انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Billström måste följa FN:s barnkonvention

Rapport har sänt ett reportage om en familj som ska splittras när mamman tvingas återvända till Ryssland för att där på nytt söka om familjeåterförening. I samband med det har migrationsminister Tobias Billström (M) yttrat sig på ett sätt som vi finner både djupt upprörande och okunnigt, skriver Lars H Gustafsson och Henry Ascher från Svenska barnläkarföreningen

Den 12 augusti sände Rapport ett inslag om en tvåbarnsfamilj, där mamman nu hotas med avvisning till Ryssland för att där söka om uppehållstillstånd i Sverige. Hon har nyss fött sitt andra barn och avvisningen har skjutits upp i väntan på förlossningen. Men nu är alltså hotet om avvisning överhängande.

Om avvisningen verkställs kommer familjen att splittras. Mamman och spädbarnet får åka till Ryssland, medan pappan och det äldre barnet blir kvar i Sverige. Separationen kommer att vara i månader, kanske i mer än ett halvår. Detta är ett omänskligt ingrepp i en familjs liv, helt i konflikt med allt vi vet om vikten av tidig anknytning.

Strider mot FN:s konvention
Som familjens juridiska ombud Claes Strömvall påpekat strider beslutet också direkt mot FN:s barnkonvention, ratificerad av Sverige 1990.

I artikel 9 stadgas nämligen: ”Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa.”
I det aktuella fallet kan en avvisning av mamman knappast sägas vara förenlig med barnets bästa!

Konfronterad med detta svarade migrationsminister Tobias Billström: Barnkonventionen är inte en del av svensk lagstiftning utan ett vägledande dokument. I det här fallet är det alltså svensk lagstiftning som gäller. Ett förslag om lagändring förbereds visserligen, men kan inte realiseras förrän tidigast nästa år.

Anpassa lagstiftning
Sverige har, med undantag för Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, valt linjen att inte direkt och i sin helhet inkorporera de olika konventionerna om mänskliga rättigheter i svensk lag.
I stället har man valt den så kallade transformationslinjen, det vill säga att efter hand anpassa lagstiftningen så att den så småningom blir förenlig med våra internationella åtaganden. Men anpassningen har gått trögt, vilket väckt ökande irritation från FN:s sida.

Ett aktuellt exempel är den senaste granskningen av hur Sverige lever upp till förpliktelserna i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den grans-kande FN-kommittén ställde hösten 2008 frågor till Sverige om varför inte konventionen införlivats i sin helhet.

Konflikter ska undvikas
Regeringen försvarade då Sveriges hållning genom att bland annat hänvisa till flera utslag i Högsta domstolen, där det tydligt görs klart att nationell lag alltid ska tolkas i enlighet med Sveriges internationella åtaganden: Om en domstol upptäcker en konflikt mellan nationell lag och ett internationellt fördrag ska domstolens ambition vara att tolka den nationella lagen på ett sätt som gör att konflikten undviks.

Och regeringen fortsätter: Det faktum att konventionen inte införlivats med svensk lag får inte hindra någon från att åberopa konventionen i ett speciellt ärende och inte heller hindra någon från att påtala att nationell lagstiftning och konventionen inte stämmer överens.

För att lösa problemet ska då domstolen tillämpa principen om att tolka lagen i enlighet med det internationella fördraget. Regeringen tillägger att man inte känner till något enda fall där en konflikt av det här slaget varit aktuell.

Nu föreligger en uppenbar konflikt av det här slaget när det gäller Barnkonventionen, och samma resonemang är giltigt också här. Särskilt som frågan var uppe även i den FN-kommitté som i våras granskade Sveriges efterlevnad av just Barnkonventionen. Också denna kommitté ställde frågor av liknande slag, och regeringen försvarade sig på samma sätt.
I kommitténs slutrapport från juni 2009 uppmanas Sverige att göra allt för att konventionen verkligen ska bli en del av svensk lag. I väntan på detta rekommenderar man också att konventionen alltid ska ha företräde om det visar sig att nationell lag står i konflikt med vad konventionen stadgar.

Detta är något helt annat än vad Tobias Billström påstår i Rapport-intervjun. Antingen känner Billström inte till vad regeringen uttalar i samtalen med FN. Eller också vet han om det men driver trots det en annan linje på hemmaplan, något som i så fall är cyniskt i överkant.
Inte så märkligt om Sveriges trovärdighet när det gäller mänskliga rättigheter är på väg att urholkas.

Lars H Gustafsson
Henry Ascher
Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn

Afghanska valkampanjen i bilder

DN:s fotograf Anders Hansson har följt valförberedelserna i Afghanistans huvudstad

Thabo 'Muso granskar den grekiska asylprocessen

Jag kommer att vara bortrest i Grekland mellan datumen 2009-08-20 – 2009-08-28.
Syftet med min resa är dels att granska den grekiska asylprocessen, dels att försöka
hjälpa en afghansk asylsökande som gripits av grekisk gränspolis under hans försöka att
återvända till Sverige

Som vanligt uppmanar jag alla av mina klienter som eventuellt grips av gränspolisen i
Sverige och placeras i förvar då jag är borta, att försöka få advokat Peder Gadd
förordnad som offentligt biträde i förvarsfrågan.
 
Peder Gadd kan nås på telefonnummer:               08-654 53 56         08-654 53 56
 
Thabo 'Muso
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA

Mobil:               0732-301 032         0732-301 032
Fax: 08-734 90 90

تابو موسو غرض بررسي پروسيجرپناهندگي يونان عازم آنکشور ميگردد

آقاي تابو موسو ، وکيل يکتعداد پناهجويان افغان قرار است  از تاريخ 20 اگست 2009 الي 28 اگست 2009 به يونان سفر کند . هدف سفرش را بررسي پروسيجر پناهندگي يونان و همچنان کمک به يک پناهجوي افغان که توسط پوليس سرحدي يونان توقيف شده است.گفتني است که اين پناهجوي افغان قبلاٌ از سويدن به افغانستان ديپورت گرديده بود و اکنون در برگشت دوباره به سويدن در يونان دستگير گرديده است 

 آقاي تابو موسو در يک نامه خويش  از تمام موکلين خود تقاضا مينمايد در صورت گرفتاري شان توسط پوليس به آقاي پدر گد مراجعه کرده وايشانرا بعنوان وکيل رسمي خود در مسئله توقيف انتخاب کنند. شماره تيلفون پدر گد 08/6545356 ميباشد

تابوموسو  

Thabo 'Muso
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA

Mobil:               0732-301 032         0732-301 032
Fax: 08-734 90 90

 

متن نامهء آقاي تابو موسو

 

Hej Nasim !Jag kommer att vara bortrest i Grekland mellan datumen 2009-08-20 – 2009-08-28.
Syftet med min resa är dels att granska den grekiska asylprocessen, dels att försöka
hjälpa en afghansk asylsökande som gripits av grekisk gränspolis under hans försöka att
återvända till Sverige.  
 
Som vanligt uppmanar jag alla av mina klienter som eventuellt grips av gränspolisen i
Sverige och placeras i förvar då jag är borta, att försöka få advokat Peder Gadd
förordnad som offentligt biträde i förvarsfrågan.
 
Peder Gadd kan nås på telefonnummer:               08-654 53 56         08-654 53 56
 
Thabo 'Muso
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA

Mobil:               0732-301 032         0732-301 032
Fax: 08-734 90 90

 

 

 

Flera terrorattacker inför presidentvalet

Vid en terrorattack i Afghanistans huvudstad Kabul har minst sju människor dödats och över femtio skadats, det uppger försvarsministeriet i landet

Flera civila skadades i ett bombdåd i Kabul på tisdagen. Foto: David Guttenfelder/Scanpix.

Attacken riktades mot en utländsk militärkonvoj och flera av offren var soldater i den Nato-ledda Isaf-styrkan i Afghanistan. Även två FN-anställda var bland offren.

Dådet är det senaste i raden av våldsamheter inför presidentvalet i Afghanistan på torsdag.

I morse riktades en attack mot presidentpalatset i Kabul och på tisdagseftermiddagen utlöste en självmordsbombare en sprängladdning i Masar-i-Sharif i den norra delen av landet.

Fem människor uppges ha dödats bland dem en lokal politiker

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3039858

بيست وهشتم اسد روز استرداد استقلال افغانستان

استقلال افغانستان در ۲۸ اسد سال ۱۲۹۸ از نفوذ بریتانیا توسط امان الله خان، شاه جوان این کشور در پی سومین جنگ ”افغان و انگلیس” اعلام شد و بریتانیا استقلال افغانستان را به رسمیت شناخت

!نودومين  سالروز جشن استرداد استقلال وطن به همه افغانها مبارک باد

!گرانوهيوادوالو ، هغه پخواگټلې خپلواکی مومبارک اوياد يې نيکمرغه 

Afghanistan

Afghanistan

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1904781&BroadcastDate=&IsBlock=

presidentvalet i Afghanistan skärps läget efter helgens självmordsattack mot NATO-högkvarteret i Kabul och talibanernas hot mot kandidater och väljare. Går valet att genomföra och hur legitimt blir resultatet efter anklagelser om korruption och valfusk? Kristian Berg Harpviken, chef för Internationella Fredsforskningsinstitutet i Oslo, Svante Kilander, svensk ambassadör i Afghanistan, Hamid Zafar, afghan bosatt i Göteborg och Staffan Sonning, Sveriges Radios utsände i Kabul medverkar bl a

Karzai favorit i afghanska valet

Den sittande presidenten Hamid Karzai är favorit när afghanerna på torsdag går till valurnorna. Men det är ovisst om Karzai får tillräckligt många röster för att bli vald redan i första omgången

När afghanerna nu för andra gången sedan talibanregimens fall väljer president har de drygt sju år med Hamid Karzai som statschef att blicka tillbaka på

Och ska man tro opinionsmätningar, som är en osäker storhet i Afghanistan, ligger Karzai bäst till för att segra igen.

51-årige Hamid Karzai tillhör den pashtunska befolkningsgruppen och kommer från en inflytelserik klan. Han studerade utomlands och stödde senare på 80-talet motståndet mot de sovjetiska trupperna i Afghanistan.

Efter att talibanerna störtats 2001 installerades Karzai som interimspresident, uppbackad inte minst av USA och övriga västvärlden. Tre år senare vann han det första presidentvalet med 55 procent av rösterna.

För många afghaner var Karzai personen som skulle garantera goda relationer till väst och det internationella samfundet.

Sjukvård, skola, vägar – mycket har med hjälp av biståndspengar utvecklats i Afghanistan sedan 2001. Men samtidigt är kritiken mot Karzai omfattande.

– Karzai hade ett brett stöd när han tillträdde, även om det möjligen var större i omvärlden än på hemmaplan. Nu är hans ställning försvagad, säger Ann Wilkens, tidigare diplomat som under sin tid som ambassadör i Pakistan även ägnade sig åt Afghanistan. Nu är hon ordförande i Svenska Afghanistankommittén.

– Karzai har inte lyckats skapa en god samhällsstyrning. I stället har korruption och narkotikaproduktion ökat, säger Ann Wilkens.

Hon menar också att Karzai inte tagit itu med tidigare krigsherrar, som i stället i många fall har framträdande positioner.

–Men där har också det internationella samfundet ett ansvar, säger hon.

Ändå är Karzai favorit i presidentvalet. En färsk opinionsmätning, gjord av amerikanska International Republican Institute, ger Karzai ett väljarstöd på 44 procent. Det är mindre än de 50 procent som behövs för att bli vald i första omgången.

Tvåa i opinionsmätningen är den tidigare utrikesministern Abdullah Abdullah med 26 procent, följd av Ramzan Bashardost med 10 procent och Ashraf Ghani på 6 procent.
Om ingen kandidat får hälften av rösterna på torsdag följer en andra valomgång om sex veckor.

Raketattack mot presidentpalatset i Kabul

I Afghanistans huvudstad Kabul har presidentpalatset utsatts för en raketattack nu på morgonen

Uppdaterad: 07:56
I Afghanistans huvudstad Kabul har presidentpalatset utsatts för en raketattack nu på morgonen.

Ytterligare en raket träffade samtidigt polishögkvarteret bredvid presidentpalatset, rapporterar vår utsände. Ingen skadades i attackerna.

Afghanistan går till val i övermorgon och läget i landet är spänt inför valet. Militanta grupper som vill förstöra möjligheterna att hålla valet har redan genomfört flera attacker i huvudstaden den här månaden

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3038042

Fredsälskare – eller USA-lakejer?صلحدوستان ويا نوکران ايالات متحده امريکا ؟

روزنامه افتون بلادت از روز يکشنبه مورخ 16 اگست از کابل گزارشاتي روزمره را الي انتخابات افغانستان آغاز نموده است که وضعيت امنيتي و بخصوص مسئله حضور قواي سويدن در افغانستان مطرح بحث ميباشد . اکنون توجه تانرا به مقالهء در زمينه تحت عنوان ” صلحدوستان ويا نوکران ايالات متحده امريکا ؟” جلب ميداريم

Fredsälskare – eller USA-lakejer? 

Vi är antingen USA:s lakejer som irrar runt bland bergen i Afghanistan utan att veta varför.

Eller också humana fredsälskare som mer än gärna hjälper det lidande afghanska folket.

En grov, men belysande, förenkling av den svenska debatten om truppen i Mazar-e-Sharif.

Sverige har inte varit neutralt på mer än femton år. Däremot är vi militärt alliansfria vilket gör att vi inte ställer upp och försvarar andra även om de ber om det.

Det finns dock undantag. Om FN kallar kan Sverige gärna ställa upp i så kallade fredsbevarande operationer. I exempelvis Aghanistan betyder det dock inte bara vita fredsflaggor. Inte sällan handlar det om regelrätta strider.

Varför är Sverige med trupp i Afghanistan? Enligt försvarsminister Sten Tolgfors (M) är anledningarna två. Vi är där för det afghanska, och det svenska, folkets säkerhet. Terrorism och opium ska med svenskt manskap besegras.

Men för att verkligen förstå varför vi är där, och varför den tidigare enigheten om värdet av att finnas i Afghanistan är borta, måste vi backa bandet till september 2001. Usama bin Ladins al-Qaida hade i USA genomfört historiens mest spektakulära terrordåd, tre tusen döda och mer än dubbelt så många skadade.

FN gav USA rätt till självförsvar, de invaderade talibanernas Afghanistan där bin Ladin skyddades.

Några månader senare tog FN:s säkerhetsråd beslut om en internationell fredsstyrka, Isaf. Med stöd av samtliga riksdagspartier beslutar sig Sverige för att delta. I januari 2002 var de första soldaterna på plats.

Svenskarna är uppskattade och hittills har bara två dött. De sprängdes ihjäl i ett attentat i november 2005.

Allt borde alltså vara frid och fröjd i den svenska debatten. Men riksdagens minsta partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, står inte längre bakom beslutet att skicka trupp. De tycker att förutsättningarna ändrats radikalt. Förre försvarsministern Thage G Peterson (S) vill folkomrösta om truppens framtid och förre biståndsministern Pierre Schori (S) tycker det är oklart om Sverige bidrar till en politisk lösning eller en militär seger.

Det som hänt under mellanperioden är följande. Isaf-styrkan, som från början var ganska liten och som skulle göra Kabul säkert, har mångdubblats till 65 400 personer i hela landet.

Ansvaret för ledningen skulle rotera mellan länderna. Men det havererade och sedan 2003 leds styrkan av Nato, den första Natomissionen utanför USA och Europa. Sverige står även i Kosovo under Natobefäl.

Sedan juni leds Isaf till råga på allt av en förtjänstprydd amerikansk general med erfarenhet från bland annat Irak, Stanley A McChrystal, utbildad på USA:s finaste militärakademi West Point. Trots att det i Isaf deltar tio länder som inte med i Nato.

USA, som givetvis ingår i Nato-operationen, har dessutom egna styrkor i landet. De är knappt 30 000 men ska bli betydligt fler eftersom al-Qaida enligt Barack Obamas nya Afghanistanstrategi ska ”störas, nedmonteras och besegras”.

Den som vill hitta argument för att Sverige går USA:s ärenden kan alltså göra det.

Trots Isaf härskar inte lugnet i Afghanistan. 2007 var det våldsammaste året sedan den amerikanska invasionen. Över 8 000 dödades, varav 1 500 civila. Förra året var de civila offren ännu fler, 2 100 personer.

Den som vill hitta argument för att insatsen är misslyckad kan alltså göra det.

Men Sverige ägnar sig inte bara åt att skicka militär till Afghanistan. Förra året öppnades en ambassad, biståndet är nästan en halv miljard, svenska poliser ingår i Eupol vars mål är en effektiv och okorrumperad poliskår, svenska valobservatörer övervakar president- och provinsvalen 20 augusti.

I dag går 30 procent av flickorna i skolan. I ett land där den förväntade livslängden är 44 år har 80 procent numera tillgång till bassjukvård, för tio år sedan var det åtta procent. Barnadödligheten har minskat kraftigt.

Den som vill hitta argument för att det trots allt går i rätt riktning kan alltså göra det.

Men beror det på den svenska truppen? Det är det diskussionen handlar om. Och svaret varierar alltså.

 

Afghanistan år för år

1919 Afghanistan blir självständigt efter strider mot brittiska styrkor.

1973 Republik utropas efter en militärkupp.

1979 Sovjetiska trupper invaderar landet i december. Det ska ta tio år av inre motsättningar innan Sovjet lämnar landet.

1996 Talibanerna får kontroll över Kabul och inför stränga islamiska lagar.

 

Usama bin Ladin.
1998 USA bombar misstänkta träningsläger för terrorister och kräver att Usama bin Ladin utlämnas.

 

2001 11 september dödas 3 000 personer i New York, Washington och Pennsylvania av 19 flygplanskapare från al-Qaida. En månad senare angriper USA Afghanistan, och talibanerna tvingas till slut ge upp makten.

2002 I januari sätter FN in den fredsbevarande säkerhetsstyrkan Isaf, cirka 40 svenskar ingår.

2004 Riksdagen utökar det svenska deltagandet till 150 personer.

2005 Pa
rlamentsval för första gången på över 30 år. I september dödar en fjärrutlöst sprängladdning de svenska löjtnanterna Jesper Lindblom och Tomas Bergqvist. Samma år utökas den svenska insatsen till 375 personer.

2008 Militanta talibaner avvisar ett förslag om fredssamtal.

2009 USA skickar ytterligare 17 000 soldater till Afghanistan och Sveriges styrka utökas till 515 soldater.