Syftet med Stockholms­polisens nya projekt Reva är att avvisa fler papperslösa flyktingar.
Jakten i tunnelbanan har fått aktivister att tala om Gestapofasoner och rasism.
– Den svenska och europeiska migrationspolitiken är inhuman. Den strider mot FN:s konventioner om mänskliga- och barnets rättigheter, säger stats­vetaren Foujan Rouzbeh.

”15.40 Uniformerad polis går längs Skanstull T-baneperrong”.

Varningarna riktade till papperslösa flyktingar haglar på en Facebook-sida. Trots att de är förbjudet att kontrollera människor bara för att de är mörkhyade hävdar flera aktivister att polisen gör just det genom olika svepskäl, som att någon är ”torr om munnen”.

”Inhuman flyktingpolitik”

– Att stoppa någon på basis av utseendet är rasprofilering, säger statsvetaren Foujan Rouzbeh.

Flera aktivister Aftonbladet talat med berättar om den skräck papperslösa lever med. Barn som kissar på sig när de ser en polisbil, en cancersjuk person som har missat två läkarbehandlingar av rädsla för att gå ut, människor som väljer att gå långa sträckor i stället för att åka tunnelbanan.

– Den svenska och europeiska migrationspolitiken är inhuman. Den strider mot FN:s konventioner om mänskliga- och barnets rättigheter, säger Foujan Rouzbeh.

”Asylrätten har urholkats”

Hon får medhåll av Anita Dorazio som i 40 år har jobbat med flyktingfrågan.

– Jag har sett lagarna blir strängare och strängare under mina år. Asylrätten har helt urholkas, säger Anita Dorazio som anklagar polisen för rasism och Gestapofasoner.

Stockholmspolisen slår ifrån sig alla beskyllningar om rasism.

– Vissa tar i och använder kränkande ord om vårt arbete utan att veta vad de talar om, säger Peter Nilsson, chef för gränspolisen i Stockholms län.

Aftonbladet har pratat med en av poliserna som jagar papperslösa, eller illegala som han säger. Av risk för trakasserier vill han inte ha sitt namn i tidningen.

– Det är klart att vi gör kontroller i tunnelbanan eftersom där finns mycket folk. Nästan alltid griper vi någon, säger polismannen.

Få grips på t-banan

Men han liksom hans chef Peter Nilsson slår ifrån sig beskyllningarna om rasism.

– De flesta som vistas i landet illegalt hittar vi på arbetsplatser efter tips. Det är bara en bråkdel av gripanden som görs i tunnelbanan, säger Nilsson.

Tvärtemot vad flera politiker och aktivister säger förnekar han att jakten på papperslösa har intensifierats. Enligt honom beror allting på ett missförstånd på grund av projektet REVA – rättssäkerhet och effektivt verkställningsarbete, som Stockholmspolisen börjat med i slutet av januari i år.

Avvisas snabbare

– Det enda det syftar till är att göra vårt pappersarbete effektivare. Vi gör det vi alltid har gjort. Det är vårt uppdrag, säger Peter Nilsson.

Reva har utarbetats på Migrationsverket på order av regeringen. Syftet är att avvisa fler och snabbare, för att kunna ta emot fler flyktingar.

Papperslösa är några av samhällets mest utsatta, i stället för att jaga dem, borde de beviljas amnesti, säger Christina Höj Larsson, (V), migrationspolitisk talesperson.

– Människor som har levt har i fyra år efter att ha fått avslag ska få stanna. Och barn som varit i Sverige minst fyra år efter första asylansökan ska också få permanent uppehållstillstånd.

Vänsterpartiet passar också på att ge en känga till Miljöpartiet som de anklagar för dubbelspel i flyktingfrågan. De har medverkat till dagens politik, tack vare sitt samarbete med regeringen, menar Christina Höj Larsson.

”Spelar dubbelspel”

Någonting som Maria Ferm, partiets talesperson i migrationsfrågor, tillbakavisar.

– Tack vare oss har papperslösa rätt till vård och utbildning. Vi samarbetar inte med regeringen om polisens arbete, säger hon.

Miljöpartiet är kritiskt till att regeringen kräver att polisen prioriterar avvisningar. De vill att kontroller i tunnelbanan avskaffas.  Maria Ferm tror däremot inte att flyktingamnesti blir verklighet inom snar framtid.

– Tyvärr är det inte realistiskt. Istället vill vi bredda bestämmelsen ”synnerligen ömmande omständigheter”, säger hon.

Och mycket riktigt säger regeringen blankt nej till flyktingamnesti. 

– I Sverige tillämpas reglerad invandring. Det innebär att personer som lever och arbetar i Sverige ska ha tillstånd att göra det. Kontroller är och ska vara ett naturligt inslag i det vardagliga polisarbetet, säger Per Claréus, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16286546.ab

Mellan september 2012 och april 2013 genomför UNHCR ett projekt som undersöker integrationen av flyktingar i Sverige. Samma studie genomförs parallellt i Österrike, Irland och Frankrike. Projektet kommer att sammanfattas i nationella rapporter. Studierna fokuserar på personer som är över 18 år och som har fått uppehållstillstånd. Situationen för ensamkommande flyktingbarn, asylsökande och papperslösa kommer inte att behandlas i denna studie.

Rapporterna ska belysa policyområden som rör flyktingars integration, och kommer att presentera rekommendationer vad gäller ”mätning” av integration med kvalitativa och kvantitativa metoder samt visa prov på goda exempel. En kortfattad litteraturstudie kommer att diskutera befintlig akademisk litteratur, styrdokument, rapporter och utvärderingar som handlar om flyktingars integration i Sverige. För att inkludera så många perspektiv som möjligt kommer projektet att involvera dialog med personer som arbetar professionellt med integration och andra som på olika sätt berörs av integrationsprocessen; myndigheter, civilsamhälle, flyktingar själva och forskare. Ett av projektets huvudsyften är att identifiera policy och arbetssätt som gynnar en lyckad integrationsprocess. Genom att bättre förstå vilka faktorer som har betydelse för flyktingars integration kan vi identifiera eventuella brister och därefter föreslå förbättringar. Rapporten kommer även att innehålla rekommendationer om bästa sättet att mäta och utvärdera integration. 

De fyra landstudierna kommer att resultera i en sammanfattande rapport som rör integrationen av flyktingar i de fyra Västeuropeiska länderna (nämnda ovan, samt Sverige). Den sammanfattande rapporten beräknas vara klar i juni 2013.

Även Bulgarien, Polen, Rumänien och Slovakien kommer att innefattas i ett annat delprojekt som går ut på att öka medvetenheten kring integrationsfrågor, tillhandahålla expertis, utbildning och stöd till olika departement som berörs av integrationsfrågor i nämnda länder. Den totala projekttiden för båda delar är 18 månader. Syftet är att utvärdera och utveckla effektiva integrationsprogram för flyktingar och skyddsbehövande personer i Centraleuropa. Projektet kommer även att bidra till det nya verktyg för utvärdering av integration på Internet, som utvecklats för UNHCR av Migration Policy Group (MPG).

Bakgrund 

Idag lever ungefär 1,6 miljoner flyktingar med skyddsstatus i Europa. För de flesta av dem är integration i mottagarlandet den mest relevanta hållbara lösningen. Det finns ingen gemensam definition av vad integration innebär, men det är generellt accepterat att inkludera socioekonomiska, juridiska och kulturella aspekter i begreppet. Trots bristen på samsyn debatteras integration i alla länder som tar emot flyktingar. Socioekonomisk integration (faktisk eller uppfattad) diskuteras och påverkar asyl- och flyktinglagstiftning och policy inom en rad områden. Evidensbaserad policy på integrationsområdet kan bidra till att undvika polarisering och politisering i flykting- asyl- och integrationsdebatten. Policybeslut bör tas med beaktande av vilka behov som finns, hur integration fungerar i praktiken och guidas av de bästa exemplen. Det här projektet kommer att vara en viktig byggsten för att föra ett sådant tänkesätt framåt.

Projektansvariga i Sverige

Maria Ahlsten, researcher för projektet i Sverige, UNHCR.

ahlsten@unhcr.org, mobil 0702-770764

Karin Davin, UNHCR:s regionkontor för de baltiska och nordiska länderna.

davin@unhcr.org, tel. 08-457 48 80

Partners i projektet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Arbetsmarknadsdepartementet

Svenska Röda korset

Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

Arbetsförmedlingen

Statistiska Centralbyrån

European Council for Refugees and Exiles (ECRE)

Migration Policy Group (MPG)

State Agency for Refugees (SAR) / the Integration Centre for Refugees (Bulgarien)

Ministry of Labour and Social Policy (Polen)

Immigration Office, Department of Asylum and Integration (Rumänien)

Ministry of Labour, Family and Social Affairs (Slovakien)

Austrian Integration Funds (Österrike)

Asylkoordination Österreich (Österrike)

Austrian Ministry of Interior (Österrike)

###

En kortfattad beskrivning av UNHCR:s rapport om
flyktingars integration i Sverige samt om intervjuerna som vi har tänkt
ska utgöra en del av underlaget till rapporten. Finn även bifogat ett
informationsblad om rapporten. 

1.) Om rapporten

UNHCR:s studie och rapport kommer att lyfta fram vilka särskilda
utmaningar flyktingar har i Sverige jämfört med andra invandrargrupper,
samt vilka insatser och faktorer som gynnar en lyckad integration. De
områden vi undersöker särskilt är asylprocessens påverkan för
integrationen, betydelsen av familjeåterförening, och hur flyktingars
integration ser ut inom områdena hälsa, utbildning, sysselsättning/jobb,
boende, och inom civilsamhället. 

En del av rapporten kommer att beskriva hur flyktingar upplever
integrationen i Sverige - det är därför vi gör intervjuer med
flyktingar. Målsättningen är att intervjua totalt mellan 50-80
flyktingar. Syftet med intervjuerna är att kunna belysa för
beslutsfattare och andra som arbetar med integration i Sverige (och
andra europeiska länder) vad som fungerar bra (vilka faktorer som gynnar
positiv integration) och vad som inte fungerar bra när det gäller
integrationen - sett från flyktingarnas perspektiv. 

Rapporten kommer att vara klar innan sommaren men troligtvis kommer den
inte att presenteras förrän i början av hösten. Om vi får deltagarnas
mejladresser kan vi skicka ut en PDF-kopia av rapporten när den är
klar.

Jag bifogar även ett informationsblad om UNHCR:s projekt om du vill
läsa mer/dela ut till ditt nätverk.


2.) Om intervjuerna

Vi vill intervjua personer med uppehållstillstånd som gått igenom den
svenska asylprocessen. Vi försöker träffa minst 3 och högst 7 flyktingar
åt gången, som talar samma språk och kan hjälpa varandra med
översättningar. Ingen tolk kommer att närvara. Intervjuerna är
helt frivilliga och ingen ersättning betalas ut. Alla medverkande kommer
att vara anonyma i rapporten, vi kommer inte att ta med namn eller
detaljer om deras person i rapporten som gör det möjligt att identifiera
dem. Intervjuerna beräknas ta ca 1,5 h.

Vi har redan två personer med afghansk bakgrund för intervjuerna men
skulle vilja be er att höra med medlemmar eller dylikt om det finns
ytterligare 4-5 personer som kan tänka sig att ställa upp. Har ni egna
lokaler kommer vi gärna till er och genomför intervjuerna. Vi kommer då
att vara två personer, en som genomför intervjun och en som sitter
bredvid och antecknar. Vi hoppas kunna finna en tid under nästa vecka
redan om det är möjligt.

Vänlig hälsning, 

Daniel
_ _ _ 


Daniel Hansson
Intern
Protection Unit 
UNHCR Regional Office for the Baltic and Nordic Countries 
Ynglingagatan 14, 6 etg.
113 47 Stockholm
Sverige 
Tel.:             0046-8-457 48 79      

Varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller även för papperslösa människor som lever gömda av rädsla för att utvisas. Alliansen vill kraftigt öka antalet verkställda utvisningar, vilket riskerar att hindra kommunerna från att utföra sitt uppdrag, såsom att ge alla barn skolgång och tillhandahålla skydd åt de mest utsatta. Det skriver Miljöpartiets företrädare i Stockholm, Göteborg och Malmö

Regeringen har en tydlig ambition att öka antalet verkställda utvisningar. Med projektet Reva, Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, ska utvisningar av personer som nekats uppehållstillstånd effektiviseras. Projektet är ett samarbete mellan Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket och ligger i linje med regeringens ambitioner.

Reva och polisens nya prioriteringar har lett till att antalet utvisningar ökat kraftigt. Bland de hårt kritiserade metoder som använts finns poliskontroller på arbetsplatser och i kollektivtrafiken samt razzior mot borgerliga vigslar. Konsekvenserna av den uppskruvade jakten på papperslösa är att det finns en allt större risk att föräldrar inte längre vågar lämna sina barn på förskola och skola eller att söka vård. Det har gått så långt att personal vid Teamet för krigs- och tortyrskadade i Malmö uppger att behandlingen av barn med posttraumatiska stressymptom riskerar att bli verkningslös på grund av den starka oro som barnen känner över att vara jagade. I ett slag riskerar REVA-projektet  och den intensifierade jakten på papperslösa att omintetgöra kommunernas och landstingens arbete med att ge alla barn skolgång, sjukvård, skydd och stöd. 

Kommunerna har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda ska få det stöd och den hjälp de behöver. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning (artikel 28), och från den 1 juli i år har kommunerna en skyldighet att ordna skolgång även för papperslösa och gömda barn. Det kräver att vårdnadshavare känner sig trygga med att skicka sina barn till skolan, även om de har ett utvisningshot hängande över sig och gömmer sig för myndigheterna. Projektet Reva och regeringens beslut att öka antalet verkställda utvisningar utgör tyvärr en stor risk för att det blir precis tvärtom – att föräldrar inte vågar låta sina barn gå i skolan av rädsla att polisen ska upptäcka familjerna och avvisa dem. Regeringen måste säkerställa att målet om utökade avvisningar inte hindrar våra mål på kommunal nivå – att ge alla barn skolgång. Polisen bör därför förbjudas från att utföra kontroller, i syfte att avvisa personer, vid eller runtomkring skolor.

Inget barn ska riskera att utvisas om det finns en risk att de kommer att fara illa. Inom EU styr Dublinförordningen att asylsökande måste söka asyl i det EU-land de först anlände till. Men att sända tillbaka barn till länder, där de kan fängslas eller lämnas på gatan utan något stöd för sin överlevnad, strider mot barnkonventionen. Idag använder inte Sverige i någon större utsträckning de möjligheter till undantag från Dublinförordningen, på grund av humanitära skäl, som förordningen medger. Undantagsmöjligheten måste utnyttjas i mycket högre grad för att hindra att ensamkommande barn skickas tillbaka till länder där deras rättigheter kränks.

Vi vill inte ha ett samhälle där barn är rädda för att gå till skolan eller där människor inte får det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Med projektet Reva och hetsjakten på papperslösa blir konsekvensen att regeringen försvårar för kommunerna att utföra sitt kommunala uppdrag, vilket är väldigt oroande. Vi vill att regeringen gör följande:

 Säkerställ gömda och papperslösa barns rätt till utbildning – förbjud polisen från att gå in i skolor eller föra bort barn under deras väg till och från skolan.

 Använd Dublinförordningens möjligheter till undantag av humanitära skäl – inget barn ska utvisas till länder där de riskerar att fängslas eller lämnas på gatan.

 Prioritera polisens resurser till mer angelägna uppgifter än att jaga papperslösa.

Projektet Reva införs nu successivt över hela landet. Vi kan vänta oss fler kontroller i tunnelbanan, på spårvagnarna och tågen över Öresundsbron och på platser där papperslösa kan tänkas befinna sig. Genom polisens tveksamma metoder och misstänkliggörande av personer som inte uppfattas ha ett svenskt utseende bidrar REVA-projektet och jakten på papperslösa till ett hårdare samhällsklimat som präglas av misstänksamhet och ett ökat utanförskap. Istället för att utvisa fler vill Miljöpartiet se ett annat alternativ – ett humanare, medmänskligare och friare Sverige där alla människors lika värde och barns rättigheter respekteras.

Åsa Jernberg (MP),

gruppledare i Stockholms stad

Nils Karlsson (MP),

gruppledare Malmö stad

Thomas Martinsson (MP),

kommunalråd Göteborgs stad

http://www.aftonbladet.se/debatt/article16274160.ab