En av presidentkandidaternas kampanjledare skottskadades på tisdagen och hans chaufför dödades när deras bil angreps av okända gärningsmän i de östra delarna av Afghanistan

Den skadade kampanjarbetaren heter Muhammed Ismail och sägs arbeta för Abdullah Abdullah, en av de 40 kandidater som utmanar sittande presidenten Hamid Karzai i Afghanistans val den 20 augusti.

Attacken är den andra mot Abdullah Abdullahs kampanj på två dagar. På måndagen besköts ett kampanjmöte av motståndsmän i Nangarhar, också i östra Afghanistan.

Tidigare i veckan angreps också Karzais vicepresidentkandidat Mohammad Qasim Fahim av talibaner som besköt hans bilkolonn. Fahim klarade sig oskadd men dådet väcker ändå oro inför valet som de utländska trupperna hoppas ska gå lugnt till.

På tisdagen dödades också åtta afghanska säkerhetsvakter av en bomb i provinsen Helmand i söder – där utländska och afghanska styrkor just nu genomför en stor offensiv för att skapa säkerhet inför valet.

Också FN manade under dagen till lugn inför valet kort efter att en raketsalva riktad mot FN-högkvarteret i staden Herat i västra Afghanistan missat sitt mål och träffat ett boningshus. En person miste livet i den attacken.

TT

http://svt.se/2.22584/1.1637479/annu_en_afghansk_politiker_angripen?lid=senasteNytt_675672&lpos=rubrik_1637479&lid=senasteNytt_675672&lpos=rubrik_1637479

http://tv4play.se/1.936603?aggId=1.940876&keyword=AFGHANISTAN&label=AFGHANISTAN

Trängda av USA:s offensiv i söder trappar talibanerna upp bakhållen i norra Afghanistan. Måltavlor är inte bara utländsk trupp, utan även biståndsarbetare

I Balkh, utanför Mazar-i-Sharif där de svenska trupperna är baserade, dödades en inhemsk biståndsarbetare i ett bakhåll i måndags. Även från traditionellt lugna provinser som Samangan och Takhar kommer rapporter om dödliga vägbomber och överfall på personal som arbetar åt utländska biståndsorganisationer, bara under de senaste dygnen, enligt TT:s säkerhetskällor.

– Det finns två typer av gärningsmän. Talibaner i de pashtunska områdena. Och så oberoende kriminella gäng. De första vill krossa staten. De andra vill bara tjäna pengar, säger en initierad källa.

Enyatulla, chef för Svenska Afghanistankommitténs kontor i Mazar-i-Sharif, oroar sig för sin personal i provinserna.

– De senaste dagarna har säkerhetsläget försämrats kraftigt, säger han till TT.

Än så länge fortsätter verksamheten, men alla icke nödvändiga resor har ställts in. Och fordonsparken står still.

– Vi vågar inte köra våra vita terränggående bilar, utan hyr små personbilar lokalt, säger han.

Sedan 2005 har biståndsorganisationer klagat på att den Natoledda Isafstyrkan kör omkring i vita bilar och därmed riskerar att civila och militära insatser blandas samman — vilket kan få gerillan att angripa även humanitära transporter. Först på sistone har klagomålen gett resultat. Tidigare i juli lackerade de svenska trupperna om samtliga vita bilar. Sandfärgade, blev de.

Oroligheterna innebär inte bara sårade och döda. Även utbildning och ekonomin drabbas. I Kunduz, en viktig stad i norr, är både butiker och skolor stängda.

– Föräldrar vågar inte låta sina barn gå hemifrån. Och bönderna vågar inte skörda de mogna melonerna, säger Enyatulla.

Bland vanliga afghaner sprids USA-fientliga rykten.

– Folk säger att USA hjälper talibanerna att attackera europeiska trupper här i norr. För att skrämma bort dem så att de själva kan ta över, säger Enyatulla.

Politiska bedömare i Kabul framhåller det annalkande valet och USA:s offensiv i syd som skäl till upptrappningen i norr. Dessutom finns lockande mål i att allt fler Nato-transporter av militära förnödenheter kommer norrifrån i stället för över det osäkra Pakistan. Men det finns också en fjärde förklaring. Trängda militärt så har gerillan bytt taktik och angriper nu biståndsarbetare, som tidigare inte varit ett primärt mål.

– Hur ska vi försvara oss i så fall? Kasta skolböcker på dem?, säger en erfaren hjälparbetare till TT.

– Bästa skyddet är att ha lokalbefolkningens stöd. Det vet också militären. Därför kopierar de biståndsarbetarnas verksamhet. De vita fordonen är bara ett exempel, fortsätter han.

SVT Rapport:Morgonsoffan om valet i Afghanistan

Valet är viktigt – men våldet har trappats upp

Kabul är nedlusat med valaffischer inför valet den 20 augusti. Det är porträtt på de olika kandidaterna överallt. Det hålls valmöten, men man kan ju tänka sig att det är lite svårt med det på landsbygden, när det är krig. Det är svårt att hålla valkampanj när folk är rädda för att bli skjutna

Det säger Lars Moberg, Rapports korrespondent i Afghanistan, i en sprakig telefonledning från Kabul. Han säger att vanliga afghaner tycker valet är viktigt. De är frustrerade över att allt inte har blivit bättre på fem år, sedan förra valet, att det är så mycket korruption.

– Ska man få någon uträttat på ett statligt kontor är det mycket mutor. Men samtidigt tycker man att den sittande presidenten Hamid Karzai uträttat en hel del när det gäller bland annat utbildning och hälsovård. Många kommer att rösta på honom i brist på alternativ.

Viktigt att valet genomförs
Även omvärlden har höga förväntningar på valet. I förra veckan reste Lars Moberg runt med Carl Bildt i Afghanistan och han säger att Bildt och de andra utländska politikerna är medvetna om att valet inte kommer att bli perfekt, men att det är viktigt att det genomförs.

– Annars vore det ett enormt nederlag för det demokratiska Afghanistan och även för den utländska hjälpen som satts in.

Men det är en hjälp på gott och ont.

– USA:s president Obama skickade till exempel 4 000 marinsoldater för att tillsammans med britterna bekämpa talibanerna i södra Afghanistan, för att försöka skapa bättre förutsättningar inför valet 20 augusti.

Det har blivit blodigt
– Men det som har hänt sen de kom för ungefär en månad sedan är att fler amerikaner och britter dödats sedan 2001. Det har blivit blodigt för utlänningarna och även för afghaner och talibaner.

I morgon ska Lars Moberg försöka ta sig till de svenskar i den internationella FN-styrkan ISAF, som varit inblandad i striderna i Masar-i-Sharif i norra Afghanistan den senaste veckan.

– Vi måste åka och snacka med de svenskar som varit inblandade i beskjutningarna. Det var ju svenskar som dödade tre afghaner. Det börjar ju hetta till och dra ihop sig mer och mer. Utvecklingen i norr har försämrats och det finns en grannprovins där tyska soldater finns och där har säkerhetsläget blivit ännu sämre och många spekulerar i att utvecklingen ska bli likadan i Masar-i-Sharif.

Reser med militären
Så det är inte ofarliga områden att röra sig i. Under resan med Carl Bildt reste han tillsammans med militären och det blir samma sak i morgon, om allt går i lås.

– Våldet har ju trappats upp, det är helt klart och talibanerna har ju svarat med ett antal avancerade självmordsattacker och rena stormningar av statliga byggnader till exempel. Nyss var det sju självmordsbombare på samma gång som försökte inta några byggnader. Och våldet har ju även ökat norra Afghanistan.

– Talibanerna dyker upp i norr, för de går inte gärna in i stora strider med amerikanerna söderut och svarar snarare med självmordsattacker.

Svårt att få in förnödenheter
– Ett annat skäl är att den ökade krigföringen i södra Afghanistan nära Pakistan har gjort det svårare att få in förnödenheter och krigsmaterial den vägen, via Pakistan. Nu har man öppnat nya transportvägar mot Uzbekistan, norrut, så då är det klart att talibanerna försöker stoppa det.

– Vi är rekommenderade att inte på egen hand bege oss utanför Kabul. Här är läget sånt att det är möjligt att jobba, vi känner oss inte hotade. Det är mängder av poliser och militärer med krypskyttar på taken.

Nina Löfgren

Bildt ser lång insats i Afghanistan

Den afghanska regeringen meddelar att vapenvila har förhandlats fram med talibanerna. Beslutet förnekas dock av talibanernas talesperson

Enligt regeringens talesman Seyamak Herawi började vapenvilan gälla i lördags i Badghis, en provins i nordväst som gränsar till Turkmenistan.

Regeringen hoppas kunna sluta liknande avtal med rebeller i andra provinser, sade han.

– Så länge vapenvilan håller kommer inte regeringen att attackera talibanerna (i Badghis). Och talibanerna kan också delta i valet, sade Herawi.

Men talibanernas huvudsakliga talesperson Yousuf Ahmadi förnekade att något avtal om vapenvila finns och hävdade att gruppen inte behöver göra sådana överenskommelser.

– Med regeringen har vi ingen vapenvila, sade han.

Den afghanska nyhetsbyrån Pajhwok citerade dock en lokal rebell som bekräftade avtalet och sade sig representera talibanerna.

Tidigare har talibanerna avvisat alla förslag om vapenvila från regeringen och sagt att sådana överenskommelser först kan komma i fråga när de utländska trupperna har lämnat landet.

Vapenvilan skulle innebära att talibanerna både avstår från att attackera valets kandidater i provinsen och tillåter att vallokaler inrättas.