انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Svenska Press

NYT: Karzais bror jobbar för CIA

Den afghanske presidenten Hamid Karzais lillebror Ahmed Wali står på CIA:s avlöningslista

New York Times skriver med hänvisning till nuvarande och tidigare amerikanska tjänstemän att CIA betalt Ahmed Wali Karzai i åtta år för en rad tjänster.

Bland annat ska han ha rekryterat medlemmar till en halvmilitär styrka, som leds av CIA och opererar i och omkring Kandahar i södra Afghanistan.

Presidentbrodern är samtidigt misstänkt för att vara djupt inblandad i Afghanistans opiumhandel, vilket gör att CIA:s förbindelse med honom splittrat president Barack Obamas regering, skriver tidningen.

Själv förnekar Ahmed Wali Karzai alla kontakter med såväl CIA som opiumhandeln.

TT

http://svt.se/2.22584/1.1747833/nyt_karzais_bror_jobbar_for_cia&from=rss

Sex utlänningar dödade i Kabul

  • Flera utlänningar har dödats vid en gisslantagning i ett FN-drivet pensionat i Kabul i Afghanistan, uppger en FN-talesman

    -Just nu är antalet döda sex, alla FN-anställda, sade Adrian Edwards, talesman för FN i Afghanistan.
    Minst nio anställda skadades vid attacken. Enligt afghanska tjänstemän saknades en kvinnlig pensionatsgäst. Den illa åtgångna byggnaden söktes igenom under morgonen.

    Under genomsökningen av Bachter-pensionatet hittade säkerhetsstyrkorna ytterligare en ännu oidentifierad död kropp i ett av rummen. Tillsammans med de sex dödade FN-tjänstemännen och två ihjälskjutna säkerhetsvakter har dödssiffran därmed hamnat på tolv – inklusive de tre dödade gärningsmännen.

    ”Några” av de nio skadade FN-tjänstemännen är dessutom allvarligt skadade, enligt FN-talesmannen Adrian Edwards.
    Från oroligheterna vid lyxhotellet Serena rapporteras inte om några döda eller skadade. Två granater sköts mot hotellets trädgård under tiden som striderna pågick kring FN-pensionatet.

    Talibaner bakom attacken
    Innan upprorsmännen tog sig in i huset hade en av dem utlöst sprängmedel som han hade i en väst. Talibaner uppger sig ligga bakom attacken där flera FN-anställda tagits som gisslan.
    ”Flera talibanska självmordsbombare tog flera FN-arbetare i Kabul som gisslan”, skriver den islamistiska rörelsen i ett engelskspråkigt meddelande till Reuters.

    Afghanska styrkor stred med upprorsmännen vid pensionatet som ligger i Shar-e-Now-området i staden. Angriparna i Kabul var klädda i afghanska polisuniformer, uppgav en afghansk officer för AFP.
    -Nu får ni se talibanernas rätta ansikten. De var pakistanska studenter som kom hit för självmordsutbildning, hävdade kapten Daoud Safi och visade upp de fotografier han tagit med sin mobiltelefon, efter att ha varit en av de första på plats.

    Troligen inga svenskar
    Ett fåtal svenska soldater befinner sig i Kabul, uppger Försvarsmakten. De ingår i den Natoledda Isaf-styrkan. Ingen av dem var inblandad i attentatet mot det FN-drivna pensionatet.
    -Alla svenskar är inräknade. Vi har två stycken FN-anställda svenskar också. Där har vi talat med den ena och jag väntar på besked om den andra, men han befinner sig i östra Afghanistan, så det är osannolikt att han är inblandad i detta, säger Jonas Svensson, informatör vid Försvarsmakten.

    Samfällda fördömanden
    De nordiska statsministrarna uttryckte samfällda fördömanden om attentaten i Afghanistan och Pakistan när de sammanträdde på onsdagsmorgonen i Stockholm.
    Carl Bildt säger till TT att han dock ”för stunden” är mera oroad av läget i Pakistan än i Afghanistan.
    -Vi kommer att ta upp båda konflikterna under mötet här sade Bildt på väg in till mötet. Vi står i kontakt med vår ambassad om Peshawar och jag kommer att ha kontakt med utrikesminister Clinton senare.
    Bildt tror inte att attentatet i Kabul ska skyllas på den del av talibanerna som kopplas till mullah Omar.

    Det svenska EU-ordförandeskapet är ”chockat och förstummat av denna hatfulla terrorhandling”, skriver regeringen i ett pressmeddelande, som också uttrycker stöd för och solidaritet med FN:s insatser i Afghanistan.
    Ordförandeskapet framför också sina kondoleanser till de drabbade familjerna.

    TT

    http://svt.se/2.22584/1.1747831/sex_utlanningar_dodade_i_kabul&from=rss

    BBC

    http://www.bbc.co.uk/persian/afghanistan/2009/10/091028_ram_kbl_attacks_photo.shtml

    Attack rubbar inte afghansk valplanering

    Med bara drygt en vecka kvar till presidentvalet i Afghanistan genomfördes ett attentat i morse mot ett pensionat i centrala Kabul där FN-anställda bor. Minst tolv människor dödades i den första attacken i landet mot civila FN-anställda

    En skadad FN-anställd man hjälps ut ur det attackerade pensionatet av afghansk polis. Foto: Altaf Qadri/Scanpix.

     Margita Boström rapporterar

    Ljudet av böneutroparnas kallelse till morgonbönen blandades i morse med ljudet av bomber och maskingevärseld när tre män utklädda till afghanska poliser tog sig in i pensionatet och utlöste sina sprängladdningar. Där bodde FN-personal och andra västerlänningar. Sex av de döda och nio av de skadade arbetade för FN med att förbereda inför valet nästa lördag.

    – Attentatet genomförde vi för att störa presidentvalet, sa en talesman för talibanerna till nyhetsbyrån AFP.

    På en video från den brittiska tidningen The Guardian ser man hur en afghansk polis bär ut en tysk man i pyjamas från pensionatet.

    – Min fot är bruten, säger mannen.

    All världens ledare fördömer attacken som kommer en dryg vecka innan den andra omgången av presidentvalet i landet – ett val som alla säger kommer att genomföras, trots attacken.

    Och samma linje är utrikesminister Carl Bildt inne på. Han ser ingen risk för att omvärlden skulle dra sig ur Afghanistan på grund av det upptrappade våldet.

    – Attentaten i Kabul i dag på morgonen har ju på nytt illustrerat att vi lever i en väsentligt mycket farligare värld. Man ska ha klart för sig att vad de här terroristiska, fundamentalistiska organisationerna vill, det är ju inget annat än att skrämma bort oss, så att de kan få fritt fram att härska på det fruktansvärda sätt som de vill. Och jag tror inte att det finns någon här som är beredd att kapitulera för terrorism.

    Kommer valobservatörer att våga åka till Afghanistan nu?

    – Ja, det kommer de att göra. Vi kapitulerar inte för terrorism, säger Carl Bildt.

    Margita Boström
    margita.bostrom@sr.se

    Sten Sjöström
    sten.sjostrom@sr.se

    http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3199891

    http://svt.se/2.22584/1.1747831/sex_utlanningar_dodade_i_kabul&from=rss

    Protester efter påstådd koranbränning

    Våldsamma protester utbröt i Kabul på söndagen sedan det spritts rykten om att soldater från väst skulle ha bränt ett exemplar av Koranen

    Ett tusental demonstranter, de flesta unga studenter och nästan alla män, tågade genom den afghanska huvudstaden fram till parlamentet, där de kastade sten mot polisen. De brände också en amerikansk flagga och en docka som skulle föreställa president Obama.Parlamentets vice talman kom ut och uttalade sitt stöd för deras demokratiska protester mot ”amerikanernas avsky för Koranen”.I en dryg vecka har det ryktats om att soldater från väst ska ha bränt ett exemplar av muslimernas heliga skrift i samband med en räd mot talibaner i provinsen Wardak söder om Kabul.Såväl Natos militärledning som afghanska myndigheterna har ihärdigt dementerat uppgifterna och sagt att ryktet sannolikt har spritts för att piska upp hatstämningar mot västländerna.I maj förra året dödades två afghaner och en litauisk soldat i den avlägsna bergsprovinsen Ghor efter liknande rykten om att amerikanska soldater i Irak hade skändat Koranen.Civila dödsfall utreds
    I hopp om att kunna avvärja ännu fler antivästliga reaktioner meddelade den Natoledda Isafstyrkan att den utreder ett fall i lördags där fyra civilpersoner i en bil sköts ihjäl av Isafsoldater i Kandahar i söder. Enligt Isafhögvarteret hade soldaterna öppnat eld sedan föraren av den civila bilen trots varningar inte hade stannat. Bland de döda fanns ett barn och två kvinnor.
    Civila dödsfall orsakade av Isaf har bidragit till att minska afghanernas förtroende för de utländska styrkorna, något som talibanerna utnyttjar för att flytta fram sina positioner.

    TT

    http://svt.se/2.22584/1.1743318/protester_efter_pastadd_koranbranning&from=rss 

    Ödesuppdrag på Natos bord

    GEMENSAM STRATEGI. Ska det bära eller brista? Det är frågan när försvarsministrar från de 43 länder, diskuterar Natos insats i Afghanistan. Fler soldater behövs – men också en övergripande strategi där afghanerna tar större ansvar för sitt land

    Amerikanska soldater före en skottskadad afghan till en helikopter i Helmandprovinsen i södra Afghanistan.  
    Foto: AP

    Amerikanska soldater före en skottskadad afghan till en helikopter i Helmandprovinsen i södra Afghanistan.

    I Bratislava möts idag försvarsministrarna från Nato – men även Sverige och andra länder som bidrar med trupp i Afghanistan deltar. Frågan är hur det afghanska folket efter 30 års krig ska få uppleva fred, säkerhet och utveckling. Även Natos framtid och anseende står på spel eftersom alliansen leder fredsstyrkan Isaf, som angrips allt oftare.

    För USA är Afghanistan president Barack Obamas hittills svåraste utrikespolitiska test. USA har flest soldater (totalt 70 000 i regionen) och de största förlusterna (878 döda). Den 27 mars slog Obama fast huvuddragen i en ny strategi. Därefter har USA:s och Natos befälhavare general Stanley McChrystal i Afghanistan analyserat vad som måste göras.

    McChrystals rapport är både brett upplagd och kritisk. I en hemlig bilaga begär McChrystal 40 000 fler soldater, men Obama tvekar. Vita Huset håller låg profil innan presidenten bestämt sig, men en högt uppsatt amerikan förklarar presidentens problem:

    – Läget nu är allvarligare än i våras. Både talibaner och andra upprorsmän har blivit mycket mer uthålliga och aggressiva. Till det kommer fusket i valen den 20 augusti, som gör det svårare att bygga upp ett trovärdigt afghanskt styre, säger han till SvD och slår fast:

    – Förenta staterna kommer inte att vända Afghanistan ryggen. Vi tänker inte låta det falla tillbaka till att bli en fristad för terrorister.

    General McChrystals rapport är huvudämnet på Natos försvarsministermöte idag, och ministrarna har fem svåra frågor att ta tag i.1.

    1. Fler soldater.

    Natos Isaf-styrka har idag 71 400 soldater, varav 38 400 från USA.

    – Obama måste nu besluta om att sätta in ytterligare trupper. Alternativen sträcker sig från 10 000 till 60 000 man. Vi hoppas att USA:s försvarsminister Robert Gates på fredag ska ge en fingervisning om vad det blir, säger en Nato-källa till SvD.

    Fler USA-soldater ökar pressen på europeiska Natoländer att följa efter. Storbritannien har lovat 500 soldater, medan andra tvekar av politiska eller praktiska skäl enligt en Natotjänsteman:

    – Det handlar delvis om bristande beslutsamhet, vilja eller bristande folkligt stöd. Men det tyngsta skälet är att de saknar trupper som är tillräckligt övade, rörliga och självgående.

    2. Ändrad taktik.

    McChrystal dömer ut att Isaf-styrkornas nuvarande taktik. Flyganfall och pansarfordon har skapat en psykologisk och fysisk distans till de afghaner de ska skydda. Istället vill McCrystal ha en anti-gerillakrigföring (counterinsurgency) där soldaterna kliver ur sina fordon, rör sig bland folket och vinner deras förtroende.

    – Detta är i kontroversiellt eftersom flera europeiska Nato-länder säger att Isaf ska skapa stabilitet. Det handlar inte om anti-gerillakrigföring för dem, utan de vill helst ha humanitära förtecken, säger en Natokälla i Bryssel.

    En hög amerikansk företrädare understryker allvaret i vägvalet:

    – Att kliva ur fordonen ökar risken för förluster. Det kräver i sin tur folkligt stöd hemmavid i USA och i andra länder. Detta är ett mycket allvarligt övervägande, för när vi väl det fattat beslutet måste vi också genomföra det.

    3. Afghanisering.

    Vägen ut ur Afghanistan för de främmande trupperna är att ge afghanerna resurser att själva hantera sin säkerhet. Samverkan i fält och utbildning måste intensifieras. Målet är hela 400 000 afghaner i uniform år 2011: 260 000 soldater och 160 000 poliser. Det blir dyrt för omvärlden, men kostar mindre än att ha egna fredsstyrkor på plats.

    4. Militärt-civilt

    Civila insatser och bistånd måste effektiviseras och samordnas med militära insatser – annars misslyckas bägge.

    – Det år inte att bedriva återuppbyggnad i Afghanistan utan att det finns ett säkerhetsstöd från soldaterna. Men kan vi inte skapa påtagliga förbättringar för folket i byarna, så kan vi inte heller vidmakthålla de militära operationerna, säger en högt uppsatt amerikan som arbetat i Afghanistan.

    5. Ansvarig regering

    Afghanistan måste få en regering och myndigheter med kontroll över landet. Men det måste också utkrävas ansvar för korruption och övergrepp. En Natokälla i Bryssel talar om att uppnå 1970-talets nivå i Afghanistan. En regeringskälla i Washington understryker vikten av ”realistiska mål”:

    – Det innebär ett fungerande statligt styre med myndigheter som folket respekterar och har förtroende för, så att de inte gör gemensam sak med talibanerna, lokala krigsherrar eller knarkkungar.

     

    Mikael Holmström  
    Mikael Holmström

                  08-13 56 36         08-13 56 36

    mikael.holmstrom@svd.se

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3693223.svd

    Nato-chefen manar till beslutsamhet

    Det får inte råda något tvivel om vår beslutsamhet att fullfölja uppdraget, sade Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen när försvarsalliansen och dess allierade samlades till Afghanistan-möte i Slovakien på fredagen

    – Vi bör vara kvar så länge vi kan för att lyckas. Och för att lyckas måste vi hjälpa Afghanistan att bli tillräckligt stabilt för att stå emot upproret. För det är det enda sättet att bekämpa terrorismen, sade den danske förre statsministern när mötet öppnades.

    Försvarsministrar från totalt 43 länder – däribland Sveriges Sten Tolgfors – ska i Bratislava informeras av USA:s Afghanistan-befälhavare Stanley McChrystal om hans syn på hur talibanerna ska besegras.

    Något beslut om fler utländska soldater till landet väntas dock inte, eftersom USA:s president Barack Obama ännu inte avgjort frågan för USA:s del. Nederländernas försvarsminister Eimert van Middelkoop räknar med besked om större Nato-styrkor först vid utrikesministermötet i december.

    – Jag tror att de flesta länderna inväntar amerikanerna, sade van Middelkoop.

    Enligt Anders Fogh Rasmussen är det extra viktigt att visa för Natoländernas krigsskeptiska allmänhet att västmakterna ”förr eller senare” kommer att överlämna ansvaret till afghanerna själva.

    – Jag tror starkt på att om vi visar folk i våra länder att vi gör framsteg, att det finns ljus i slutet av tunneln, så kommer de att stödja oss så länge som det krävs, sade Natos generalsekreterare

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3695511.svd 

    .

     

    Både militära och biståndsinsatser krävs i Afghanistan

     Reza Javid

    Utrikesministern Carl Bildt har skrivit på DN-debatt om vikten av det internationella samfundets, däribland Sveriges, fortsatta engagemang i Afghanistan för att bistå med förbättring av säkerhetsläget i landet

    Det är få personer som har missat den senaste tidens turbulens i Afghanistan, både kring det omfattande valfusket som tog presidentvalet till en andra omgång och talibanernas frammarsch på olika håll i landet. Han betonar att majoriteten av afghanska folket hoppas på fortsatt säkerhetsbevarande insatser från världssamfundet för att det krigshärjade landet ska ta sig upp på benen och stega mot återhämtning. Den analysen är jag helt ense om med Carl Bildt och tycker att man bör se allt i Afghanistan relativt, d.v.s hur stor skada det kommer att göra om man lämnar jämfört med om man stannar kvar i förhållandet till det motsatta tillståndet. Jag är övertygad om att skadan som görs när ISAF, där svenska trupper ingår, lämnar kommer att vara mångdubbelt större än om man stannar kvar.

    Afghanerna är trötta på krig och vill ha en fredlig tillvaro, den fredliga tillvaron kan inte åstadkommas utan stöd från omvärlden. Talibanerna kommer inte vara snälla mot folket och låta regeringen vara bara om utländska soldater lämnar, för dem är den sittande regeringen de utländska intressenas ombud och därför lika ond som själv utländska soldater och inblandade. Erfarenheterna från talibantiden vill inga afghaner återuppleva för de har helt enkelt varit hemska. Visserligen är ett återtåg av utländska soldater, främst ISAF-styrkor, inte lika med ett maktövertag och maktåtertag för talibanerna med den relativa stabiliteten och den gnutta hopp som åter fått klinga i det bergiga landet kan tyvärr komma att försvinna samtidigt som de utländska soldaternas uttåg.

    Det är klart att alla folk i världen vill ha en fungera administration själva och inte se andra bestämma över dem hur deras administration ska skötas men vid nödfall bör man ompröva den hållningen och välja det minst dåliga alternativet. Jag tycker att svenska soldater är bland de bästa trupperna för en rekonstruktion av Afghanistan så det vore inte klokt att återkalla dem först medan det finns tusentals andra soldater som för direkt krig och dödar människor, både skyldiga och oskyldiga. Om utländska soldater ska lämna Afghanistan ska det vara de krigsförande amerikanska och brittiska soldaterna som är anledningen till en stor indignation bland den civila befolkningen. En nedtrappning från svenska trupper skadar mer än vad det hjälper stabiliteten och säkerheten i de provinsen dessa trupper tjänstgör. Därför anser jag att svenska soldater ska finnas kvar i Afghanistan.

    Samtidigt vill jag framhäva min ståndpunkt att jag inte vill ha någon större satsning på militära insatser från svenskt håll i Afghanistan. Detta p.g.a av att den reella förändringen och det reella hoppet i Afghanistan tänds eller hålls levande av varken krigsförande eller ISAF-styrkor i den mån som återbyggnad av landet åstadkommer.  En svensk soldat i Afghanistan kostar över 1 miljon kronor per år, något som innebär att de runt 400 svenska soldaterna som tjänstgör i Afghanistan kostar över 400 miljoner kronor varje år. 400 miljoner kronor i afghansk valuta blir ca 28 miljoner afghanier. 28 miljoner afghanier i bistånds- och rekonstruktionsinsatser skulle betyda hundratals välfungerande skolor och sjukhus varje år och det skulle vara både säkerhetsframbringade då folket skulle vinna på att få stöd och arbeta för förbättring av sin vardag samtidigt som den skulle bygga upp ett framtida hopp för den kommande generationen som borde vara det egentliga föremålet för strävan.

    Vi befinner oss i en tid då både militära och biståndsinsatser är nödvändiga i och med att rekonstruktion av landet med biståndsmedel förutsätter säkerhet med militära insatser och långstiktig säkerhet förutsätter rekonstruktion av infrastrukturen. Det handlar alltså om en prioriteringsfråga. I Sverige har det visat sig tydligt att olika partier har olika prioriteringar i den här frågan men sammanfattningsvis kan man generalisera och säga att många fler vänsterpolitiker än högerpolitiker betonar vikten av återuppbyggnad som viktigast samtidigt som förhållandet gällande militära insatsers vikt har en motsatt politisk dimension, d.v.s fler högerpolitiker betonar vikten av att svenska soldater stannar kvar för att bevara den bräckliga freden och stabiliteten som har åstadkommits.

    Jag själv tycker att båda är nödvändiga och förutsätter varandra men lägger större vikt vid behovet och rollen av bistånd eftersom framtiden i Afghanistan byggs med pennor och inte med gevärskulor. Men för att pennan ska få möjlighet att ta över makten över dagordningen krävs att de gevär som cirkulerar runt om i landet bör minskas och den minskning är i dagsläget inte möjligt utan militära insatser

    http://mohammedsvensson.wordpress.com/2009/10/22/bade-militara-och-bistandsinsatser-kravs-i-afghanistan/ 

    Förlängt mandat men inte fler soldater

    Den svenska insatsen i Afghanistan förlängs under nästa år, föreslår regeringen. För att förbättra samarbetet med lokala myndigheter vill utrikesminister Carl Bildt skicka en senior diplomat till det svenska området i Afghanistan

    En svensk soldat i Mazar-e Sharif, Afghanistan. Foto: Alexander Karlsson/Scanpix.

    – Vi har tittat på de erfarenheter som en del andra länder har som har en mer civil ledning av sin samlade operation i Afghanistan och konstaterat att det har man betydande fördel av. Militär ledning har den militära delen men en utökad civil funktion för i grunden handlar det om att stödja statsbyggandet, säger Carl Bildt.

    Den svenska styrkan i Afghanistan är på en bit över 400 man, men får i dag långsiktigt vara maximalt 500 man och det svenska försvaret hade velat öka maxantalet till 565 soldater nästa år av säkerhetsskäl, men regeringen höjer inte gränsen.

    – Jag vet inte om säkerheten blir mer om man har 1 000 eller 6 000 eller vad det nu är. Vi har vissa uppgifter som vi ska ha och utföra i norra Afghanistan det tror vi att man klarar på den här nivån. Det kan bli mer än 500 då och då tillfälligt. Det är en bra bit lägre än så i dag, säger Carl Bildt.

    De här 565 är för att kunna ha mer underrättelsefolk för att veta vad som pågår i omvärlden. Behövs inte det?

    – Jo, det behövs och de utökade underrättelsefunktionen och medicinska funktionen som jag tror behövs, klarar man inom den här ramen.

    Behöver man då dra ner på det andra istället?

    – Det behöver man alltid. Man ska alltid hushålla. Vi ska inte glömma att det här är en insats som kostar 1,4 miljarder kronor får. Det handlar om att ha ett vist ansvarstagande med skattebetalarnas pengar.

    Försvarsmakten är nöjd med att insatsen förlängs och tycker att förslaget ger större möjlighet att skicka tillfälliga förstärkningar. Men med färre soldater än tänkt kan inte svenskarna motverka talibanerna som planerat.

    – I den utvecklingen som är utav Talibanerna så gäller det att ha förband på marken som tillsammans med afghanska säkerhetsstyrkor tar över området. Har man färre styrkor så kan man göra det på färre platser, säger insatschef Anders Lindström.

    Vänsterpartiet vill ta hem de svenska soldaterna, men socialdemokraterna menar att de måste vara kvar för att stabilisera landet och stödjer regeringens inriktning, men vill ha tydligare fokus.

    – Det handlar om att öka biståndet så att utvecklingen tar fart i Afghanistan så att människorna känner att utvecklingen går åt rätt håll. Det andra är att skapa säkerhet för afghanerna så att både de lokala myndigheterna kan göra sitt jobb och att biståndsorganisationerna kan göra sitt jobb, säger Urban Ahlin, vice ordförande i utrikesutskottet.

    Mats Eriksson
    mats.eriksson.ekot@sr.se

    http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3184185

    ”Svenskt EU-initiativ stöttar lokal afghansk förvaltning”

    Carl Bildt om Afghanistan och Pakistan: Påtaglig risk för att konflikterna försvåras och att den humanitära situationen försämras. I dag överlämnar regeringen en proposition om fortsatt svenskt deltagande i Isaf-styrkan i Afghanistan. Den grundar sig på landets stora hjälpbehov och riskerna som är förenade med ytterligare destabilisering av regionen. Stats- och fredsbyggandet är både svårt och osäkert. Men det gör det inte mindre viktigt att svenska kvinnor och män är på plats för att bistå med säkerhet och stabilitet. Även EU ökar sitt engagemang. Som ordförande i EU:s ministerråd lägger jag nästa vecka fram ett program för förstärkta insatser i Afghanistan och Pakistan. Programmet ska stötta afghansk förvaltning lokalt och regionalt, skriver utrikesminister Carl Bildt

    I dag överlämnar regeringen en proposition om fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (Isaf).

    Sverige har bidragit till denna styrka sedan start och leder i dag verksamheten i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan med omnejd. Det är en viktig uppgift och regeringen föreslår att den skall fortsätta.

    Det undgår ingen att situationen i Afghanistan och i regionen är spänd. Jag har själv besökt landet tre gånger under det senaste året och bevittnat detta på plats. Stats- och fredsbyggandet i Afghanistan är både svårt och osäkert – det är ett av världens fattigaste länder som slitits sönder under många år av förödande krig. Utmaningarna är komplexa, statens institutioner är svaga och förtroendet bland delar av befolkningen sviktar. Civila faller dagligen offer för attentat och stridigheter både i Afghanistan och i Pakistan. Det finns en påtaglig risk för att konflikterna försvåras och att den humanitära situationen försämras.

    Men att det är svårt gör det inte mindre viktigt. Den framtida stabiliteten i området berör på ett eller annat sätt oss alla, och det internationella engagemanget är en förutsättning för den.

    Beslutet om ett förlängt svenskt deltagande i Isaf grundar sig på landets stora hjälpbehov och riskerna förenade med ytterligare destabilisering av regionen.

    Afghanistan behöver säkerhet och stabilitet för att kunna utvecklas. De svenska kvinnor och män på plats i Afghanistan bistår med just detta. Genom att utbilda afghansk militär och polis läggs grunden för att afghanerna kan ta större ansvar för sin egen säkerhet. Bara om säkerheten tillåter kan de nödvändiga och så efterlängtade biståndsinsatserna genomföras.

    Afghanistan kan inte byggas upp eller stabiliseras av militär närvaro allena. Men inte heller kan det ske utan internationellt militärt stöd. När man lyssnar på den svenska debatten kan man ibland få för sig att det handlar om antingen militära insatser eller civila. Så är inte fallet; det tror varken den svenska regeringen eller det internationella samfundet.

    Vi har ökat vårt bistånd till Afghani­stan men vi vill också hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning att fortsätta att bidra till Isaf-styrkan.

    Den 20 augusti 2009 gick det afghanska folket till valurnorna. Det var första gången på årtionden som afghanska myndigheter ansvarade för genomförande av val. I denna bemärkelse var valet ett steg framåt. Sverige stödde afghanerna i denna process på flera sätt – genom vår Isaf-styrka, finansiellt till själva valprocessen och med valobservatörer.

    Men valet var också en besvikelse. Det kantades av omfattande valfusk och politiskt rävspel, och det blottlade svagheterna i den afghanska statsapparaten som står i vägen för landets utveckling.

    Det är trots detta min och regeringens övertygelse att fred och demokrati är en förutsättning för att förbättra situationen för det afghanska folket. Valet mellan detta och att ge efter för religiösa extremister, lokala maktspelare och en illegal narkotikaindustri är – trots utmaningarna – enkelt.

    Vilka förändringar måste då till för att vända utvecklingen? En del av svaret är ett långsiktigt, målmedvetet och samordnat arbete från det internationella samfundets sida. Men framför allt handlar det om politisk beslutsamhet och handling från de afghanska ledarnas sida. Afghanerna måste själva bygga sitt land. Vi kan aldrig göra det åt dem, men vi kan bistå. Den politiska viljan är oersättlig när det gäller reformer för gott samhällsstyre, att bekämpa korruption och maktmissbruk, och för respekten för mänskliga rättigheter – för män liksom för kvinnor.

    Sveriges engagemang är långsiktigt. Vårt främsta mål är emellertid att stötta afghanska myndigheter, så att de själva kan axla ansvar och de digra uppgifter de står inför. Men ett sådant ägarskap och ansvar förutsätter att vi bidrar med kapacitet att möta de utmaningar landet står inför.

    Afghanistans behov är stora. Regeringen har därför tidigare fattat beslut om att öka biståndet till Afghanistan. Även EU ökar sitt engagemang. Som ordförande i EU:s ministerråd lägger jag i nästa vecka fram ett program för förstärkt EU-engagemang i Afghanistan och Pakistan för beslut av mina kolleger i rådet. En central del av denna är att EU skall satsa ytterligare resurser för att stötta den afghanska förvaltningen på lokal och regional nivå. Detta är nödvändigt för att skapa politisk delaktighet och förutsättningar för ekonomisk och social utveckling.

    På samma sätt är behovet stort av en fungerande och pålitlig afghansk poliskår och reformer av det afghanska rättsväsendet. Ett fortsatt stöd till denna sektor genom EU:s polisinsats Eupol är därför en annan central del av ansatsen för att stödja Afghanistan. Sverige vill vara med och bidra till detta genom egna handfasta insatser.

    Denna breda ansats – där en politisk dialog kompletteras av militära och civila insatser – bygger på insikten om det nära och ömsesidiga samband som råder mellan säkerhet och ekonomisk utveckling. Brist på säkerhet är ett av de allvarligaste hindren för återuppbyggnad, samtidigt som avsaknaden av utveckling bidrar till att underblåsa konflikten.

    Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Även om omvärldens stora engagemang under senare år har hjälpt är vardagen mager och marginalerna små. Nästan halva befolkningen går och lägger sig hungrig. Barna- och mödradödligheten är bland de högsta i världen och ojämlikheten skriande.

    Det är därför viktigt att Sveriges och andra länders stöd blir mer effektivt. Både EU och USA fokuserar mer på samordning av insatserna under ledning av FN:s civila stödmission i Afghanistan. Internationell enighet är viktigare än någonsin.

    Så snart som en ny afghansk rege­ring har kommit på plats i Kabul bör den tydliggöra sina åtaganden till det afghanska folket. I anslutning till detta bör också FN och övriga delar av världssamfundet göra klart sina förväntningar på reformer, men också vad man kan erbjuda som stöd. Tillsammans med FN vill EU vara en aktiv del i en sådan process

    Sverige tar internationellt ansvar. Våra samlade diplomatiska och militära insatser och vårt bistånd är olika delar av en sammanhållen politik för att bidra till fred, demokrati och utveckling i Afghanistan och i den vidare regionen. Att fortsatt delta i Isaf är en viktig del av denna ansats och härigenom bidrar Sverige till ökad säkerhet och utveckling för det afghanska folket.

    Carl Bildt

    utrikesminister (M

    http://www.dn.se/opinion/debatt/svenskt-eu-initiativ-stottar-lokal-afghansk-forvaltning-1.979449 

    )

    Sverige antas inte öka Afghanistantrupp

    Regeringen utökar sannolikt inte den svenska styrkan i Afghanistan, erfar Ekot. Försvarsmakten har velat skicka fler soldater, men verkar få vänta med förstärkningarna

    Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Foto: Torbjörn F Gustafsson/Scanpix.

    Den svenska insatsen i norra Afghanistan är en känslig fråga. Hotbilden har förvärrats och de svenska trupperna har beskjutits flera gånger den senaste tiden och soldater har också sårats.

    Försvarsmakten har velat öka säkerheten genom att exempelvis skicka ner mer underrättelsepersonal och på sikt besättningar till kommande sjukvårdhelikoptrar. För att klara det begärde Försvarsmakten tidigare i höstas att gränsen för hur många svenska soldater som får vara där långsiktigt höjs från 500 till 565 nästa år och i ett andra steg till 630 år 2011.

    Förslaget har diskuterats den senaste tiden inom regeringskansliet. Men enligt uppgift till Ekot så vill sannolikt regeringen vänta med höjningen.

    En möjlig orsak är att Försvarsmakten hittills inte utnyttjat chansen att ha så många som 500 soldater i Afghanistan. Den senaste tiden har det funnits någonstans kring 420 soldater där och vissa menar att det vore rimligt att Försvaret först skickar så många soldater som det redan får, innan maxgränsen höjs ännu mer.

    Socialdemokraterna stödde förra årets riksdagsbeslut om att höja maxgränsen och mycket talar för att partiet också kommer att stödja regeringens nya Afghanistanproposition.

    Mats Eriksson
    mats.eriksson.ekot@sr.se

    http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3183732