انجمن افغانها در سویدن حلول عید سعید فطر را به تمام افغانهای عزیز تبریک و تهنیت میگوید
مسجد افغانها واقع روگسوید روز جمعه مورخ 17 جولای 2015 نماز عید را در ساعات زیر برنامه ریزی نموده است
در روز اول عید سه نوبت نماز عید در ساعت های هفت 7.00 و هشت 08.00 و نه 09.00 صبح ادا میگردد
Migrationsverket publicerade i juni ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan. Det framgår att talibanernas aktivitet har ökat och att situationen för civilbefolkningen, särskilt kvinnor och barn, har försämrats. Olika typer av tjänstemän utsätts för riktade attacker. Flera utsatta grupper räknas upp i ställningstagandet och det framgår att antalet internflyktingar ökar. Ställningstagandet har inte samma optimistiska ton om situationen i landet som det föregående från januari 2014. Det framgår också att ”det försämrade säkerhetsläget, vilket även kan påverka resvägen”, är en sådan omständighet som kan motivera en ny prövning.
I de förra ställningstagandet definierades ingen del av Afghanistan som i väpnad konflikt. I det nya bedöms väpnad konflikt råda i alla provinser utom Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan. Detta beror inte bara på försämrad säkerhet utan främst på EU-domen om alternativt skyddsbehövande (Diakité-domen), som sänkte ribban för vad som är en väpnad konflikt. Samtidigt skiljer nu Migrationsverket mellan väpnad konflikt där alla riskerar att skadas och mindre farliga områden. Ingen provins i Afghanistan bedöms vara så farlig att ingen ska utvisas dit. Det krävs alltså fortfarande en individuell prövning. I de sju provinser som inte anses vara i väpnad konflikt råder ”andra svåra motsättningar”, vilket kan leda till skyddsbehov om det finns starka personliga skäl kopplade till motsättningarna.
Liksom tidigare anser Migrationsverket att det normalt inte går att hänvisa till myndighetsskydd i Afghanistan. Däremot kan det ofta finnas ett internflyktsalternativ, åtminstone för vuxna män och familjer med en vuxen man ”som saknar funktionshinder eller medicinska problem”. Eftersom det ofta kan finnas ett internflyktsalternativ är det inte säkert att en ny prövning leder till ändrat beslut även om säkerhetssituationen för personen förvärrats.
Migrationsverket flaggar för att kvinnor som kommit ifrån maken kan få tidsbegränsat uppehållstillstånd så att de kan utvisas om maken återfinns.
Hämta ställningstagandet från Migrationsverket
http://www.farr.se/sv/lag-a-praxis/aktuellt/1096-migrationsverket-forsamrad-sakerhet-i-afghanistan
Migrationsverket: Försämrad säkerhet i Afghanistan
اداره مهاجرت سويدن بتاریخ دهم جون 2015 ديدگاه جديد حقوقي را در قبال وضعيت امنيتي افغانستان منتشر ساخت. دیدگاه جدید در سند لیفوس ( Lifos N34909) و سایت فار نشر شده که در آن به استثنای هفت ولایت در متباقی ولایات افغانستان ”درگیری مسلحانه ” اعتراف شده ولی سطح خطر در آنها پائین آورده شده است . همزمان امکان صدور اجازه اقامت موقت برای خانمهای متاهل تنها صورت در نظر گرفته شده واما درصورت یکجاشدن مجدد زوج خطر بازگشت آنها به افغانستان درصورت عدم موجودیت دلایل پناهندگی شخصی نزد شوهر موجود خواهد بود
در ديدگاه جديد اداره مهاجرت که در سایت اداره مهاجرت نشر شده گفته ميشود كه طالبان فعاليتهاي شانرا تشديد نموده و وضعيت براي افراد ملكي وبخصوص زنان و اطفال بد تر شده است . حملات متوجه كارمندان مختلف دولتي انجام يافته است . اقشار مختلف كه مورد تهاجم قرار گرفته در ديدگاه جديد در نظر گرفته شده اند و بهمين دليل مهاجرت داخلي در كشور افزايش يافته است .
در ديدگاه جديد اداره مهاجرت همان خوشبيني امنيتي كه در ديدگاه سال گذشته( جنوري 2014) موجود بود ، بمشاهده نميرسد.
در اين ديدگاه جديد امده كه ” وضعيت امنيتي بد شده حتي بر مسیرسفرتأثير ميگذارد ” و يكي از شرايطي است كه ميتواند دليلي براي تقاضای تجديد نظر در قسمت موانع برای عملی شدن فیصله اخراجی ( ny prövning vid ansökan om verkställighetshinder) گردد.
در ديدگاه سابقه هيچ نقطه افغانستان بعنوان منطقه ” درگيري نظامي ”( ”väpnad konflikt”) تعريف نشده بود . در ديدگاه جديد گفته شده كه در تمام ولايات افغانستان به استثناي : كابل ، پنجشير ، باميان ، دايكندي ، تخار ، بلخ و سمنگان ” درگيري نظامي ” جريان دارد (يعني اين مناطق ناامن توصيف شده اند ).اين موضعگيري نه تنها بخاطر بدتر شدن اوضاع امنيتي در اين مناطق بلكه در نتيجه قضاوت محكمه اتحاديه اروپا Diakité-domen)در مورد الترناتيف نيازبه حفاظت ( Skydsbehövande)كه سطح معيار هاي ” درگيري نظامي ” را كاهش داد ، اتخاذ شده است
همزمان اداره مهاجرت اكنون ميان درگيري مسلحانه كه در ان خطر صدمه رسيدن به همه موجود ميباشد و مناطق با خطر كمتر تفاوت ميگذارد. به عقيده اداره مهاجرت هيچ ولايتي افغانستان به حدي خطرناك نميباشد كه به انجا ديپورت انجام نيابد. بازهم مثل سابق دوسيه هاي مناطق درگيري مسلحانه مستلزم بررسي انفرادي مطابق معيار هاي محكمه الگافاجي ( Elgafaji-domens kriterier) ميباشد
در هفت ولايت كه درگيري هاي مسلحانه جريان ندارد ، ” ناسازگاريهاي دشوار ديگر ”( andra svåra motsättningar) وجود داشته كه ” نياز به حفاظت ” را در صورت داشتن دلايل قوي شخصي مرتبط به شرايط ناسازگاريها را مطرح ميكند
اداره مهاجرت سويدن مثل سابق معتقد است كه نميتوان به حفاظت ادارات دولتي افغانستان حساب نمود
به عقيده اداره مهاجرت بازهم الترناتيف مهاجرت داخلي حد اقل براي مرد ها ، زوج ، خانواده ها با يك مرد بالغ كه ” معلوليت ومعيوبيت جدي و بدون معضله صحي ” موجود ميباشد
ازينرو وقتي گاهي الترناتيف مهاجرت داخلي موجود باشد ، باوجوديكه شرايط امنيتي براي شخص متقاضي نيز بدترگردد ، بررسي مجدد نيز به تغيير فيصله نخواهد انجاميد
اداره مهاجرت سويدن تصميم گرفته تا براي افراديكه ” نياز به حفاظت ” داشته ولي شرايط ان كوتاه مدت تشخيص گردد ،اجازه اقامت موقت صادر نمايد . مثلا براي خانم متأهل افغان كه يگانه دليل پناهندگي اش عدم موجوديت مرد در شبكه اجتماعي اش بوده و از شوهر خود فرار كرده باشد اما وقتي اين خانم قصد زندگي مشترك باوي نمايد و زندگي زناشوهري دوباره أعاده گردد خطر برگشت يكجايي انها بهافغانستان وجود خواهد داشت ، درصورتيكه مرد دلايل پناهندگي شخصي خود را براي دريافت اقامت نداشته باشد
نسیم سحر
11.07.2015
Hämta ställningstagandet från Migrationsverket
Tillsätts i dag. Sveriges samlade insats i Afghanistan mellan 2002 och 2014 ska utvärderas. I uppdraget ingår att granska militära och diplomatiska verksamheter, men också hur utvecklingsstöd och andra krisinsatser fungerat, skriver Margot Wallström (S), Peter Hultqvist (S) och Isabella Lövin (MP).
Regeringen beslutar i dag att tillsätta en utredning för att utvärdera den samlade svenska insatsen i Afghanistan 2002–2014. Utredningen ska återspegla omfånget av det svenska engagemanget och täcka diplomatisk och politisk verksamhet, militära och andra krishanteringsinsatser och utvecklingsstödet, inklusive polisiära bidrag. Dess uppdrag är att konsultera brett med de aktörer som har varit delaktiga, både från svenska myndigheter och från civilsamhället.
Det har nu gått närmare 14 år sedan den fruktade talibanregimen störtades hösten 2001 och ersattes av en interimsregering. Sedan dess har en rad positiva förändringar ägt rum. Förra året genomfördes ett presidentval i landet som resulterade i det första fredliga och demokratiska maktskiftet i Afghanistans historia. Flickor får numera gå i skolan, hälsovården når ut till fler, mödra- och spädbarnsdödligheten minskar och stora och nödvändiga infrastruktursatsningar har gjorts.
Samtidigt står landet inför stora utmaningar. Konflikten mellan centralregeringen i Kabul och det väpnade motståndet, inklusive talibanerna, pågår alltjämt med återkommande blodiga våldsdåd. Landet är också ett av världens fattigaste och även om kvinnor och flickor i allt större utsträckning har blivit en del av det offentliga livet är det lång väg kvar till ett jämställt deltagande både i och utanför hemmet. Korruptionen är utbredd.
Det internationella samfundet, inklusive Sverige, har spelat en betydande roll för att främja fred, säkerhet och återuppbyggnad i Afghanistan. Tillsammans med ett fyrtiotal andra länder har vi deltagit i en av de mer omfattande och långvariga internationella insatserna sedan andra världskriget. Den inleddes i slutet av 2001 i samband med att FN:s säkerhetsråd godkände upprättandet av en internationell säkerhetsstyrka (International Security Assistance Force, ISAF). Den skapades för att under FN-stadgans kapitel VII bistå den afghanska regeringen med att upprätthålla säkerheten och stödja övergången till demokratiskt styre.
Det finns en bred politisk uppslutning bakom det svenska engagemanget som inkluderar en lång rad olika insatser: politiska, diplomatiska, polisiära, militära och biståndsinriktade, såväl med humanitärt stöd som långsiktigt utvecklingssamarbete.
• Under perioden 2002-2014 har omkring 9000 svenska män och kvinnor tjänstgjort inom ramen för den svenska militära insatsen, som har ingått i ISAF. Kostnaden för den svenska militära insatsen har uppgått till cirka tio miljarder kronor. Engagemanget har över tiden övergripande inriktats på att stödja uppbyggnaden och utvecklingen av de afghanska säkerhetsstyrkorna. Fem svenska soldater och två lokalt anställda tolkar har stupat och därmed betalat det yttersta priset för sin vilja att bidra till fred i landet.
• Sedan 2001 har Sverige bidragit med över fem miljarder kronor i bilateralt bistånd och över en miljard kronor i humanitärt stöd. Det har inriktats på utbildning, hälsa, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Sverige har bidragit med poliser, rådgivare och annan utsänd personal i olika insatser. Till exempel har svensk polis inom ramen för EU:s polisiära insats EUPOL utbildat afghanska poliser i bland annat jämställdhetsfrågor och brottsutredningstekniker.
• Sverige har öppnat en ambassad i Kabul och ett sektionskansli i Mazar-e-Sharif.
• De omfattande svenska insatserna har kunnat genomföras tack vare det svenska folkets mångåriga solidaritet med det afghanska folket, och genom de många afghaner som har bidragit till att våra insatser har kunnat äga rum.
I dag är Afghanistan en av de största mottagarna av svenskt bistånd. Vid den stora internationella givarkonferensen 2012 utlovade Sverige upp till 8,5 miljarder kronor för perioden 2015–2024. De afghanska säkerhetsstyrkorna har tagit över ansvaret för säkerheten i sitt land, men Sverige bidrar fortsatt med militär personal i form av bland annat rådgivare inom ramen för utbildnings- och rådgivningsinsatsen ”Resolute Support Mission”. Vårt stöd till Afghanistan kommer att fortsätta.
Vi vet att de svenska insatserna har gjort, och fortsätter att göra, skillnad. Det gäller den diplomatiska och politiska verksamheten, militära och andra krishanteringsinsatser liksom utvecklingsstödet, inklusive de polisiära bidragen. Vi har bidragit till flickors tillgång till utbildning, till utbyggnaden av hälso- och sjukvården, samt till att förbättra situationen för demokrati och mänskliga rättigheter. Men Afghanistan brottas fortfarande med omfattande problem. Det handlar inte minst om korruption, laglöshet och våld. Därför är det befogat att utvärdera våra insatser och det är mot den bakgrunden som regeringen tillsätter denna utredning, som också har efterfrågats av andra svenska aktörer verksamma i Afghanistan. Utredningen ska titta på resultaten som har uppnåtts, om vi har nått de mål som ställts upp, om våra resurser har använts på bästa sätt, liksom en rad andra frågor såsom hur den civil-militära samverkan har fungerat. Arbetet ska ske i nära samarbete med Försvarsmakten, Sida, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter. Civilsamhället och forskarsamhället ska inkluderas tidigt i processen.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2016. Det blir ett delbokslut över ett av Sveriges största fredsframtvingande och biståndspolitiska engagemang i modern tid. Vi förväntar oss att kunna dra lärdomar som kan användas såväl i det fortsatta arbetet i Afghanistan som vid framtida insatser i andra länder. Vi känner stolthet över de omfattande svenska insatserna i Afghanistan och är öppna för att ständigt arbeta för att förbättra metoder och lära från den verksamhet som genomförs.
Ytterligare analyser och utvärderingar kan komma att genomföras. Bland annat kommer en särskild analys att initieras av Regeringskansliet som ska redogöra för hur det svenska deltagande inom Isaf har påverkat Försvarsmakten och dess verksamhet. Det kan även bli aktuellt med uppdrag till Sida och andra myndigheter att genomföra relevanta analyser och utvärderingar under perioden.
När det gäller den utredning som regeringen tillsätter i dag är det samtidigt viktigt att komma ihåg att Sverige har agerat inom ramen för en omfattande internationell insats och att det svenska bidraget har varit en del i ett större sammanhang. Att sätta likhetstecken mellan resultatet av de svenska insatserna och utvecklingen i landet är därför svårt liksom att isolera den svenska verksamheten från det internationella samfundets samlade engagemang. Men det är nödvändigt att kunna utvärdera vad vi har gjort för att på så vis kunna lära av det. Från regeringens sida anser vi att detta – för oss som beslutsfattare – är vår skyldighet både mot det svenska och afghanska folket. Det ger oss också möjlighet att på bästa sätt utnyttja våra resurser liksom all den kunskap som vi hittills har erhållit, i vårt fortsatta engagemang för att stödja det afghanska folket och Afghanistan.
Margot Wallström, utrikesminister (S)
Peter Hultqvist, försvarsminister (S)
Isabella Lövin, biståndsminister (MP)
http://www.dn.se/debatt/sveriges-insats-i-afghanistan-ska-granskas-av-utredning/
دولت سویدن فعالیت ها و سرمایه گذاری هائی را که ازسال ٢٠٠٢ تا ٢٠١٤ در افغانستان انجام داده مورد بررسی قرارخواهد داد. وزیر امورخارجه ی سویدن، مارگوت والستروم به همراه وزیران دفاع و مساعدت در مقاله ای در شماره ی امروز روزنامه داگنس نی هتر ضمن اعلام این خبر همچنین عنوان کرده اند که دراین بررسی به چگونگی فعالیت های نظامی و سیاسی سویدن در افغانستان نیز پرداخته خواهد شد
ازجمله نکات دیگر دراین بررسی، چگونگی کمک هائی ست که به منظور پیش برد صلح، امنیت و بازسازی درافغانستان از سوی سویدن هزینه شده است. مارگوت والستروم قراراست در اکوت، بخش خبر رادیو سویدن نیز به این مطلب بپردازد. دراین مورد پژواک نیز گزارشی تهیه خواهد کرد که به زودی در این سایت قرارداده خواهد شد
منبع : سایت پژواک
”Sveriges insats i Afghanistan ska granskas av utredning”
Tillsätts i dag. Sveriges samlade insats i Afghanistan mellan 2002 och 2014 ska utvärderas. I uppdraget ingår att granska militära och diplomatiska verksamheter, men också hur utvecklingsstöd och andra krisinsatser fungerat, skriver Margot Wallström (S), Peter Hultqvist (S) och Isabella Lövin (MP).
Regeringen beslutar i dag att tillsätta en utredning för att utvärdera den samlade svenska insatsen i Afghanistan 2002–2014. Utredningen ska återspegla omfånget av det svenska engagemanget och täcka diplomatisk och politisk verksamhet, militära och andra krishanteringsinsatser och utvecklingsstödet, inklusive polisiära bidrag. Dess uppdrag är att konsultera brett med de aktörer som har varit delaktiga, både från svenska myndigheter och från civilsamhället.
Det har nu gått närmare 14 år sedan den fruktade talibanregimen störtades hösten 2001 och ersattes av en interimsregering. Sedan dess har en rad positiva förändringar ägt rum. Förra året genomfördes ett presidentval i landet som resulterade i det första fredliga och demokratiska maktskiftet i Afghanistans historia. Flickor får numera gå i skolan, hälsovården når ut till fler, mödra- och spädbarnsdödligheten minskar och stora och nödvändiga infrastruktursatsningar har gjorts.
Samtidigt står landet inför stora utmaningar. Konflikten mellan centralregeringen i Kabul och det väpnade motståndet, inklusive talibanerna, pågår alltjämt med återkommande blodiga våldsdåd. Landet är också ett av världens fattigaste och även om kvinnor och flickor i allt större utsträckning har blivit en del av det offentliga livet är det lång väg kvar till ett jämställt deltagande både i och utanför hemmet. Korruptionen är utbredd.
Det internationella samfundet, inklusive Sverige, har spelat en betydande roll för att främja fred, säkerhet och återuppbyggnad i Afghanistan. Tillsammans med ett fyrtiotal andra länder har vi deltagit i en av de mer omfattande och långvariga internationella insatserna sedan andra världskriget. Den inleddes i slutet av 2001 i samband med att FN:s säkerhetsråd godkände upprättandet av en internationell säkerhetsstyrka (International Security Assistance Force, ISAF). Den skapades för att under FN-stadgans kapitel VII bistå den afghanska regeringen med att upprätthålla säkerheten och stödja övergången till demokratiskt styre.
Det finns en bred politisk uppslutning bakom det svenska engagemanget som inkluderar en lång rad olika insatser: politiska, diplomatiska, polisiära, militära och biståndsinriktade, såväl med humanitärt stöd som långsiktigt utvecklingssamarbete.
• Under perioden 2002-2014 har omkring 9000 svenska män och kvinnor tjänstgjort inom ramen för den svenska militära insatsen, som har ingått i ISAF. Kostnaden för den svenska militära insatsen har uppgått till cirka tio miljarder kronor. Engagemanget har över tiden övergripande inriktats på att stödja uppbyggnaden och utvecklingen av de afghanska säkerhetsstyrkorna. Fem svenska soldater och två lokalt anställda tolkar har stupat och därmed betalat det yttersta priset för sin vilja att bidra till fred i landet.
• Sedan 2001 har Sverige bidragit med över fem miljarder kronor i bilateralt bistånd och över en miljard kronor i humanitärt stöd. Det har inriktats på utbildning, hälsa, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Sverige har bidragit med poliser, rådgivare och annan utsänd personal i olika insatser. Till exempel har svensk polis inom ramen för EU:s polisiära insats EUPOL utbildat afghanska poliser i bland annat jämställdhetsfrågor och brottsutredningstekniker.
• Sverige har öppnat en ambassad i Kabul och ett sektionskansli i Mazar-e-Sharif.
• De omfattande svenska insatserna har kunnat genomföras tack vare det svenska folkets mångåriga solidaritet med det afghanska folket, och genom de många afghaner som har bidragit till att våra insatser har kunnat äga rum.
I dag är Afghanistan en av de största mottagarna av svenskt bistånd. Vid den stora internationella givarkonferensen 2012 utlovade Sverige upp till 8,5 miljarder kronor för perioden 2015–2024. De afghanska säkerhetsstyrkorna har tagit över ansvaret för säkerheten i sitt land, men Sverige bidrar fortsatt med militär personal i form av bland annat rådgivare inom ramen för utbildnings- och rådgivningsinsatsen ”Resolute Support Mission”. Vårt stöd till Afghanistan kommer att fortsätta.
Vi vet att de svenska insatserna har gjort, och fortsätter att göra, skillnad. Det gäller den diplomatiska och politiska verksamheten, militära och andra krishanteringsinsatser liksom utvecklingsstödet, inklusive de polisiära bidragen. Vi har bidragit till flickors tillgång till utbildning, till utbyggnaden av hälso- och sjukvården, samt till att förbättra situationen för demokrati och mänskliga rättigheter. Men Afghanistan brottas fortfarande med omfattande problem. Det handlar inte minst om korruption, laglöshet och våld. Därför är det befogat att utvärdera våra insatser och det är mot den bakgrunden som regeringen tillsätter denna utredning, som också har efterfrågats av andra svenska aktörer verksamma i Afghanistan. Utredningen ska titta på resultaten som har uppnåtts, om vi har nått de mål som ställts upp, om våra resurser har använts på bästa sätt, liksom en rad andra frågor såsom hur den civil-militära samverkan har fungerat. Arbetet ska ske i nära samarbete med Försvarsmakten, Sida, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter. Civilsamhället och forskarsamhället ska inkluderas tidigt i processen.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2016. Det blir ett delbokslut över ett av Sveriges största fredsframtvingande och biståndspolitiska engagemang i modern tid. Vi förväntar oss att kunna dra lärdomar som kan användas såväl i det fortsatta arbetet i Afghanistan som vid framtida insatser i andra länder. Vi känner stolthet över de omfattande svenska insatserna i Afghanistan och är öppna för att ständigt arbeta för att förbättra metoder och lära från den verksamhet som genomförs.
Ytterligare analyser
och utvärderingar kan komma att genomföras. Bland annat kommer en särskild analys att initieras av Regeringskansliet som ska redogöra för hur det svenska deltagande inom Isaf har påverkat Försvarsmakten och dess verksamhet. Det kan även bli aktuellt med uppdrag till Sida och andra myndigheter att genomföra relevanta analyser och utvärderingar under perioden.
När det gäller den utredning som regeringen tillsätter i dag är det samtidigt viktigt att komma ihåg att Sverige har agerat inom ramen för en omfattande internationell insats och att det svenska bidraget har varit en del i ett större sammanhang. Att sätta likhetstecken mellan resultatet av de svenska insatserna och utvecklingen i landet är därför svårt liksom att isolera den svenska verksamheten från det internationella samfundets samlade engagemang. Men det är nödvändigt att kunna utvärdera vad vi har gjort för att på så vis kunna lära av det. Från regeringens sida anser vi att detta – för oss som beslutsfattare – är vår skyldighet både mot det svenska och afghanska folket. Det ger oss också möjlighet att på bästa sätt utnyttja våra resurser liksom all den kunskap som vi hittills har erhållit, i vårt fortsatta engagemang för att stödja det afghanska folket och Afghanistan.
Margot Wallström, utrikesminister (S)
Peter Hultqvist, försvarsminister (S)
Isabella Lövin, biståndsminister (MP)
http://www.dn.se/debatt/sveriges-insats-i-afghanistan-ska-granskas-av-utredning/
کمیساریای عالی پناهندگان سازمان ملل متحد میگوید تعداد افرادی که به دلیل جنگ و خشونتهای سوریه از این کشور فرار کردهاند، به بیش از چهار میلیون نفر رسیده است
آنتونیو گوترس، رئیس این نهاد وابسته به سازمان ملل متحد گفت:” این بدترین بحران انسانی در دوران ماست.”
آقای گوترس افزود کمیساریای عالی پناهندگان سازمان ملل متحد تنها یک چهارم پولی را که برای کمک به آوارگان سوری در اردن، لبنان و ترکیه نیاز دارد، دریافت کرده است
بسیاری از آوارگان سوری به دنبال وخیمتر شدن اوضاع این کشور، خطر عبور از دریای مدیترانه برای رسیدن به خاک اروپا را قبول میکنند که در این میان، شماری از آنها جان خود را از دست میدهند
به جز افزایش شمار مهاجران سوریه به بیش از ۴ میلیون نفر، تعداد آوارگان داخلی این کشور هم به هفت میلیون نفر رسیده است.
طبق آمار، تقریبا نیمی از جمعیت سوریه از زمان آغاز ناآرامیها در این کشور، خانه و کاشانه خود را ترک کردهاند.
شمار افرادی که از سوریه خارج شده و وارد ترکیه شدهاند در ده ماه گذشته یک میلیون نفر بوده است
سازمان ملل متحد میگوید ترکیه به ۱.۸ میلیون آواره سوری پناه داده است.
۱.۲ میلیون سوری در حال حاضر در لبنان هستند و ۶۲۹ هزار نفر هم در اردن پناه گرفتهاند.
کمیساریای عالی پناهندگان سازمان ملل میگوید طی ۲۵ سال اخیر، بحران آوارگان سوریه بزرگترین بحران انسانی ناشی از یک درگیری است.
طی چهار سال گذشته، بیش از ۲۳۰ هزار نفر در جنگ سوریه کشته شدهاند
منبع : سایت بی بی سی
http://www.bbc.com/persian/world/2015/07/150709_an_syria_un_refugees
Syriens flyktingar har stigit till fyra miljoner
Antalet syrier på flykt undan inbördeskriget har nu stigit till fyra miljoner. De flesta finns i grannländerna. Detta uppger FN:s flyktingorgan UNHCR i dag.
DELA
– Vi pratar om fyra miljoner människor som har lämnat allt när de flydde och en majoritet är kvinnor och barn. Hälften av flyktingarna är barn säger Selin Unal och talar om en förlorad generation.
Nu är hälften av den syriska befolkningen på flykt sedan inbördeskriget mellan president Bashar al-Assads regeringsstyrkor och oppositionen inleddes i mars 2011.
Merparten av de fyra miljonerna finns i grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien. En miljon människor har lämnat Syrien under de senaste tio månaderna.
– Det här är Syrienkrisens femte år. I början hade en del flyktingar fortfarande pengar men för var dag som går desto större blir desperationen, säger talespersonen Selin Unal.
I takt med att flyktingarna börjar förlora hoppet om att kunna återvända hem ser nu FN:s flyktingorgan UNHCR fler negativa konsekvenser.
– Vi ser att det blir vanligare med barn som arbetar eller gifts bort i tidig ålder och att allt fler försöker ta sig till Europa, säger Selin Unal.
Samtidigt som miljoner lämnar landet är mer än sju miljoner på flykt inne i Syrien och många av dem har det mycket svårt och finns på platser dit det är problem att skicka hjälp uppger FN.
Mer än 230 000 människor har dött i det syriska inbördeskriget.
Naila Saleem
naila.saleem@sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6208473
اشرف غنی رئیس جهور افغانستان در پیام خویش بمناسبت روز جهانی مهاجرین منجمله از کشور های غربی خواهش نمود تا از اخراج پناهجویان افغان صرف نظر نمایند و چنین میگوید:” هزاران افغان در كشورهای اروپا، استراليا، كانادا، ايالات متحده و ساير كشورها به حيث مهاجر اقامت دارند، و از مهمان نوازی و خدمات آنان مستفيد شده اند. اما در اين اواخر شماری از پناهجويان افغان به علت نداشتن اسناد و مدارك با خطر اخراج روبرو هستند. خواهش من از آن كشورها اين است كه با در نظر داشت مشكلات كشور ما در سال جاری، از اخراج پناهجويان صرف نظر كنند
متن کامل پیان را در زیربخوانید
پیام محمد اشرف غنی رئیس جمهوری اسلامی افغانستان به مناسبت روز جهانی مهاجرین
بسم الله الرحمن الرحیم
السلام علیکم و رحمة الله و برکاته،
روز ۳۰ جوزا، روز جهانی مهاجرين، برای دولت و مردم افغانستان اهميت خاصی دارد، زيرا افغانستان كشوری است كه میليون ها تن از اتباع آن به سراسر جهان مهاجر شده اند. اگر چه در طَی پانزده سال گذشته، شش میليون مهاجر ما به وطن خود باز گشته و بيشتر شان زندگی موفقيت آميزی را از سر گرفته اند، ولی باز هم میليون ها تن ديگر هنوز به كشورهای ديگر اقامت دارند.
زموږ ټوله هڅه باید دا وي چې هیڅوک په افغانستان کې له خپل کور او کلي وتلو ته مجبور نه شي. فعلا د افغانستان په داخل کې هم په لکونو بې ځایه شوي لرو چې ظلم او جګړې دربدره او پریشانه کړي دي. د داخلي بې ځایه شویو له کورنیو سره د ملي او بین المللي موسسو له خوا عاجلې مرستې کیږي او د مهاجرینو او عودت کوونکو د چارو وزارت همدا اوس په خپل سل ورځنی پلان کې په نظر کې لري چې د داخلي بې ځایه شویو په باره کې مفصله مطالعه وکړي، څو د دقیقې سروې اومطالعې په اساس په هغو لارو چارو غور وکړو چې دغه کسان بیرته خپلو کلیو او کورونو ته ستانه شي. بې ځایه شویو کورنیو ته د مرستو رسول او د هغو عواملو ختمول چې دوی یې د کور کلي پریښودو ته مجبور کړي، زموږ مهم اهداف دي.
بيش از نود و پنج در صد از مهاجران افغان در دو كشور همسايه ما ايران و پاكستان بسر می برند. من از مردم و حكومت های هر دو كشور تشكر می كنم كه میليون ها هموطن ما را در خاك خود پذيرا گرديدند. همچنان از كمیشنری عالی ملل متحد و سازمان های انساندوستانه تشكر می كنم كه در سخت ترين شرايط دست مهاجران ما را گرفته و به آنان مساعدت كرده اند.
در سفر گذشته ام به جمهوری اسلامي ايران، هر دو طرف به توافق رسيديم كه برای بررسی امور مهاجرين، كميته مشتركی ايجاد گردد. اين كميته در ايران روی مشكلات مهاجرين افغان كار خواهد كرد. من از رهبر جمهوری اسلامي ايران تشکر میکنم كه فرمان دادند تا كودكان مهاجرين افغان حق ورود به مكاتب و مدارس آن كشور را داشته باشند. برای برگشت داوطلبانه مهاجرين، تمديد مدت اقامت، و دريافت جواز كار، با جهت ايرانی در ارتباط هستيم تا به توافق هايی برسيم.
مونږ له پاکستاني مقاماتو هم مننه کوو چې د هغو مهاجرینو د راجستر کولو په برخه کې یې راسره موافقه وکړه چې راجستر شوي نه دي او د سندونو نشتوالی ورته مشکلات پیدا کولای شي. په پاکستان کې به د ناثبت شویو مهاجرو د ثبتولو کار په همدې روان اوړي کې پیل شي. د یادولو ده چې په پاکستان کې د افغان مهاجرو د استوګنې موده د روان میلادي کال تر پایه پورې بشپړیږي. هیله ده چې د افغانستان خاصو شرایطو ته په پام سره د پاکستان حکومت د دې مودې تمدیدلو ته اقدام وکړي.
که څه هم په تیرو کلونو کې اکثرو راستانه شویو مهاجرو په خپل هیواد کې کامیاب او خوشحاله ژوند پیل کړی دی او همدا اوس د هیواد یو لوی شمېر سیاستوال، متخصصان او متشبثان هماغه کسان دي چې په کلونو کلونو د مهاجرو په حیث په نورو هیوادونو کې اوسېدل، خو ځینې راستانه شوي مهاجر تر اوسه پورې په غیرعادلانه شرایطو کې ژوند کوي. د دوی کورونه او جایدادونه نورو قبضه کړي او حقونه یې پامال شوي دي. دغه راز یو شمیر هغه ښارګوټي چې باید راستانه شوي وطنوال پکې اوسیدلای، د لازمو تاسیساتو د نشتوالي په وجه د استوګنې وړ نه دي او یا یې زورمندانو ځمکې قبضه کړي دي چې دغه وضعیت ته باید د پای ټکی کیږدو.
بنا بر اهميتی كه مسئله مهاجرين برای حكومت افغانستان دارد، دو ماه قبل، در شورای عالی وزيران فيصله گرديد كه كمسيون عالی مهاجرين ايجاد شود. من خود رياست اين كمسيون را به عهده خواهم داشت، و می خواهم با مشاركت جهت های ذيدخل، به مشكلات مهاجرين و همچنان بيجا شدگان داخلی رسيدگی كنيم.
د خلیج د غاړې په عربي هیوادونو کې تر نیم میلیون ډیر افغانان ژوند کوي .په سعودي عربستان کې شاوخوا درې سوه زره افغانان د اسنادو مشکل لري. سعودي حکومت راسره منلې ده چې خپلو دغو وطنوالو ته افغاني پاسپورټونه ورکړو. دغه راز د خلیج د غاړې په هیوادونو کې د خپلو وطنوالو د کار د شرایطو د بهتري لپاره په هڅو بوخت یوو.
موږ اراده لرو چې د خپلو دغو وطنوالو د مشکلاتو د کمولو لپاره په کوربه هیوادنو کې د خپلو کونسلګریو ظرفیت او صلاحیت زیات کړو. په نورو هیوادونو کې د افغان اتباعو له حقونو څخه دفاع د دولت یوه اساسي وجیبه ده. مهاجر ځينې حقوق لري چې دنیا په رسمیت پیژندلي دي. زموږ ټوله هڅه به دا وي چې م
هاجر مو له خپلو حقه حقونو برخور وي او داسې زمینې مساعدې شي چې ماشومان یې تعلیم وکړي او مهارتونه حاصل کړي.
همچنان قابل ياد آوری است كه هزاران افغان در كشورهای اروپا، استراليا، كانادا، ايالات متحده و ساير كشورها به حيث مهاجر اقامت دارند، و از مهمان نوازی و خدمات آنان مستفيد شده اند. اما در اين اواخر شماری از پناهجويان افغان به علت نداشتن اسناد و مدارك با خطر اخراج روبرو هستند. خواهش من از آن كشورها اين است كه با در نظر داشت مشكلات كشور ما در سال جاری، از اخراج پناهجويان صرف نظر كنند.
داستان مهاجرين ما، بخشی غم انگيز از تاريخ معاصر است. مليون ها افغان در طَی چندين دهه مجبور بوده اند به دور از خانه و كاشانه خود زندگی كنند و سختی های مهاجرت را متحمل شوند، و متاسفانه اين وضعيت هنوز به پايان خود نرسيده است. ولی تصميم و فيصله جدی ما اين است كه افغانستان را يك بار ديگر به خانه مشترك و امن همه افغان ها تبديل كنيم، و آينده ای را سامان بدهيم كه ديگر هيچ هموطنی مجبور نباشد كه به دور از ميهن خود زندگی كند، و اين آينده به توفيق خدا دور نخواهد بود. در تمام سال ميلادی گذشته، هفده هزار مهاجر به وطن عودت كردند، اما در سال ميلادی جاری، تنها در شش ماه نخست، چهل و دو هزار هموطن ما به كشور بر گشته اند. آمارها نشان می دهد كه روند بازگشت مهاجرين به كشور، چندين برابر شتاب گرفته است.
افغانان که هر چیرته اوسي، خپل وطن نه هیروي. زموږ ادبیات د وطن د مینې له احساساتو او د پردیسي د ترخو تجربو له بیانه مالامال دي. زموږ خلک تر بل هر چا په دې حقیقت ښه پوهیږي چې : پردی وطن د مېړو قدر کموینه!
د یوې داسې سبا په هیله چې نه یوازې په افغانستان کې بلکې په هیڅ ملک کې هیڅوک د وطن پریښودلو ته مجبور نه شي.
تل دې وي افغانستان
زنده باد افغانستان
گرفته شده از فیسبوک اشرف غنی
Tidsbegränsade visum, aktioner mot människosmugglare och förbud för utländska skepp att lägga till i italienska hamnar ska lösa Italiens problem med de många asylsökande som kommer till landet.
Förslagen ingår i det som premiärminister Matteo Renzi kallar för Italiens ”plan B”, det vill säga den handlingsplan landet kommer att ta till om man inte får tillräckligt mycket hjälp från EU med de migrantströmmar som kommer till landet, rapporterar Corriere della Sera.
Bland de mer uppseendeväckande punkterna finns förslaget om att förbjuda utländska fartyg som tar upp migranter i Medelhavet att lägga till i italienska hamnar. Förbudet ska tvinga fartygen att ta migranterna till sina respektive länder.
Aktioner mot människosmugglare
I plan B ingår även tidsbegränsade visum som skulle tillåta migranter att resa runt i Europa och en sedan tidigare utannonserad aktion mot människosmugglare i Libyen.
Italien kräver att få mer hjälp från EU med att tackla migrantkrisen. Tidigare i år föreslog EU att de asylsökande skulle fördelas över medlemsländerna, men flera medlemmar har protesterat och Italien menar att det ändå inte är tillräckligt. Renzi meddelade samtidigt att Italien arbetar på en plan B, men varnade att den skulle ”skada Europa”.
Avhyste migranter från läger
Plan B är delvis ett svar på Frankrikes förstärkta gräns mot Italien. Frankrike har stoppat tusentals migranter från att korsa landsgränsen och skickat tillbaka dem till Italien. Förra veckan satte ett hundratal asylsökande upp ett läger i gränsstaden Ventimiglia i protest mot att de inte får resa vidare i Europa.
Italien har anklagat Frankrike för att bryta mot Schengenavtalet genom att inte låta migranterna passera, medan Frankrike menar att det enligt Dublinförordningen är Italiens ansvar att behandla deras ansökningar. Migranterna i Ventimiglia avhystes på tisdagen. Enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa togs de till stadens tågstation ombord en Röda korset-buss.
Problem med guvernörer i norr
Migrantströmmarna har orsakat problem för Renzi även på hemmaplan. Försöken att fördela migranterna mer jämnt över Italien har mött motstånd från guvernörer i de norra delarna av landet. Lombardiets guvernör Roberto Maroni, från främlingsfientliga Lega Nord, har kallat regeringens fördelningsförslag för ”en vedergällning mot norr av en regering som inte är förmögen att lösa krisen”.
Iva Horvatovic iva.horvatovic@svt.se
Publicerad:16 juni 2015 – 20:26
Uppdaterad:19 juni 2015 – 10:56
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/italien-presenterar-plan-b-for-migrantkrisen
En irakisk man dog under utvisning på Arlanda i mars i år efter ett våldsamt tumult på flygplanet. Sveriges Radios program Konflikt och Kaliber har fått fram dokument som visar på att resan inte var en vanlig utvisningsresa. Den skulle gå till Basra, vilket är mycket ovanligt.
I de interna dokumenten står det att resan var ett sätt för polisen att ”öppna en ny väg” för fler utvisningar till Irak.
Polisen säger till Ekot att det absolut inte påverkat hur utvisningen av den irakiske mannen genomfördes.
I dag är två i personalen som skulle genomföra utvisningen delgivna misstanke om vållande till annans död.
Så här står det i mejl som skickades mellan personal inom Kriminalvården:
”Vi har fått in en transportbeställning till Basra i Irak. Vad jag vet så har vi inte åkt eskorterat dit någon gång. Men nu vill Irakteamet i Stockholm testa, för att försöka öppna en ny väg för verkställigheter till Irak.”
Det är Kriminalvårdens Transportjänst som genomför utvisningar. Men beställningen, att den irakiske mannen ska till Basra, den kommer från polisen. Att ”detta är det första försöket att öppna en ny väg” för utvisningar står också nämnt i just den beställning som gäller den här mannens resa.
När han förs ombord på flygplanet står det redan klart att han inte är ”villig att medverka” frivilligt. Det står i interna dokument där personalen själva skriver om vad som hänt. De sätter ”bodycuffs” på honom, ett sorts handfängsel. Det gör de redan innan de åker till Arlanda.
På planet gör han motstånd, det uppstår ett våldsamt tumult, personalen tar ”kontroll” över honom och sedan står det så här:
”Till slut lugnade mannen ner sig, och vi kände efter puls, eftersom det såg ut som att han vilade sig eller hade tuppat av.”
Personalen avbryter utvisningen och för honom själva till Karolinska sjukhuset men han är död när de kommer fram.
Att utvisa till Basra i Irak är ovanligt. Vi bad Kriminalvården om siffror på vart utvisningarna i Irak har gått sen 1 januari 2013. Det rör sig totalt om 289 människor, en av dem utvisades till Basra. Det vanligaste är utvisningar till Erbil i norra Irak och till Bagdad.
Att resan, när den irakiske mannen dog, var en ”ny väg” för utvisningar och att det skulle ha skapat någon sorts incitament till att det gick för långt, att utvisningen inte avbröts, det tycker inte polisen.
– Det var en samlad bedömning utav säkerhetsläget och möjligheterna att genomföra verkställigheten, säger Per-Uno Johansson som är kommissarie vid Gränspolisen.
Så man har bara sett på den här resan, inte i en större kontext?
– Naturligtvis så testar vi och gör bedömningar. Efter en resa gör vi bedömningen om det här fungerar, då kan man fortsätta.
Just att det här var det första försöket, att öppna en ny väg till Irak, det kan inte ha påverkat, eller gett incitament till att den här utvisningen gick långt, att man inte avbröt?
– Absolut inte, för det har inte med den saken att göra, säger kommissarie Per-Uno Johansson.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6194275
یک گزارش سازمان ملل متحد خاطرنشان میکند که تعداد افرادی که در جهان به دلیل جنگ، بحران و یا تحت تعقیب قرار گرفتن، بیجا شدهاند، به رقم ۶۰ میلیون نفر در سال ۲۰۱۴ رسیده است
کمیساریای عالی سازمان ملل متحد برای پناهندگان میگوید تعداد افرادی که امسال مجبور به فرار از خانه و کاشانه خود شدند، نسبت به سال قبل ۸.۳ میلیون نفر افزایش یافت.
بحران سوریه که وارد چهارمین سال خود شده، یکی از دلایل اصلی افزایش بیجاشدگان در جهان است.
آنتونیو گوترس، رئیس این نهاد وابسته به سازمان ملل متحد گفت: ”جهان، گرفتار آشفتگی است.”
آقای گوترس افزود: ”ماجرا این است که مردم فکر میکنند نوعدوستان میتوانند این وضعیت آشفته را جمع و جور کنند اما دیگر این کار امکانپذیر نیست، ما دیگر ظرفیت این کار را نداریم.”
کمیساریای عالی سازمان ملل متحد برای پناهندگان میگوید: ”تعداد افرادی که رنج میکشند، هر روز بیشتر میشود و متاسفانه، این امکان که به تعداد بیشتری از آنها کمک کنیم، وجود ندارد.”
آقای گوترس افزود تعداد بیجاشدگان در سال ۲۰۱۴ به روزانه ۴۲۵۰۰ نفر رسیده، در حالی که سال پیش این رقم ۳۲ هزار نفر بود.
این گزارش همچنین میگوید که ۵۹.۵ میلیون نفر تا پایان سال ۲۰۱۴ بیجا شدند.
از این میان، ۱۹.۵ میلیون نفر مهاجر بودند و ۳۸.۲ نفر هم افرادی بودند که در داخل کشورشان، بیجا و مجبور به ترک خانه و کاشانه خود شدند. ۱.۸ میلیون نفر هم همچنان در انتظار پناهندگی هستند.
کمیساریای عالی سازمان ملل متحد برای پناهندگان گفته است بیش از ۵۰ درصد آوارگان را کودکان تشکیل میدهند
در سوریه، ۳.۹ میلیون نفر آواره وجود دارد و ۷.۶ میلیون نفر هم بیجا شدهاند.
نویسندگان این گزارش میگویند یافتههای آنها نشان میدهد که هر ۱۲۲ نفر در جهان، یک نفر یا آواره است، یا بیجا شده و یا در انتظار دریافت پناهندگی.
این گزارش میگوید تعداد افراد بیجاشده در اروپا با افزایشی ۵۰ درصدی به ۶.۷ میلیون نفر رسیده است. اروپا با بحران ورود مهاجران مواجه است.
در این گزارش گفته شده که آلمان بیشترین متقاضی درخواست پناهندگی را در میان ۲۸ کشور عضو اتحادیه اروپا دارد و سوئد دومین کشور در این زمینه است.
http://www.bbc.com/persian/world/2015/06/150618_an_un_report_displaced_report
