Svenska Press

USA ska ta över efter att tusen brittiska soldater förflyttas från det våldsamma Sanginområdet i sydvästra Afghanistan. Det brittiska trupptillbakadragandet väntas utnyttjas av militanta talibaner i propagandasyfte.

Förra söndagen stupade fyra norrmän i Faryabprovinsen i den nordvästra delen av landet, ett område som gränsar till platser där Sverige och Finland har det militära ansvaret. Det påminner om hur farlig operationen är också för svenskarna, som tidigare i år förlorade två man.

Den norska tragedin ingår i en eländig trend för de internationella trupperna. Juni blev den blodigaste månaden sedan kriget inleddes i slutet av 2001. Under
30 dagar dödades nära 100 allierade soldater i olika attacker, samtidigt som ett stort antal civila afghaner miste livet.

Trots att kriget i Afghanistan har pågått i nästan ett decennium – det längsta kriget i USA:s historia – pekar det mesta åt fel håll: säkerhetsläget försämras, talibanernas motstånd hårdnar och den afghanske presidenten Karzai framstår som en antidemokrat.

Sedan det manipulerade valet i höstas har Karzais lynnighet tilltagit. Hans utspel mot omvärlden blir alltmer aparta. Nyligen gjorde han klart för några medarbetare att det var amerikanerna som låg bakom raketattacken mot en fredskonferens i Kabul, inte talibanerna. Enligt rapporter har Karzai också försökt sluta hemliga avtal med talibanerna och den pakistanska regimen. Uppenbarligen tvivlar den korrupte presidenten på västländernas förmåga att segra.

Som om detta inte var nog avskedade Barack Obama i förra veckan sin frontman i kriget – general Stanley McChrystal – efter att denne i en tidningsintervju kallat Obamas säkerhetsrådgivare för en ”clown”, reducerat vicepresidenten till en ”nobody” och beskrivit Obama som ”obekväm och skrämd”.

En general som så oförblommerat visar förakt för den civila ledningen måste sparkas. Ingen demokrati kan tillåta att militärer sätter sig över politiker, oavsett hur många stjärnor de har på axelklaffarna.

Men även om Obama tillfälligt återställt ordningen och visat vem som bestämmer har stormen kring McChrystal bara förstärkt oron kring Afghanistan.

McChrystal ansvarade förra hösten för omläggningen av USA:s militära strategi i landet, en kursförändring som hittills inte dämpat våldet. Efter hans avgång ökar osäkerheten och tvivlen.

Afghanistan är det rättfärdiga kriget som gradvis blivit det alltmer hopplösa.

Efter attackerna den 11 september 2001 hade västvärlden inget annat val än att slå tillbaka mot talibanerna och al-Qaida i Afghanistan. Kriget blev lika mycket en nödvändig kamp mot terrorismen som en humanitär hjälp till ett plågat folk. Det fanns alla skäl att försöka etablera säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter i ett land som Usama bin Ladin tagit som gisslan.

Att Sverige anslöt sig till kampen var naturligt och rimligt. Det kändes som en lättnad när Göran Persson hösten 2001 slutligen bröt med traditionen från Palmeeran av distans till andra västliga demokratier.

Men nästan ett decennium senare går det inte att blunda för att insatsen är på väg att förlora både mål och mening.

Det forna demokratimålet komprometteras varje dag av president Karzais korrupta regim. Stabilitetsmålet undergrävs av de tilltagande attackerna i landet. Och säkerhetsmålet motverkas av talibanernas framryckningar.

President Obamas tillfälliga förstärkning av den amerikanska truppnärvaron med 30.000 man har ännu inte gjort ambitionerna mer realistiska. Obamas löfte om att påbörja ett amerikanskt återtåg om ett år ser ut att behöva infrias utan några synbara framgångar på marken.

Det vore ett svårt nederlag att dra tillbaka trupperna i ett sådant läge, men i Afghanistan finns det dessvärre bara dåliga alternativ kvar. Det saknas en militär lösning på konflikten och frågan är om det ens existerar en politisk lösning med västlig inblandning.

Som kolumnisten Thomas Friedman påpekat många gånger i New York Times avgörs inte Afghanistans öde av Natotruppernas fortsatta närvaro. Det är de goda inhemska krafterna som måste återfå äganderätten till sitt land.

De behöver mobilisera afghanska polisstyrkor, afghanska soldater och en afghansk regering fri från klanstyre och korruption. Landets framtid kan inte fjärrstyras från Washington, London eller Bryssel.

Det betyder sannolikt att de utländska trupperna måste finnas till hands under ytterligare några år för att stödja och träna afghanerna, för att se sedan bege sig hem.

De svenska politiker som ger intryck av att insatsen saknar en bortre gräns sprider inte bara orealistiska förväntningar om vad som kan åstadkommas. De tar också på sig ett tungt moraliskt ansvar genom att skicka fler soldater till ett allt mer utsiktslöst krig.

I kväll framträder statsminister Fredrik Reinfeldt i Almedalen. Av ren självbevarelsedrift och respekt för soldaterna borde han markera att också det svenska militära engagemanget har ett slut.

Läs mer: Utväg ur Afghanista

http://www.dn.se/ledare/signerat/planera-for-retratten-1.1132588

I Afghanistan dog igår fyra norska soldater då deras fordon körde på en vägbomb. Antalet dödade i de internationella trupperna närmar sig nu 100 för denna månad, som är den mest våldsamma sedan invasionen 2001.

Efter det att artikeln i Rolling Stone publicerats kallades general McChrystal till ett möte med amerikanske presidenten Barack Obama.

Bara timmar senare kom beskedet att McChrystal entledigats. Obama sa att han blivit ”personligt förolämpad” av generalens nedsättande omdömen om bland annat vicepresident Joe Biden.

Annons:

Enligt en stort uppslagen artikel i The Independent on Sunday kan det finnas andra orsaker till att McChrystal tvingades bort.

Bara dagar före avskedandet hade han kommit med en mycket kritisk rapport om säkerhetsläget i Afghanistan.

McChrystal gjorde klart för Isaf och försvarsministrarna inom Nato att de inte skulle förvänta sig några framgångar i Afghanistan det kommande halvåret.

Han slog också fast att bara fem av 116 granskade områden i landet kunde anses säkra. 40 klassade han som farliga eller osäkra.

Enligt generalen skulle endast en bråkdel av de långsiktiga mål som satts upp för Afghanistan kunna nås.

The Independent on Sunday skriver att rapporten underminerade Vita husets förhoppningar om att börja kalla hem trupper lagom till det amerikanska valet 2012. Där McChrystal tänkte i ett tidsperspektiv om flera år, resonerade president Obama snarare i månader, uppger tidningen.

– Stan ville ha mer tid och kompromissade inte. Rolling Stone blev en ursäkt för Obama att göra sig av med en motståndare till sin plan utan att behöva ta en intellektuell diskussion om det, säger en högt uppsatt militärkälla till tidningen.

Bland de senaste var fyra norrmän, som körde på en hemmagjord bomb i söndags.

Därmed har enligt 315 soldater från USA och Isaf, däribland två svenskar, ha dödats i år, enligt AFP. Under hela 2009 var siffran 520. Den värsta månaden före juni 2010 var augusti förra året, då 77 västsoldater stupade.

Annons:

G8-länderna hoppas att Afghanistan på egen hand ska ”kunna ta ansvar för säkerheten” inom fem år – men vill inte låsa sig vid något exakt exitdatum.

David Cameron fick i Sky News frågan om han tror att de brittiska trupperna kommer vara hemkallade till valet 2015.

– Jag vill att det ska hända, var så säker. Vi kan inte stanna i ytterligare fem år när vi redan varit där i nio.

Förhandlingarna förs nu på ­partiledarnivå, men Urban Ahlin är mycket bestämd i sitt nej till Väns­terpartiets linje.

– Sverige har gått in i Afghani­stan tillsammans med andra länder, och då ska vi också lämna tillsammans med dem, säger ­Ahlin.

– Alla vill att vi ska kunna avsluta det vi kommit dit för att göra så fort som möjligt. Men det går inte att sätta ett slutdatum.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har en uppgörelse om att man vill ha en utvärdering av den svenska militära insatsen i Afghanistan nästa år.

Men Urban Ahlin är inte inställd på att då fatta beslut om när Sverige ska dra sig ur, medan MP tror på ett beslut om slutdatum under den kommande mandatperioden.

Om Mona Sahlin står för samma hållning som Urban Ahlin krävs att Lars Ohly ger upp sitt partis linje för att få fram en rödgrön upp­görelse om Afghanistan före valet.

USA:s president Barack Obama har beordrat en ökning av antalet soldater till kriget i Afghanistan, som innebär att antalet toppar kring 150 000 i augusti i år. Sedan är det tänkt att den utländska militärnärvaron successivt ska minska.

De tidigare helt oupptäckta fyndigheterna innehåller enorma kvantiteter av järn, koppar, kobolt, guld och viktiga industrimetaller som litium, skriver New York Times.

Fyndigheterna är så stora och och inkluderar så många olika mineraler som är viktiga för den moderna industrin att Afghanistan kan komma att bli ett av de viktigaste gruvområdena i världen, enligt amerikanska regeringskällor.

I ett internt Pentagondokument står det bland annat att Afghanistan kan bli ”Saudiarabien för litium”. Litium är ett nyckelmaterial i batterier till laptop-datorer och mobiltelefoner.

De rika naturtillgångarna har upptäckts av en grupp amerikanska geologer och anställda vid Pentagon.

– Det finns häpnadsväckande potential här, säger general David H Petraeus vid amerikanska centralkommandot.

– Det finns självklart en massa om och men, men jag tror att detta potentiellt är väldigt betydelsefullt.

Så här långt ser det ut som om de största tillgångarna består av järn och koppar, men man har även hittat stora fyndigheter av niob, en mjukmetall som avänds för att producera superledande stål, och av guld.

Afghanistan har inte någon infrastruktur för gruvdrift, så det kommer att ta tiotals år innan landet kan exploatera sina ”nya” tillgångar fullt ut. Men fyndigheterna kan leda till stora investeringar och många nya jobb.

Värdet på tillgångarna beräknas till drygt 1 biljon amerikanska dollar, obegripliga 7 800 miljarder svenska kronor.

Tillgångarna innebär en drastisk förändring för landets krigshärjade ekonomi som till stor del baseras på opiumproduktion och narkotikasmuggling, samt bistånd från USA och andra länder.

– Det här kommer att bli Afghanistans ekonomiska ryggrad, säger Jalil Jumriany, rådgivare till den afghanske gruvministern.

Samtidigt innebär de rikliga tillgångarna nya problem för det instabila landet. Förutom infrastruktur saknas även vana av industri och av miljöskydd. Dessutom väntas rapporten om fyndigheterna utlösa en kamp bland de regionala aktörerna, Kina, Indien och Ryssland, för att få ta del av fyndigheterna.

Dessutom kan fyndigheterna få talibanerna att slåss ännu mer våldsamt för att få kontroll över landet.

Ett annat väntat problem är att korruptionen i Karzai-regeringen tar ny fart, särskilt om den handfull stora gruppen av oligarker med kopplingar till presidenten får kontroll över tillgångarna. Förra året anklagades den afghanske gruvministern för att ha tagit emot en 235 miljoner kronor stor muta från Kina för att de skulle få tillgång till en koppargruva. Ministern har sedan dess bytts ut.

Fyndigheterna har upptäckts sedan United States Geological Survey, USA:s geologiska undersökning, påbörjade en kartläggning av Afghanistans mineraltillgångar 2006. De utgick från data som samlats in av gruvexperter från Sovjetunionen sedan deras ockupation av landet under 1980-talet.

De lovande resultaten gjorde att en större undersökning drogs igång året efter.

Resultaten av studien presenterades nyligen för den afghanska regeringen och president Hamid Karzai.