Asylsökande – Sida 54 – Afghanska Föreningen

13-årig pojke drunknade i Gron

FINSPÅNG
En 13-årig pojke drunknade i Gron under måndagseftermiddagen.

Räddningstjänsten fick larmet vid 16.40-tiden. 13-åringen saknades vid Gronbadet

– Pojkens tre kompisar slog larm när de inte sett till honom på 20 minuter, säger räddningschefen Jan-Erik Heintze, som var på plats vid badplatsen.

Personal från räddningstjänsten sökte efter pojken i vattnet utan resultat. Vattendykare från räddningstjänsten i Norrköping tillkallades och vid 18.30-tiden hittades pojken livlös i vattnet.

Polis, socialtjänst och personal från barntraumateamet vid Vrinnevisjukhuset tillkallades till platsen.

Enligt uppgift ska den avlidne pojken och hans kompisar vara flyktingar från Afghanistan.

Tragedin utspelade sig framför ögonen på många badgäster som samlats vid sjön under måndagseftermiddagen.

Magnus Johansson
magnus.johansson@folkbladet.se

0122-13172

–

http://www.folkbladet.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4895929

Dödsruna: Mir Abbas Safari

Mir Abbas från Nawur distrikt, Ghazni provins i Afghanistan.
Mir Abbas. En mjuk och vänlig människa är död.
I onsdags den 27 maj tog Mir Abbas sitt liv.
Han lämnade livet ensam i en häktescell i Gävle

Mir Abbas levde på flykt i 26 år.
Mir Abbas föddes i Nawur distrikt, Ghazni. Han växte upp hos sin farbror. Mir Abbas flydde med sina släktingar till Iran. Mir Abbas arbetade många år i Iran. Han försökte leva och överleva i Turkiet och Tyskland.
De sista 5 åren tillbringade han i Sverige.
Mir Abbas har bott i Hofors, Söderhamn, Kiruna, Sundsvall……

Mir Abbas hade starka och tunga skäl att få fristad, att få lugn och ro
och att få leva någon annanstans än i sitt ursprungliga hemland.
Mir Abbas försökte få skydd i Sverige.
Han lyckades inte.
Vi lyckades inte.

De sista 67 dygnen av sitt liv satt Mir Abbas i häkte. Han skulle utvisas till Afghanistan.
En psykiskt skör och trasig människa var inlåst i häkte.
Detta för att Mir Abbas skulle behålla livet till sin utresa från Sverige.

Mir Abbas´ beslut att lämna livet var väl planerat och förberett.
Hans behov av stöd och hjälp var känt sedan flera år.

Mir Abbas rätt till skydd finns nedtecknad i Lagen och dess tillämpning.
Inte i verkligheten

En graciös och ensam själ är inte hos oss längre.

Mir Abbas blev 36 år gammal.

Sundsvall 30 maj 2009 Lotta

lotta.meurling@tele2.se

#####

Vädjan och efterlysning:
Hjälp oss hitta Mir Abbas mamma, hans släktingar, hans vänner.
Mir Abbas Safari. Pappan hette Mohammad Dijan. Farfar hette Safar.
Farbror heter Mohammed Reza.
Mir Abbas Safari kom från Nawur distrikt i norra Ghazni. Tre namn på orter: Bordjigai (osäker stavning) , Sorkh Diwal, Sari Sang (Mir Abbas hemtrakt med cirka 45 familjer)

Kring 1983 bodde Abbas med farbroders familj i Mashad, Iran.
Kring 1989 kom Mir Abbas till Teheran. Bodde i olika delar av Teheran och dess förorter. Mir Abbas tillverkade och restaurerade mattor. Han var skicklig och fick sina arbeten utifrån det.

Låt oss ge Mir Abbas ett värdigt farväl.
Hör av dig om du vill hjälpa till med minnesstund och begravning.

Ring till ………………………. eller Lotta Meurling, tel 070 676 26 77

Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:”Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:””; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:”Times New Roman”;}

Kritik mot Sverige efter självmord i häkte

FN:s människorättskommitté riktar kritik mot självmorden i häkten. Enligt FN måste Sverige se till att personal inom kriminalvården har rätt utbildning

Mir Abbas Safari – en afghansk asylsökande tog sitt liv i onsdags. På häktet i Gävle. Han satt 67 dagar i häkte. Han mådde mycket dåligt -www.afghanskaforeningen.se

Häkte. Foto: Rolf Höjer/Scanpix.

FN kräver bättre rutiner mot självmord. Foto: Rolf Höjer/Scanpix.

Maria Kelt är departementsråd på justitiedepartementet
Insats mot självmord i häkten kritiseras (Ekot 16 nov 2008)
Myndighet kan få utreda självmord i häkte (Ekot 12 nov 2008)
Ekots grävsida: I statens förvar

Maria Kelt är departementsråd på justitiedepartementet

– Man riktar kritik. Rekommendationerna går naturligtvis ut på att man vill att staten ska vidta åtgärder på de här områdena.

Senast FN:s människorättskommitté granskade Sverige var 2002 och när kommittén för några veckor sedan blev klar med den nya granskningen får Sverige kritik på flera områden. Bland annat får Sverige kritik för de senaste årens många självmord i häkten.

Ekot och P1-programmet Kaliber granskade under förra året dödsfall på svenska häkten och kunde avslöja allvarliga missförhållanden. Det mest uppmärksammade fallet inträffade på häktet i Mariestad.

Där hittade personalen en 23-årig man som försökt hänga sig. Istället för att ta ner honom stängde kriminalvårdarna dörren och väntade på ambulansen. Mannen dog senare av sina skador.

Efter Sveriges Radios granskning startade kriminalvården en akut utbildningsinsats för all personal på häkten och fängelser. Trots den utbildningsinsatsen tar FN:s människorättskommitté ändå upp att kriminalvårdare i Sverige måste får en adekvat utbildning.

– Åtgärder har vidtagits. Det har vi rapporterat inför kommittén och man anser att ytterligare åtgärder kan vidtas. De kommer att följa utvecklingen på det här området, säger Maria Kelt.

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap på handelshögskolan i Göteborg, säger att FN:s kritik placerar ansvaret för missförhållandena i häktena på en betydligt högre nivå än vad som hittills gjorts.

Det är statens ansvar att kriminalvårdens personal har tillräcklig utbildning och där har det uppenbarligen funnits allvarliga brister.

– Statsmakten ska se till att de som placeras under tvång vaktas av människor som har en sådan kompetens att de kan förhindras att de skadar sig själva.

Så har det inte varit?

–Nej, så har det alldeles uppenbart inte varit, säger Dennis Töllborg.

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2861052

Platser saknas när flyktingbarnen ökar

Publicerad: 30 maj 2009, 15.27

Antalet flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige ökar kraftigt. Men bara en av tre kommuner i landet tar emot barnen, vilket tvingar dem att bo långa perioder på trånga ankomstboenden där de egentligen bara ska vistas några dagar. Just nu saknas upp till 300 platser

För två år sedan kom 800 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. I år räknar Migrationsverket med så många som 1500. Och ute i kommunerna saknas 150 platser plus ytterligare lika många till under året.

När de ensamma barnen och ungdomarna först anländer till Sverige så hamnar de på ett av fyra tillfälliga boenden som placerats bredvid de stora flygplatserna. Tanken är att de sedan snabbt ska slussas ut till andra kommuner som sedan 2006 har ansvaret för barnen.

Men endast ett 90-tal av landets 290 kommuner tar emot flyktingbarnen idag, vilket ger långa väntetider på ankomsthemmen. Och gör att beskedet om uppehållstillstånd dröjer.

Kristina Swiech, jurist på Rädda Barnen, oroar sig för att det gör en redan svår situation svårare för barnen.

–De hinner få vänner, börja skolan och få ett kontaktnät och så måste de än en gång bryta upp från en trygg miljö. De här uppbrotten är väldigt skadliga. Barnen är väldigt sårbara, i många fall kanske mamma eller farmor är kvar i hemlandet, säger hon.

MigrationsministerTobias Billström (M), som besökte ankomstboenden i Solna och Sigtuna igår, säger att de fungerar väl, men riskerar att bli trånga.

–Det är inte meningen att fyra kommuner ska ha hela ansvaret. Alla landets kommuner måste hjälpa till, det är en fråga om solidaritet, säger han.

Nu uppmanar han alla riksdagsledamöter från båda blocken att prata med sina hemkommuner och övertala dem att ta emot barnen. Och den ekonomiska krisen är ingen anledning till att säga nej, menar Billström.

–Det här är finansierat fullt ut av staten med en ganska generös ersättning.

Men Kristina Swiech på Rädda Barnen vill betona att det inte räcker med att vilken kommun som helst säger ja.

–Visst är bra att många tar emot, men det ideala för barnen är inte att alla tar varsitt barn utan att de hamnar där det finns kunskap och erfarenhet. Man måste se till att det finns bättre stöd och hjälp för kommunerna. Och se till att socialtjänstens utredningar blir bättre.

2007 hängde Migrationsverket ut kommuner som inte tog emot flyktingbarn. Generaldirektören Dan Eliasson sätter nu hårt mot hårt igen.

–Kommer det inte mer platser måste jag driva hård opinion. Jag vill inte använda ordet hot, men jag utesluter inte modellen med uthängning igen.

Hannes Delling

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2979809.svd

###

Fakta

En klar majoritet av de 1500 barnen och ungdomarna som kommer till Sverige utan föräldrar eller vårdnadshavare kommer från Somalia och Afghanistan.
De är oftast 16–17 år, men det är relativt vanligt även med 14–15-åringar. Yngre barn är ovanliga.
Tillfälliga ankomstboenden finns i Solna, Mölndal, Sigtuna och Malmö. Tanken är att de snart ska komma till ett gruppboende eller familjehem i en kommun där ansökan prövas.
61 procent får uppehållstillstånd. Snittet för ett besked är 114 dagar.
Bland kommunerna är det lika många allianstyrda som oppositionsstyrda som inte tar emot flyktingbarnen.
Källa: Migrationsverket

Mir Abbas tog sitt liv i onsdags på häktet i Gävle

Han satt 67 dagar i häkte. Han mådde mycket dåligt Lotta meurling har varit frivilligt ombud för Mir Abbas Safari

EU-valfråga 4: Migrationspolitik

En stor och viktig fråga för EU är hur man ska hantera alla de som kommer till unionen och söker asyl

Inom EU så växer sig flyktingfientliga partier allt starkare, samtidigt som allt fler migranter ger sig ut på ofta farliga resor för att ta sig till EU

Alla svenska riksdagspartier är ense om att de flyktingar som kommer till EU måste behandlas bättre. Men de är oense i synen om det är EU som ska ta ett samlat ansvar för asylpolitiken.

Lyssna här (4'16)

När Sverige tar över ordförandeskapet för EU den 1 juli så kommer asyl- och migrationspolitiken att vara en viktig fråga. Sverige ska då leda förhandlingarna som man hoppas ska resultera i ett så kallat Stockholmsprogram med gemensamma regler för bland annat flyktingpolitiken. Men det dröjer innan reglerna kan träda i kraft.

Folkpartiets Olle Schmidt:

-Ambitionen är ju att det i alla fall ska vara klart till 2012, och det är ju ändå två års försening. Och totalt sett har det då tagit 12 år. Detta är ju lite av en ödesfråga för Europa med tanke på de väldigt svåra förhållanden som finns i många delar av Europa främst kring Medelhavet och Medlehavsländerna.

Trots att många människor under många år sökt asyl i EU från länder utanför unionen, så har EU haft svårt att enas om en gemensam asylpolitik. Hittills har det funnits en handfull minimikrav för hur asylsökande ska tas emot och om asylprocessen.

För ungefär ett år sedan tog EU-parlamentet ett första steg mot – vad många hoppats – en mer human flyktingpolitik. Men så blev det inte riktigt när parlamentarikerna röstade för en ny lag om att kunna skicka tillbaka ”illegala invandrare”. En lag som fått kritik av bland annat Amnesty och FN:s flyktingorgan UNHCR.

EU:s minimiregler tillämpas mycket olika i medlemsländerna. Grekland till exempel – som får ta emot många flyktingar men som ställer mycket höga krav för att bevilja asyl – har fått hård kritik för sitt sätt att behandla asylsökande. Kritiken har lett till att Norge numera inte skickar tillbaka någon till Grekland innan förhållandena där blir bättre. Och EU-kommissionen har anmält Grekland till EG-domstolen för att landet inte följer minimikraven.

Centerpartiet toppkandidat Lena Ek är kritisk mot hur flyktingar behandlas:

-Så hur ser vi på människor som söker asyl i Europa. Det är ju fullständigt, FULLSTÄNDIGT, oacceptabelt att vi låter människor ligga och drunkna i Medelhavet bara för att de vill söka sig en bättre framtid för sig och sina barn. Och som vi behandlar, eller som Grekland rättare sagt behandlar asylsökande, är ju helt skandalöst.

Länderna kring Medelhavet får ta emot många flyktingar, medan andra EU-länder knappt tar emot några asylsökande alls. Sedan är de sämre på att bevilja asyl än till exempel Sverige. Det här har liknats vid ett ”asyllotteri”, och det vill nu allt fler medlemsländer få bukt med med hjälp av en gemensam asylpolitik.

De svenska riksdagspartierna ropar alla efter en mer human och rättvis behandling av de asylsökande, där fler länder tar sitt ansvar. Men däremot är de oense om ifall det är EU som ska besluta om asylpolitiken eller de enskilda länderna.

De borgerliga partierna samt socialdemokraterna vill ha en gemensam asylpolitik för EU. Där fler länder tar ansvar för de flyktingar som kommer till unionen.

Miljöpartiet och Junilistan säger nej till en gemensam asylpolitik inom EU, eftersom de anser att EU är alldeles för restriktiva i synen på flyktingar och att det skulle förstärka ”Fästning Europa”. Vänsterpartiet är också kritiska till Eu:s politik. Till exempel att människor, också barn, kan hållas i fängelseliknade förvar i upp till 18 månader innan de utvisas. Vänsterledaren Lars Ohly vill värna den fria rörligheten för människor:

-Det är nåt som vi inte bara ska värna om utan vi ska utveckla den. Och vi ska gå till stark kritik mot ett EU som stänger gränserna utåt. För fri rörlighet gäller bara inom den europeiska unionen. Utåt så finns det organisationer som bekämpar flyktingars rättigheter, som förhindrar att de ens kommer in. Och om de kommer in så ska de utvisas så snart som möjligt. Utåt bygger man murar och stänger in sig i den fria rörlighet som bara gäller de som en gång har kommit in. Och detta är det stora problemet med bristande rörlighet i vår världsdel.

Reportrar: Anders Ljungberg, Maria Quistberg

http://www.sr.se/cgi-bin/international/artikel.asp?Artikel=2869057

Printable version

Stockholm: Massutvisning till Irak

Onsdag 27 maj 2009

Tidigt i morse genomförde gränspolisen en massutvisning till Irak från Arlanda. Enligt personal från Migrationsverket rörde det sig om cirka femtio personer. Nätverket Ingen människa är illegal och Aktion mot deportation var där för att protestera. De senaste dagarna har mellan tre och åtta utvisningshotade personer rymt

Gränspolisen hade dagarna innan försökt hemlighålla den planerade utvisningen. Vilken tid det skulle ske fick vare sig journalister eller de utvisningshotade personernas advokater reda på. När demonstranter från Nätverket Ingen människa är Illegal och Aktion mot deportation kom till förvaret i Märsta hade massutvisningen redan ägt rum.

– Det är förjävligt att vi inte lyckades. Jag anser att inga tvångsdeportationer får ske och jag ser den här typen av massdeportering som en tydlig upptrappning av det statliga rasistiska våldet, säger Anna från Nätverket ingen människa är illegal.

Aktivisterna stannade kvar under förmiddagen för att få uppgifterna om att utvisningen verkligen ägt rum bekräftade från säkrare källor. Tidigare har det hänt att polisen ljugit om tiden för att få aktivister att ge upp och därigenom slippa protester. Att utvisningen redan skett och att det varit så svårt att hitta information om den skapade mycket frustration bland de på som var på plats.

– Människor utvisas varje dag och det blir så otroligt tydligt när vi försöker stoppa det att det finns andra som arbetar väldigt aktivt för att det sa ske. Därför måste det finnas en stor och aktiv mobilisering kring utvisningar. Det här är en början på det, säger Anna.

Utvisningar prioriteras

Under 2009 har regeringen valt att satsa pengar på ett effektivisera återvändande av de personer som fått avslag på sina asylansökningar. Migrationsverket har fått 40 extra miljoner för att kunna prioritera sitt återvändandearbete. Polisen har fått ökade resurser att hitta och gripa papperslösa personer. I början av året fanns 10 000 ärenden för tvångsutvisning hos polisen och det blir hela tiden fler.

I Sveriges Radios program ”Konflikt” sökte man upp flertalet av de irakier som utvisades i februari. Monir, en av de utvisade, lever nu som landsflyktig i Irak. Han är hotad till livet. Han försökte ta livet av sig i Migrationsverkets förvar men hindrades. Istället fick han handfängsel och sattes med tvång på planet. Precis som flera andra drogades han för att hålla sig lugn. Inga journalister har lyckats få kontakt med de som deporterades i dag.

Flera personer har lyckats rymma

Enligt en kvinna som själv sitter på förvaret har totalt åtta personer rymt de senaste dagarna. Fyra kvinnor ska ha tagit sig ut via taket under helgen och fyra män tagit sig ut under natten till idag genom att fixa nycklar till huvudentrén. Personal från Migrationsverket bekräftar att det skedde en rymning under helgen, men säger att ingen av dessa personer skulle med dagens chartrade plan till Irak. Nätverket Aktion mot deportation kommer under lördagen genomföra en solidaritetsmanifestation vid Märsta förvar för att visa sitt stöd till de som sitter fängslade.

Linn Bursell

http://yelah.net/news/20090527175314

Bra ambition i asylförslag

Det är bra att regeringen genomfört en utredning för att komma till rätta med problemen inom asylmottagandet. Särskilt positivt är ambitionen att öka möjligheten till egen försörjning och uppmuntra till boende där det finns jobb. Däremot är det oacceptabelt att kommunerna inte får full ersättning för asylmottagandet. Det skriver SKL i sitt remissvar på Asylmottagningsutredningen

Utredningen föreslår att kommunerna ska ta över Migrationsverkets uppdrag att ordna undervisning i svenska och praktik för asylsökande.

– Både för de asylsökande och för kommunerna vore det bättre om detta blev ett frivilligt uppdrag för kommunerna. Eftersom antalet asylsökande varierar från år till år blir det svårt för många kommuner att anpassa verksamheten efter dessa svängningar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Utredningen föreslår ankomstboenden de första fyra veckorna för asylsökande, följt av ett ordnat boende som Migrationsverket erbjuder. Asylsökande kan även framöver välja eget boende (EBO) istället, men får då reducerat ekonomiskt bistånd från Migrationsverket.

– Vi menar att lagstiftningen om eget boende måste ses över. Mot bakgrund av de problem som finns i asylmottagandet anser vi att utredningens förslag är bra. Men det är osäkert vilka effekter de får, främst vad gäller i vilken utsträckning asylsökanden kommer att välja eget boende. Därför behöver effekten av förslaget följas upp och utvärderas, säger Anders Knape.

SKL är kritiskt till att delar av utredarens förslag leder till kostnader för kommunerna utan att de får full ersättning för det. Staten har huvudansvaret för asylmottagandet.

– Full statlig finansiering är en förutsättning för att kommunerna ska kunna kan ta sitt utföraransvar inom olika områden. Utbildning av asylsökande barn och unga är ett exempel på en verksamhet där den statliga ersättningen under många år har varit alldeles för låg. Det är hög tid att underfinansieringen inom detta område upphör, säger Anders Knape.

Reservation lämnades gemensamt av Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Läs hela yttrandet ”Aktiv väntan – asylsökande i Sverige” här

Läs mer om utredningens slutbetänkande på regeringens webbplats (extern länk, öppnas i nytt fönster)

Läs mer om SKL:s arbete med integrationsfrågor

För mer information: Roy Melchert, handläggare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad, tfn: 08-452 78 16, mobil: 070-615 78 16, e-post: roy.melchert@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

http://www.skl.se/artikel.asp?C=361&A=60084

Tiotals irakier skickades ut ur Sverige

11:03 | onsdag 27 maj 2009

Ett 50-tal irakier med avvisningsbeslut har i dag skickats tillbaka till Bagdad i ett chartrat plan. Migrationsverket bekräftar för Ekot att planet lyfte klockan halv nio från Arlanda

Flyktingar berättar att de drogades (16 maj)

Till P1 Konflikts granskning av förra gruppresan till Irak

Ombord fanns avvisade från bland annat Göteborg, Gävle och Stockholm.

Det är andra gången polisen genomför en gruppavvisning av irakier.

Första gången var i februari. Den avvisningen kantades av kritik efter att de deporterade klagade på för hård behandling. Men i myndigheternas rapporter beskrivs den resan som lugn och ordnad.

Enligt Migrationsverkets presstjänst hävdar polisen att allt har gått lugnt till den här gången

http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2009-05-27&Artikel=2862362

Kommentar till EG-domstolens dom i målet C-456/07

Rättsenheten

Norrköping : Migrationsverket, 2009-05-26

Kommentar till EG-domstolens dom i målet C-456/07 (Meki Elgafaji and Noor Elgafji v. Staatssecretaris van Justitie) den 17 februari 2009 avseende tolkning av art. 15 c i Skyddsgrundsdirektivet och begreppet ”väpnad konflikt

”

EG-domstolen har konstaterat att för att ett allvarligt och personligt hot ska anses föreligga mot liv eller lem för en person som ansöker om alternativt skydd krävs inte att denne visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation.

Det aktuella målet gällde en irakisk asylsökande i Nederländerna. Domen avser en tolkning av art. 15 c i Skyddsgrundsdirektivet (Direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för beviljande av flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande) jämförd med art. 2 e samma direktiv. Art. 15 c reglerar det som i svensk rätt motsvaras av begreppet ”väpnad konflikt”. Det kan vara fråga om antingen en internationell väpnad konflikt eller en inre väpnad konflikt i det land/område som den skyddssökande kommer ifrån. Svensk rätt innehåller därtill begreppet ”andra svåra motsättningar” vilket inte har någon motsvarighet i Skyddsgrundsdirektivet.

I den aktuella domen gör EG-domstolen ingen bedömning av om det faktiskt råder en inre väpnad konflikt i Irak eller inte. Däremot konstaterar domstolen att i fall då det råder en väpnad konflikt krävs det inte att den skyddssökande visar att hoten är specifikt riktade om honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Detta är helt i överensstämmelse med Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2007:9 och gällande praxis att om det råder väpnad konflikt krävs inte en individuell utsatthet. Å andra sidan krävs enligt gällande svensk praxis att när det råder svåra motsättningar – som det t.ex. för närvarande anses göra i Irak – måste den enskilde kunna visa att han är personligen utsatt för frågan om internationellt skydd ska aktualiseras

Dokument Lifos 20856

http://www.migrationsverket.se/lifos/dok.do?dokn=20856&mode=index