Europadomstolen har idag meddelat att alla ärenden om utvisning till Irak som når domstolen kommer att hanteras individuellt. Domstolen kommer även se över de irakiska ärenden där man begärt tillfälligt utvisningsstopp efter den 22 oktober.

Europadomstolen meddelade idag Sverige att alla ärenden om utvisning till Irak som når domstolen kommer att bedömas efter sina individuella förutsättningar.
 
— Det här bekräftar vikten av den individuella prövningen, som är grundbulten i såväl den svenska som den europeiska asylprocessen, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik.
 
Den 22 oktober lät Europadomstolen meddela att en begäran om tillfälligt stopp kommer att skickas till Sverige i varje enskilt ärende där en asylsökande vänt sig till domstolen gällande en utvisning till Bagdad. Domstolen begärde också in landinformation om Irak.
 
Sedan dess har Migrationsverket stoppat utvisningen i cirka 200 ärenden på Europadomstolens begäran.

Individuell hantering

Men nu återgår Europadomstolen till en individuell hantering av varje ärende. Domstolen skriver också i meddelandet att de irakiska utvisningsärenden i vilka domstolen begärt tillfälligt utvisningsstopp efter den 22 oktober kommer att ses över.

Enligt meddelandet är beslutet grundat på information i de enskilda ärendena, samt information från UNHCR och Sverige.
Kontakta oss »
Sidan senast uppdaterad: 2010-11-24

http://www.migrationsverket.se/info/3202.html

Migrationsverket har beslutat upphäva det tillfälliga utvisningsstoppet för de tio personer som skulle ha utvisats till Irak den 17 november. Anledningen till det är att Europadomstolen nu har klarlagt att Sverige hittills alltid har följt domstolens uppmaningar.

Orsaken till det tillfälliga stoppet var att ett stort antal ansökningar kommit in till Europadomstolen utan att dessa ärenden hunnit behandlas. Dessutom rådde en oklar situation sedan Europarådets generalsekreterare Thomas Jagland i ett uttalande sa att Sverige inte följde Europadomstolens uppmaningar. Som en säkerhetsåtgärd stoppade då Migrationsverket tillfälligt utvisningarna av tio personer som skulle ha rest till Irak den 17 november.
 
Europadomstolen har nu gjort klart att Sverige till fullo uppfyllt de uppmaningar som domstolen kommit med. I alla de fall som Europadomstolen har bett Sverige att tillfälligt stoppa utvisningarna har Sverige också gjort detta. Fram till idag rör det sig om sammanlagt drygt 200 ärenden.
 
I de tio fall som Migrationsverket tillfälligt stoppade utvisningen utan begäran från Europadomstolen upphäver därför Migrationsverket stoppet.
Kontakta oss »
Sidan senast uppdaterad: 2010-11-22

Dokument Lifos 23990(Källa: Migrationsverket,Upphovsdatum: 2010-11-01,Publiceringsdatum: 2010-11-19)

   Öppna dokument (PDF-dokumentet öppnas i ett nytt fönster)

Regering, opposition och opinionsbildare är överens om att integrationspolitiken misslyckats, men menar de samma sak? Konflikt söker svar bland restauranger i Landskrona, arbetscenter i Malmö och bowlinghallar i, Vilhelmina, som utnämnts till Sveriges sämst integrerade kommun.

De verkar överens, statsministern Fredrik Reinfeldt, den avgående partiledaren och tidigare integrationsministern Mona Sahlin och folkpartiledaren Jan Björklund. Överens om att ”integrationspolitiken” hitills bör ses som ett misslyckande. Eller som moderaternas integrationspolitiske talesman, Tobias Billström, uttryckte saken:
– Jag erkänner att vi misslyckats med integrationen, för om man vill bli frisk måste man först erkänna att man är sjuk, sa Billström.
Men är alla politiker och opinionsbildare verkligen överens om vilken sjukdomen egentligen är? Och menar de samma sak när det talar om ”misslyckad integration”? För några blir det nog synonymt med att ”invandringspolitikens misslyckande”. Och om man inte är klar över vilken sjukdomen egentligen är kan ju boten bli till ännu mer problem.
Som när vår när integrationsminister Erik Ullenhag i veckan lanserade det regeringen kallar den största reformen av svensk integrationspolitik på 25 år. Där en nytt etableringsbidrag och lotsar med resultatbaserad lön snabbt ska fixa arbete till nyanlända invandrare. I kommentarsfälten på medias hemsidor kan man ana något av problemen. Där står t ex: ”Vi föräldrar vet hur svårt det är att hitta enklare jobb till våra svensktalande ungdomar. Denna typ av jobb, som ju även passar rätt nyanlända invandrare, växer inte på träd.”, skriver en. ”Lotsas – till vilka jobb då?” frågar en annan. ”Lotsar löser inte diskrimineringen”, säger ytterligare någon.

Redan för fem år sen slog Riksrevisionen fast problemet med att särlösningar för invandrare ställer till problem, bidrar till motsättningar mellan ett ”vi och ett dom”.
Så var står vi nu? Vad är det som misslyckats? Och vem behöver och i såfall vilken integration? Vilhelmina, i södra Lappland, har gång på gång hamnat på en bottenplacering i den integrationsmätning som tidskriften Fokus gör varje år. Anledningen är hög arbetslöshet och många sjukskrivna. Men vad säger det om själva integrationen? Konflikts Lotten Collin åkte till Vilhelmina.
Inslag: integration VilhelminaInslag: integration Vilhelmina (16:38)
Så var står vi nu? Vad är det som misslyckats? Och vem behöver och isåfall vilken integration? Vi börjar söka svaren i Vilhelmina. Kommunen i södra Lappland har gång på gång hamnat på en bottenplacering i den integrationsmätning som tidskriften Fokus gör varje år. Anledningen är hög arbetslöshet och många sjukskrivna. Men vad säger det om själva integrationen? Konflikts Lotten Collin åkte till Vilhelmina. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren

Ja, vad är det som har misslyckats? Svaren drar iväg i alla möjliga riktningar – handlar det om bostadssegregationen, eller bristen på kontakt mellan människor från olika bakgrund – eller som i Vilhelmina – om vardagens irritationsmoment som vem det är som använder bibliotekets datorer. Beroende på åsiktsläger och tid menar vi olika saker med integration och dess misslyckande, för några år sedan påbjöd tidsandan att det var den strukturella diskrimineringen som sågs som problem, något som fick genomslag under den omdiskuterade integrationutredning som leddes av professor Masoud Kamali.  Idag beskriver integrationsminister Erik Ullenhag ett allt för stort fokus på omhändertagande som främsta anledningen till att integrationspolitiken misslyckats för många individer. I regeringens ny etableringsreform, ”den största av integrationspolitiken på 25 år” som Erik Ullenhag kallar den, är vägen till arbete högsta prioritet.
Lena Grip, kulturgeograf vid Universitet i Karlstad, anser att skillnaderna i verklighetsbeskrivning gör det svårt att finna lösningar. Konflikts Ira Mallik ringde Lena Grip och frågade vad integration egentligen betyder.

Inslag: Så vad handlar integration om?Inslag: Så vad handlar integration om? (11:59)
Ja, vad är det som har misslyckats? Svaren drar iväg i alla möjliga riktningar – handlar det om bostadssegregationen, eller bristen på kontakt mellan människor från olika bakgrund – eller som i Vilhelmina – om vardagens irritationsmoment som vem det är som använder bibliotekets datorer. Beroende på åsiktsläger och tid menar vi olika saker med integration och dess misslyckande, för några år sedan påbjöd tidsandan att det var den strukturella diskrimineringen som sågs som problem, något som fick genomslag under den omdiskuterade integrationutredning som leddes av professor Masoud Kamali. Idag beskriver integrationsminister Erik Ullenhag ett allt för stort fokus på omhändertagande som anledningen till att integrationspolitiken misslyckats för många individer . I regeringens ny etableringsreform, ”den största av integrationspolitiken på 25 år” som Erik Ullenhag kallar den, är vägen till arbete högsta prioritet. Lena Grip, kulturgeograf vid Universitet i Karlstad, anser att skillnaderna i Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren

I städer som Malmö och Landskrona, präglade av både stor invandring och, framförallt i Landskronas fall, stora framgångar för invandringskritiska Sverigedemokraterna, har frågan om arbete och självförsörjning länge varit prioriterad. Arbets- och integrationscentret i Rosengård, där Jahangir Hosseinkhah är chef, erbjuder hjälp med arbetssökande, studievägledning, slussning till utbildningar, praktikplatser, mm. Och hit kommer inte bara människor med invandrarbakgrund, utan även etniska svenskar, för problemen är generella och handlar mindre om etnicitet än om klass, som han säger.
Tapio Salonen, vid Linnéuniversitetet i Växjö, har studerat utvecklingen i Landskrona; från industristad till en stad med stor arbetslöshet och utbredd segregation, där Sverigedemokraterna också rönt stora framgångar i flera val. Det är en stad där människor inte längre känner igen sig, säger han. Sverige är ett land som genomgått stora förändringar, inte minst vad det gäller en ökad ojämlikhet – och kanske är det där förklaringen ska sökas? För vad är det som händer när samhället dras i sär? Mikael Olsson satte sig i bilden och åkte till Skåne.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1300&artikel=4194659