Regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att ge också papperslösa barn i Sverige rätt att gå i skolan. Ansvarige ministern Jan Björklund räknar med att förslaget blir lag så småningom
.
– Det handlar om kanske några hundratal, något tusental barn som finns i Sverige men i dag inte har rätt att gå i skolan. Vi menar ju att alla barn i världen, oavsett var man bor och oavsett vad föräldrarna har gjort för rätt eller fel, har rätt att få skolundervisning, säger Jan Björklund (FP).
Regeringen har tillsatt en utredning om rätt till skolgång för papperslösa barn. Det är barn till föräldrar som kommit hit olagligt och inte alls sökt uppehållstillstånd.
De här barnen lever i ett slags tomrum utan utbildning och kompisar. Men de ska slippa lida för att deras föräldrar inte har uppehållstillstånd, det är tanken. Ingen vet hur många barnen är.
Regeringen har redan tidigare sagt att gömda barn ska få gå i skolan. Det är barn till föräldrar som fått avslag på uppehållstillstånd men gömt sig. Nu utökas den här rätten till papperslösa också. Därmed får alla barn i Sverige oavsett situation laglig rätt gå i skolan.
Skolans och socialnämndens ska inte behöva underrätta polisen om barnen. Och det ska också gälla friskolor. Utredningen ska vara klar 2010. Det är bara ett utredningsförslag men Björklund har stöd av de andra regeringspartierna och är säker på att det blir ett lagförslag.
– Det handlar om att mera konkret formulera lagstiftningen.
Kan du ge ett löfte till de familjer med papperslösa barn som hör det här att deras barn ska få gå i skolan?
– Ja, det kommer att komma en sådan lagstiftning om den här regeringen sitter kvar efter valet och bestämmer. Men nu återstår att ta fram en lagstiftning och sedan få den genom riksdagen och få den på plats och min bedömning är att den skulle kunna beslutas av riksdagen under 2010.
Planerna välkomnas av Christina Heilborn, som är jurist på Förenta nationernas barnfond, Unicef.
– Vi är jätteglada och välkomnar det här beslutet. Det är något vi har framfört krav på tidigare också, att man måste se över situationen för alla barn som vistas i Sverige – rätten till utbildning som är väldigt viktig, att alla barn ska få gå i skolan, säger Christina Heilborn.
Jonas Fredén
jonas.freden@sr.se
I Afghanistan har president Hamid Karzai offrat kvinnornas rättigheter i utbyte mot stöd från fundamentalistiska shiamuslimer i det stundande presidentvalet, menar människorättsorganisationen Human Rights Watch
Enligt islamologen Jan Hjärpe är det mer komplext än så.
– Det är ju ett sätt att försöka komma till rätta med dels interna problem, men också relationen med omvärlden, i första hand Iran, säger Jan Hjärpe.
Den nya familjerättslagen innebär bland annat att en shiamuslimsk man får förvägra sin hustru mat om hon inte ställer upp på hans sexuella krav.
Att lagen riktar sig speciellt till shiamuslimer beror inte på att de skulle ha en speciellt sträng kvinnosyn utan på de gammalmodiga traditioner som finns bland de shiamuslimska grupperna i Afghanistan, främst hazarerna, menar Jan Hjärpe.
Lagen strider mot Afghanistans grundlag som bekräftar kvinnor och mäns lika värde. Hjärpe menar att president Karzai har gått med på att införa den kontroversiella lagen som en del av ett större spel för att föra över makten över rättssystemet till staten genom att integrera de olika familjerätter som finns.
Det är en kamp om statens styrka och om vem som ska ha domsrätt.
Samtidigt hoppas president Hamid Karzai att kunna förbättra relationerna till den mäktiga shiamuslimska grannen Iran och att bättre integrera de 10-20 procent av Afghanistans invånare som är shiamuslimer, menar islamologen Jan Hjärpe.
– Genom at integrera dem i samhället i stort så kan man påbörja ett reformarbete utan att det ses som ett hot mot en minoritetsgrupp.
Den nya familjerättslagen gäller i nuläget bara Afghanistans shiamuslimer, men det kan finnas en baktanke om att på sikt få alla afghanska kvinnor att omfattas av lagen, menar Jan Hjärpe.
– Det är ett prov. Hur mycket kan man reformera familjerätten utan att det väcker alltför mycket opposition? I den meningen kan man säga att det också har att gör med de sunnitiska kvinnornas situation.
Kristoffer Lieng
kristoffer.lieng@sr.se
I Afghanistan stiger oron efter lördagens bombdåd mot Nato-högkvarteret. SR:s utsände i Kabul har sett en stad som rustar sig för det värsta under de dagar som är kvar fram till presidentvalet på torsdag
12:07 | söndag 16 augusti 2009
|
.Publicerad: 15 augusti 2009, 15.26. Senast ändrad: 15 augusti 2009, 15.34
En kraftig explosion inträffade i morse i närheten av ambassader och internationella baser i den afghanska huvudstaden Kabul. Enligt Afghanistans försvarsdepartement dödades minst sju personerExplosionen inträffade nära de Nato-ledda Isaf-styrkornas högkvarter där flera svenska stabsofficerare arbetar. Samtliga är dock oskadda, uppger Försvarsmakten på sin hemsida.
Bland de nästan hundra skadade fanns bland andra en parlamentsledamot, fyra afghanska soldater och fem utländska militärer, vars nationaliteter inte avslöjades. Ingen av de utländska soldaterna hade livshotande skador.
Afghanistans president Hamid Karzai fördömde attacken i ett uttalande.
”Afghanistans fiender försöker att skrämma folk i denna valperiod men folk förstår fortfarande hur viktigt det är att gå till valurnorna och rösta”, löd uttalandet från presidentpalatset, enligt Reuters.
Det är fem dagar kvar till presidentvalet och över 100 000 utländska soldater finns i landet. En talibansk talesman säger att talibanerna låg bakom attentatet, uppger Reuters. Talesmannen säger också att den amerikanska ambassaden var det egentliga målet för attacken.
– Målet var den amerikanska ambassaden, men vi kunde inte nå den. Självmordsbombaren exploderade nära Isafs högkvarter och dödade flera utländska soldater, hävdar Zabihullah Mujahid på telefon till Reuters.
Talibanerna har inte hotat att attackera valet, men har uppmanat afghanerna att bojkotta valet och i stället delta i deras kamp för ”oberoende”.
Det var den första attacken i Kabul på flera månader, efter en rad självmordsdåd som talibanerna och andra upprorsgrupper tagit på sig.
Publicerat 2009-08-15 06:56
De upptrappade striderna i Afghanistan, där man väljer ny president på torsdag, innebär nya problem och utmaningar för biståndsorganisationer
– I områden där strider pågår är det svårt för hjälparbetare att utföra sitt arbete, säger Anders Fänge, Svenska Afghanistankommitténs platschef, på telefon från huvudstaden Kabul.
Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats i takt med att striderna mellan å ena sidan amerikanska och andra internationella styrkor och å andra sidan talibaner skruvats upp de senaste månaderna.
I sommar har amerikansk och brittisk militär inlett en stor offensiv mot upprorsstyrkor i talibanfästen i södra Afghanistan. Samtidigt har talibaner svarat med att öka sin närvaro i landets västra och norra delar. Talibanerna har också sagt att man vill störa torsdagens president- och provinsval.
– Det finns fler områden dit ickeafghanska biståndsarbetare av säkerhetsskäl inte reser. Och våra afghanska medarbetare får vara mycket försiktiga, särskilt de kvinnliga, säger Anders Fänge.
Svenska Afghanistankommittén har snart trettio års erfarenhet av biståndsarbete och tillhör veteranerna bland hjälporganisationerna i Afghanistan. Med över 5 000 medarbetare – de allra flesta lokalanställda afghaner som arbetar med utbildning och sjukvård – är Svenska Afghanistankommittén en av landets största civila arbetsgivare.
Mycket har förändrats i Afghanistan de senaste åren. I dag går 6 miljoner elever i skolan jämfört med 800.000 år 2001 (på talibantiden fick flickor inte gå i skola), och fler afghaner än någonsin har tillgång till hälsovård. Vägar har byggts och telekommunikationerna har förbättrats.
Men samtidigt ställer det tilltagande våldet biståndsorganisationerna inför nya problem och begränsningar.
Hittills i år har femton hjälparbetare dödats, alla afghaner (dock ingen som tillhör Afghanistankommittén). Fast det finns inga direkta bevis för att biståndsorganisationer skulle vara uttalade mål för attacker, menar Fänge, som själv bott i Afghanistan under 18 av de senaste 25 åren.
– Men vi drabbas ändå. Vi har problem med transporter och med att följa upp verksamheten.
I Wardak, en provins strax väster om Kabul där striderna trappats upp i år, bedriver Svenska Afghanistankommittén en omfattande verksamhet och har bland annat övergripande ansvar för hälso- och sjukvården.
– I Wardak reser våra medarbetare numera bara i diskreta, vanliga personbilar eller tar buss, allt för att inte väcka uppmärksamhet, säger Fänge.
Svenska Afghanistankommittén har också drabbats av att skolor som man driver har stängts av talibaner. I södra Afghanistan kunde ett tiotal skolor, både för flickor och pojkar, åter öppnas efter att lokalbefolkningen förhandlat med talibanerna. Just nu pågår liknande förhandlingar om ett antal skolor som talibaner stängt i provinsen Kunduz i norr.
Bedömare menar att säkerhetsläget kommer att fortsätta att vara dåligt, långt efter torsdagens val.
Anders Fänge vill inte spå utgången av presidentvalet. Men en god gissning är att den sittande presidenten Hamid Karzai blir omvald, menar han.
– Då måste han klara det han misslyckts med hittills: att skapa ett fungerande polis- och rättsväsende och få bukt med korruptionen. Lyckas inte det blir det i ett längre perspektiv svårare att bedriva biståndsarbete, menar Anders Fänge.
