kommunledningarna om att vi måste hjälpas åt, säger han.

Cirka 120 av landets 290 kommuner har inget avtal med Migrationsverket om att ta mot ensamkommande flyktingbarn. Och just nu väntar cirka 500 barn på att få placering, så att deras asylärenden kan behandlas.

I ett brev till landets landshövdingar förklarar Migrationsverket, Rädda Barnen och Barnombudsmannen att läget är ansträngt.

I Skåne har bara 16 av 33 kommuner avtal med Migrationsverket. Landshövdingen Göran Tunhammar tycker att det är klent.

– Vi vill ju naturligtvis helst att alla kommuner ska teckna avtal, säger han.

Har du någon förståelse för att det finns kommuner som ändå inte är villiga att ta emot ensamkommande flyktingbarn?

– Jag tror att alla kan göra någonting, säger Göran Tunhammar.

Även Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland, där mindre än hälften av kommunerna tar emot ensamma flyktingbarn, lovar att hörsamma myndigheternas rop på hjälp.

– Vi gör detta kontinuerligt och regeringen har nyligen beslutat att ge oss ett formellt uppdrag att föra diskussioner och förhandlingar med Sveriges kommuner om ensamkommande flyktingar.

När läget var akut förra året hotade migrationsminister Tobias Billström med en tvingande lagstiftning. Men Skånes Göran Tunhammar tycker inte det vore rätt väg att gå.

– Grundprincipen är ju att det blir bättre om man kan nå frivilliga överenskommelser, säger han.

Håkan Sörman, vd på Sveriges kommuner och landsting, är också emot lagstiftning. Läget är mycket bättre idag än för bara ett halvår sen, säger han.

– Om vi jämför med läget före sommaren så har antalet kommuner och antalet platser fördubblats, så det händer väldigt mycket i vår bild. Det innebär att man gör det här i en väldigt snabb takt.

Så varför behövs landshövdingarna då?

– Det kan vara
en ganska bra lösning att man har någon som också har kontakter med de olika kommunerna, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges kommuner och landsting.

Migrationsminister Tobias Billström sa alltså för ett år sedan att han kan tänka sig att överväga en lag som tvingar kommunerna att ta emot flyktingbarn. Men idag är han inte lika säker. Migrationsminister Tobias Billström. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix Migrationsminister Tobias Billström.

– Jag tycker att det är viktigt att inte lagstiftningen kommer i första rummet, för det kommer aldrig att lösa problemen på kort sikt, och det är på kort sikt vi måste arbeta. De här barnen sitter just nu fast i transitboenden runtom i Sverige.

Så det blir ingen lagstiftning i framtiden heller?

– Lagstiftning kommer inte att inträffa inom den närmsta tiden, det kan jag lugnt konstatera, för om vi skulle slå in på den vägen skulle vi få en politisk debatt som skulle vara komplex och som skulle handla om kommunalt självstyre och massa andra perifera frågor som kanske drar intresset från att kommunerna tecknar avtal med Migrationsverket.

Varför tog du upp frågan förra året då?

– Jag tar alltid upp de här frågorna, det kan vara aktuellt på längre sikt. Men det är ju inte den frågan som här och nu löser problemet med akut platsbrist, det löses bara genom att fler kommuner tecknar avtal med Migrationsverket, säger Tobias Billström.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4119829

Afghanistanmöte

I dag möter (S)-ledaren Mona Sahlin statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt för att försöka få till en bred kompromiss om den svenska insatsen i Afghanistan. Pontus Mattsson rapporterar om möjliga kompromisser och hör Farah Saighani som har jobbat som militärtolk åt de svenska soldaterna i Afghanistan och Nasim Sahar, ordförande för Afghanska föreningen.

AfghanistanmöteAfghanistanmöte (16:36).

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1637

درخواست تجديد نظر در مورد اخراج پناهجويان از سويدن به يونان مطابق مقرره دوبلين دو

نامه کميشنري ملل متحد در امور مهاجرين

درخواستت تجديد نظر به محکمه عالي اروپايي ارسال نمائيد ودرزمينه از دفتر مشوره دهي براي پناهجويان کمک بخواهيد  

”در وضعيت کنوني تعداد قابل ملاحظه پناهجويان در معرض خطر اخراج از سويدن به يونان طبق مقرره دوبلين دو قرار دارند

Överklagan gällande överföring till Grekland under Dublin II förordningen‏ 

 

اکنون معقول به نظر ميرسد که مسئله اخراج پناهجويان به يونان توسط محکمه اروپايي مورد بررسي قرار گيرد

. باوجود اميدواري ها که در نظر است تا يک حکم ( محکمه اروپايي ) قبل از پايان سال جاري نشر گردد اما در وضعيت کنوني بااطمينان نميتوان گفت که اين کار تحقق يابد.تعدادي از کشور هاي اروپايي تصميم گرفته اند که اخراج را به يونان در حالت  تعليق قرار دهند ومنتظر حکم محکمه اروپايي شوند. در بعضي کشور ها دوسيه هاي  اخراجي تعداد زياد پناهجويان به يونان از طريق شکايت به محکمه اروپايي ودرخواست ” فسخ ” دريک  پروسه به نام ”قانون 39 ”توسط محکمه اروپايي متوقف شده اند   

inhibition under en process som kallas 'Rule 39'. 

پيوست به نامه هذا يک درخواست تجديد نظر عمومي به محکمه عالي اروپايي در رابطه با اخراج به يونان بر طبق مقرره دوبلين دو وجود دارد که غرض آگاهي آنعده پناهجويان که در معرض اخراج به يونان قرار دارند ، رسانيده شود. در ضميمه يک وريانت با تبصره است که چگونه اين درخواست خانه پوري گردد و يک سند ديگر با سوالات معمولي و اينکه اين شکايتنامه ” قانون 39 ” چگونه سپرده شود ، ارئه ميگردد

 'Rule 39' överklagan. 

لطفاٌ اين سند را به همه کساني که ممکن است در تماس با افراديکه در معرض اخراج به يونان طبق مقرره دوبلين دو قرار دارند، برسانيد و آنرا پخش کنيد و پناهجويان به نهاد هاي مربوط خود تماس برقرار نمايند.  

در صورتيکه سوالي در زمينه داشته باشيد ، با دفتر مشوره دهي براي پناهندگان وپناهجويان تماس بگيريد. پناهجويان که غرض خانه پوري درخواستي تجديد نظر  به کمک احتياج داشته باشند ، با دفترمشوره دهي تماس بگيرند 

آدرس دفتر مشوره دهي

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar | Gyllenstiernsgatan 14 | 115 26 Stockholm

Tel 0200-880066 | Telefontid mån – tors kl 9.00 – 10.30 | Fax 08 – 665 09 40 |

 

با احترام 

ربيکا سواد 

کميشنري عالي ملل متحد در امور مهاجرين

مقيم سويدن 

Rebecca Svad
Associate Legal Officer 

UNHCR Stockholm
+46 8 457 48 92 

Refugees need your help!

Please donate at: www.unhcr.se ( http://www.unhcr.se/

ترجمه از نسيم سحر

براي سايت افغانهاي سويدن 

اخراج يک پناهجوي افغان در يوتيبوري متوقف شد

محکمه مهاجرتي مالمو اخراج يک پناهجوي افغان را ديروز مورخ 18 اکتوبر متوقف نمود. اين پناهجو قرار بود 48 ساعت بعد توسط پوليس سرحدي به ميدان هوايي انتقال وسپس ديپورت گردد. وکيل حقوقي اين پناهجو آقاي تابو موسو بود.گزارش تابو را مطالعه نمائيد

Utvisning i Göteborg stoppad‏

جلوگیری از اخراج یک پناهجو در یوتبوری

Utvisning i Göteborg stoppad‏

Utvisningen av en afghansk asylsökande stoppades måndagen den 18 oktober av Migrationsdomstolen i Malmö, 48 minuter innan gränspolisen skulle köra honom till flygplatsen för vidaretransport till Kabul.

Jag var ombud i ärendet.
 
Jag vill återigen uppmana alla afghaner i Sverige som riskerar avvisning eller utvisning att skaffa sig afghanska hemlandspass via afghanska ambassaden i Oslo, Norge.
 
Försök inte överklaga i era ärenden på egen hand eller via ombud som inte är väl insatta i asyljuridik. Det är bättre att låta ärendet vara än att förstöra det.
 
Anlita ombud i god tid, inte när ni sitter i Migrationsverkets förvar och det bara återstår några dagar tills ni skall avvisas med tvång.
Det kan ta upp till ett år att förbereda ett ärende så att det är möjligt att stoppa en avvisning.

 

Thabo 'Muso
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA

Mobil: 0732-301 032
Fax: 08-734 90 90

Assange får inte uppehållstillstånd

Wikileaks grundare, australiern Julian Assange, får inte något uppehållstillstånd i Sverige.

Wikileaks grundare Julian Assange. Foto: Bertil Ericson/Scanpix. Julian Assange

Det bekräftar Migrationsverket för Aftonbladet.

Assange har sökt om uppehålls- och arbetstillstånd för att på det sättet kunna få ett utgivarskap för Wikileaks webbsida i Sverige.

En av förutsättningarna för att kunna få ett utgivarskap är att personen har uppehållstillstånd.

Sekretess kring motiven
Gunilla Wikström, beslutsfattare vid Migrationsverket, säger ingenting om varför Julian Assange nekas uppehålls- och arbetstillstånd.

-Tyvärr kan jag inte gå in på grunderna och det av sekretesskäl, säger Wikström.

Därmed förblir också frågan obesvarad om det kan ha med hans vandel, till exempel att han är misstänkt för våldtäkt, att göra.

-Jag kan tyvärr inte gå in på grunderna.

Gunilla Wikström vill inte heller uttala sig om huruvida Migrationsverket har hämtat information och synpunkter från andra myndigheter eller annan instans eller om beslutet grundas enbart utifrån Assanges ansökan.

-Ja, det är ju i huvudsak på de dokument som den sökande lämnar in. Det kan ju vara så ibland, beroende på vilken grund man söker på, att man bifogar dokument från en annan part.

Har Migrationsverket frågat Säpo om råd?
-Jag kan inte gå in på detaljerna, svarar Gunilla Wikström.

Våldtäktsutredning pågår
Sedan snart en och en halv månad pågår förundersökningen mot Assange för misstänkt våldtäkt. Den leds av överåklagare Marianne Ny i Göteborg.

Senast hon via Åklagarmyndighetens hemsida hade något att meddela var den 29 september, då hon skrev att endast ett antal mindre utredningsåtgärder återstod, men att det då inte gick att säga når ett beslut kunde fattas.

TT

http://svt.se/2.22620/1.2197868/assange_far_inte_uppehallstillstand&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Inrikesnyheter+%28svt.se+-+Inrikesnyheter%29

Överklagan gällande överföring till Grekland under Dublin II förordningen‏

Det finns i dagsläget ett betydande antal asylsökande som riskerar att överföras från Sverige till Grekland under Dublin II förordningen.

Rimligheten att överföra asylsökande till Grekland prövas för närvarande av Europadomstolen. Trots förhoppningar att en dom kommer att publiceras innan årsskiftet är det i dagsläget osäkert om så kommer att ske. Ett antal europeiska länder har beslutat att tillfälligt stoppa överföringar till Grekland i avvaktan på domen. I några länder har ett stort antal överföringsärenden till Grekland stoppats av Europadomstolen genom överklaganden och begäran om inhibition under en process som kallas 'Rule 39'.
 
Bifogat finner ni ett generellt överklagande till Europadomstolen gällande överföring till Grekland i enlighet med Rule 39, som ni gärna får hjälpa till att sprida till asylsökande som riskerar överföring till Grekland. Bifogar också en version med kommentarer hur anmälan ska fyllas i samt ett dokument med vanliga frågor och instruktion för hur att lämna in en 'Rule 39' överklagan. Den senare delas med fördel ut till sökande tillsammans med den generella överklagan. 
 
Sprida gärna dessa dokument till alla som kan tänkas komma i kontakt med personer som riskerar överföring till Grekland under Dublin II förordningen samt till sökande som hör av er till era organisationer och verksamheter!
 
Hör av er till Rådgivningsbyrån om ni skulle ha några frågor eller kommentarer. Det är också Rådgivningsbyrån som sökande ska kontakta om han/hon behöver hjälp med att fylla i anmälan.   
 

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar | Gyllenstiernsgatan 14 | 115 26 Stockholm

Tel 0200-880066 | Telefontid mån – tors kl 9.00 – 10.30 | Fax 08 – 665 09 40 |

 
Mvh,
 
Rebecca Svad
 
 
Rebecca Svad
Associate Legal Officer 
UNHCR Stockholm
+46 8 457 48 92
 
 
Refugees need your help!
Please donate at: www.unhcr.se ( http://www.unhcr.se/ )