Rapport har sänt ett reportage om en familj som ska splittras när mamman tvingas återvända till Ryssland för att där på nytt söka om familjeåterförening. I samband med det har migrationsminister Tobias Billström (M) yttrat sig på ett sätt som vi finner både djupt upprörande och okunnigt, skriver Lars H Gustafsson och Henry Ascher från Svenska barnläkarföreningen
Om avvisningen verkställs kommer familjen att splittras. Mamman och spädbarnet får åka till Ryssland, medan pappan och det äldre barnet blir kvar i Sverige. Separationen kommer att vara i månader, kanske i mer än ett halvår. Detta är ett omänskligt ingrepp i en familjs liv, helt i konflikt med allt vi vet om vikten av tidig anknytning.
Strider mot FN:s konvention
Som familjens juridiska ombud Claes Strömvall påpekat strider beslutet också direkt mot FN:s barnkonvention, ratificerad av Sverige 1990.
I artikel 9 stadgas nämligen: ”Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa.”
I det aktuella fallet kan en avvisning av mamman knappast sägas vara förenlig med barnets bästa!
Konfronterad med detta svarade migrationsminister Tobias Billström: Barnkonventionen är inte en del av svensk lagstiftning utan ett vägledande dokument. I det här fallet är det alltså svensk lagstiftning som gäller. Ett förslag om lagändring förbereds visserligen, men kan inte realiseras förrän tidigast nästa år.
Anpassa lagstiftning
Sverige har, med undantag för Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, valt linjen att inte direkt och i sin helhet inkorporera de olika konventionerna om mänskliga rättigheter i svensk lag.
I stället har man valt den så kallade transformationslinjen, det vill säga att efter hand anpassa lagstiftningen så att den så småningom blir förenlig med våra internationella åtaganden. Men anpassningen har gått trögt, vilket väckt ökande irritation från FN:s sida.
Ett aktuellt exempel är den senaste granskningen av hur Sverige lever upp till förpliktelserna i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den grans-kande FN-kommittén ställde hösten 2008 frågor till Sverige om varför inte konventionen införlivats i sin helhet.
Konflikter ska undvikas
Regeringen försvarade då Sveriges hållning genom att bland annat hänvisa till flera utslag i Högsta domstolen, där det tydligt görs klart att nationell lag alltid ska tolkas i enlighet med Sveriges internationella åtaganden: Om en domstol upptäcker en konflikt mellan nationell lag och ett internationellt fördrag ska domstolens ambition vara att tolka den nationella lagen på ett sätt som gör att konflikten undviks.
Och regeringen fortsätter: Det faktum att konventionen inte införlivats med svensk lag får inte hindra någon från att åberopa konventionen i ett speciellt ärende och inte heller hindra någon från att påtala att nationell lagstiftning och konventionen inte stämmer överens.
För att lösa problemet ska då domstolen tillämpa principen om att tolka lagen i enlighet med det internationella fördraget. Regeringen tillägger att man inte känner till något enda fall där en konflikt av det här slaget varit aktuell.
Nu föreligger en uppenbar konflikt av det här slaget när det gäller Barnkonventionen, och samma resonemang är giltigt också här. Särskilt som frågan var uppe även i den FN-kommitté som i våras granskade Sveriges efterlevnad av just Barnkonventionen. Också denna kommitté ställde frågor av liknande slag, och regeringen försvarade sig på samma sätt.
I kommitténs slutrapport från juni 2009 uppmanas Sverige att göra allt för att konventionen verkligen ska bli en del av svensk lag. I väntan på detta rekommenderar man också att konventionen alltid ska ha företräde om det visar sig att nationell lag står i konflikt med vad konventionen stadgar.
Detta är något helt annat än vad Tobias Billström påstår i Rapport-intervjun. Antingen känner Billström inte till vad regeringen uttalar i samtalen med FN. Eller också vet han om det men driver trots det en annan linje på hemmaplan, något som i så fall är cyniskt i överkant.
Inte så märkligt om Sveriges trovärdighet när det gäller mänskliga rättigheter är på väg att urholkas.
Lars H Gustafsson
Henry Ascher
Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn
