I Afghanistan avslutades i dag kampanjen inför presidentvalet på torsdag. Det mesta tyder på att den sittande presidenten Karzai kommer att få mest röster. Och det kommer han i så fall att få med hjälp av gamla krigsherrar. Flera av dem är misstänkta för krigsförbrytelser
 ”Vem är vår favoritkandidat? Vem står för en ljus framtid?” Mötesledaren skriker ut frågorna och de tusentals deltagarna ropar tillbaka: ”Abdullah Abdullah”. I dag avslutades valkampanjen inför presidentvalet i Afghanistan. Abdullah Abdullah är en av de två huvudkandidaterna. Han höll sitt valmöte i Kabuls stora stadion. Det är en symbolisk plats. Stadion användes som avrättningsplats under Talibanernas ultrareligiösa regim 1996 – 2001. Abdullah kommer bland annat att få starkt stöd av de unga och intellektuella under valet på torsdag. Han beskrivs av anhängarna som intelligent och inte korrupt. Han var utrikesminister i den nuvarande presidenten Karzais regering, men fick sparken för tre år sedan. De jag pratar med på stadion ser också president Karzai som en person som är alltför insyltad med västmakterna. Men allt tyder ändå på att Karzai kommer att få flest röster i presidentvalet. För att försäkra sig om det, har Karzai till många Afghaners besvikelse lierat sig med gamla krigsherrar. Många av de nya allierade är misstänkta för tidigare krigsförbrytelser. Så sent som i går kväll, dök den Uzbekiske generalen Dostum upp i Afghanistan igen efter sin exil i Turkiet. Dostum har överlevt 30 års krig i Afghanistan, och stöddes under 80-talet av Sovjetunionen. Nu har Karzais regering släppt in honom i landet igen, i utbyte mot garanterade uzbekiska röster i valurnorna. Staffan Sonning, Kabul |
Regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att ge också papperslösa barn i Sverige rätt att gå i skolan. Ansvarige ministern Jan Björklund räknar med att förslaget blir lag så småningom
.– Det handlar om kanske några hundratal, något tusental barn som finns i Sverige men i dag inte har rätt att gå i skolan. Vi menar ju att alla barn i världen, oavsett var man bor och oavsett vad föräldrarna har gjort för rätt eller fel, har rätt att få skolundervisning, säger Jan Björklund (FP).
Regeringen har tillsatt en utredning om rätt till skolgång för papperslösa barn. Det är barn till föräldrar som kommit hit olagligt och inte alls sökt uppehållstillstånd.
De här barnen lever i ett slags tomrum utan utbildning och kompisar. Men de ska slippa lida för att deras föräldrar inte har uppehållstillstånd, det är tanken. Ingen vet hur många barnen är.
Regeringen har redan tidigare sagt att gömda barn ska få gå i skolan. Det är barn till föräldrar som fått avslag på uppehållstillstånd men gömt sig. Nu utökas den här rätten till papperslösa också. Därmed får alla barn i Sverige oavsett situation laglig rätt gå i skolan.
Skolans och socialnämndens ska inte behöva underrätta polisen om barnen. Och det ska också gälla friskolor. Utredningen ska vara klar 2010. Det är bara ett utredningsförslag men Björklund har stöd av de andra regeringspartierna och är säker på att det blir ett lagförslag.
– Det handlar om att mera konkret formulera lagstiftningen.
Kan du ge ett löfte till de familjer med papperslösa barn som hör det här att deras barn ska få gå i skolan?
– Ja, det kommer att komma en sådan lagstiftning om den här regeringen sitter kvar efter valet och bestämmer. Men nu återstår att ta fram en lagstiftning och sedan få den genom riksdagen och få den på plats och min bedömning är att den skulle kunna beslutas av riksdagen under 2010.
Planerna välkomnas av Christina Heilborn, som är jurist på Förenta nationernas barnfond, Unicef.
– Vi är jätteglada och välkomnar det här beslutet. Det är något vi har framfört krav på tidigare också, att man måste se över situationen för alla barn som vistas i Sverige – rätten till utbildning som är väldigt viktig, att alla barn ska få gå i skolan, säger Christina Heilborn.
Jonas Fredén
jonas.freden@sr.se
I Afghanistan har president Hamid Karzai offrat kvinnornas rättigheter i utbyte mot stöd från fundamentalistiska shiamuslimer i det stundande presidentvalet, menar människorättsorganisationen Human Rights Watch
Enligt islamologen Jan Hjärpe är det mer komplext än så.
– Det är ju ett sätt att försöka komma till rätta med dels interna problem, men också relationen med omvärlden, i första hand Iran, säger Jan Hjärpe.
Den nya familjerättslagen innebär bland annat att en shiamuslimsk man får förvägra sin hustru mat om hon inte ställer upp på hans sexuella krav.
Att lagen riktar sig speciellt till shiamuslimer beror inte på att de skulle ha en speciellt sträng kvinnosyn utan på de gammalmodiga traditioner som finns bland de shiamuslimska grupperna i Afghanistan, främst hazarerna, menar Jan Hjärpe.
Lagen strider mot Afghanistans grundlag som bekräftar kvinnor och mäns lika värde. Hjärpe menar att president Karzai har gått med på att införa den kontroversiella lagen som en del av ett större spel för att föra över makten över rättssystemet till staten genom att integrera de olika familjerätter som finns.
Det är en kamp om statens styrka och om vem som ska ha domsrätt.
Samtidigt hoppas president Hamid Karzai att kunna förbättra relationerna till den mäktiga shiamuslimska grannen Iran och att bättre integrera de 10-20 procent av Afghanistans invånare som är shiamuslimer, menar islamologen Jan Hjärpe.
– Genom at integrera dem i samhället i stort så kan man påbörja ett reformarbete utan att det ses som ett hot mot en minoritetsgrupp.
Den nya familjerättslagen gäller i nuläget bara Afghanistans shiamuslimer, men det kan finnas en baktanke om att på sikt få alla afghanska kvinnor att omfattas av lagen, menar Jan Hjärpe.
– Det är ett prov. Hur mycket kan man reformera familjerätten utan att det väcker alltför mycket opposition? I den meningen kan man säga att det också har att gör med de sunnitiska kvinnornas situation.
Kristoffer Lieng
kristoffer.lieng@sr.se
I Afghanistan stiger oron efter lördagens bombdåd mot Nato-högkvarteret. SR:s utsände i Kabul har sett en stad som rustar sig för det värsta under de dagar som är kvar fram till presidentvalet på torsdag
12:07 | söndag 16 augusti 2009
|
.Publicerad: 15 augusti 2009, 15.26. Senast ändrad: 15 augusti 2009, 15.34
En kraftig explosion inträffade i morse i närheten av ambassader och internationella baser i den afghanska huvudstaden Kabul. Enligt Afghanistans försvarsdepartement dödades minst sju personerExplosionen inträffade nära de Nato-ledda Isaf-styrkornas högkvarter där flera svenska stabsofficerare arbetar. Samtliga är dock oskadda, uppger Försvarsmakten på sin hemsida.
Bland de nästan hundra skadade fanns bland andra en parlamentsledamot, fyra afghanska soldater och fem utländska militärer, vars nationaliteter inte avslöjades. Ingen av de utländska soldaterna hade livshotande skador.
Afghanistans president Hamid Karzai fördömde attacken i ett uttalande.
”Afghanistans fiender försöker att skrämma folk i denna valperiod men folk förstår fortfarande hur viktigt det är att gå till valurnorna och rösta”, löd uttalandet från presidentpalatset, enligt Reuters.
Det är fem dagar kvar till presidentvalet och över 100 000 utländska soldater finns i landet. En talibansk talesman säger att talibanerna låg bakom attentatet, uppger Reuters. Talesmannen säger också att den amerikanska ambassaden var det egentliga målet för attacken.
– Målet var den amerikanska ambassaden, men vi kunde inte nå den. Självmordsbombaren exploderade nära Isafs högkvarter och dödade flera utländska soldater, hävdar Zabihullah Mujahid på telefon till Reuters.
Talibanerna har inte hotat att attackera valet, men har uppmanat afghanerna att bojkotta valet och i stället delta i deras kamp för ”oberoende”.
Det var den första attacken i Kabul på flera månader, efter en rad självmordsdåd som talibanerna och andra upprorsgrupper tagit på sig.
