Antalet minderåriga som kommer till Sverige, utan sina föräldrar, för att söka asyl ökar drastiskt. Under augusti kom 60–70 i veckan. Trots regeringens uppmaningar vill majoriteten av kommunerna inte ta emot dem
Hittills under 2009 har sammanlagt 1.300 minderåriga kommit ensamma till Sverige för att söka asyl. I somras då ett fyrtiotal anlände varje vecka trodde Migrationsverket att toppen var nådd. I stället har tillströmningen ökat till ett sjuttiotal per vecka under augusti. De största grupperna kommer från Somalia och Afghanistan.
Majoriteten av Sveriges kommuner vill fortfarande inte ta emot dem. Av Sveriges 290 kommuner är det just nu 98 som har tecknat avtal med Migrationsverket om mottagningsplatser.
– Vi klarar inte det här längre, säger Sophia Öhvall Lindberg, som är Migrationsverkets ansvarige i förhandlingarna med kommunerna.
Under det senaste året har Migrationsverkets chef Dan Eliasson och migrationsminister Tobias Billström (M) uppmanat kommunerna att teckna kontrakt om mottagande. Dan Eliasson har skrivit flera debattartiklar, samtidigt som både han och migrationsministern besökt kommuner.
Under 2009 har ett femtontal nya kommuner tecknat kontrakt. För närvarande för Migrationsverket förhandlingar med ytterligare cirka 20 kommuner.
– Det räcker inte. Vi har 350 minderåriga som sitter på tillfälliga boenden och väntar på en plats. Det är hundra fler än i somras, säger Sophia Öhvall Lindberg.
Mufs ordförande Niklas Wykman anser att migrationsminister Tobias Billström borde gå hårdare åt de kommuner som vägrar hjälpa till.
– Jag tycker att partiet och Tobias Billström är för slappa mot de moderata kommuner som är osolidariska. Vellinge är en skamfläck. Vad bottnar det i för människosyn när man gör en grej av att inte ta emot flyktingar? säger Wykman.
Migrationsminister Tobias Billström vill inte peka ut några enstaka kommuner, eller ändra på villkoren för mottagandet.
– Jag har varit tydlig mot till exempel Vellinge om att de borde kunna ta emot. Vi för dialog med kommunerna. Men det är uppenbart att vi måste öka informationsinsatserna ytterligare, säger Billström.
Det ska bli obligatoriskt för nyanlända flyktingar som får samhällsstöd att lära sig grunderna för det svenska samhället och vilka värderingar som styr det.
Det kommer regeringen att föreslå inom kort
Regeringen kommer inom kort att presentera en etableringsproposition, det vill säga reformer för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden och i samhället för nyanlända flyktingar, säger integrationsminister Nyamko Sabuni till TT.
Det gemensamma kittet
-För oss är det viktigt att det i den etableringsprocessen också ges samhällsinformation, både hur samhället fungerar och vilka värden som är det gemensamma kittet i samhället, de grundläggande mänskliga rättigheterna, barns rättigheter och jämställdhet.
-Det är en så viktig information att det är en obligatorisk del av det svenska utbildningssystemet, och då tycker jag att det är viktigt att även nyanlända får ta del av det genom samhällsorientering, säger Sabuni.
Prov eller inte?
Exakt hur det ska genomföras är inte klargjort, till exempel hur man ska visa att man tagit till sig informationen.
-Hur samhällsorienteringen läggs upp, om det kommer att vara en utbildningsform där man avlägger prov eller inte, det har vi ännu inte bestämt. Ett prov är inte det viktiga utan att man har tagit till sig kunskapen, säger Sabuni
http://svt.se/2.22620/1.1677454/flyktingar_ska_laras_svenska_varderingar&from=rss
Uppdaterad: 12:16
Irakierna som greps efter att ha sökt skydd i en kyrka i Köpenhamn tvångsavvisades i morse och flögs till Bagdad. Sammanlagt 22 irakier som har nekats asyl var med på flyget och fler tvångsavvisningar väntar
SR:s Nordenkorrespondent Christer Fridén
Efter de våldsamheter som uppstod då polisen tvingade irakierna ut från Brorsons kyrka i Köpenhamn förra månaden lyckades man i natt och morse lura dem som ville protestera mot avvisningen.
I stället för att, som väntat, flyga ut från flygplatsen i Roskilde valde man Odense och det gjorde att hela processen att få iväg irakierna, enligt flygplatspersonalen, avlöpte fredligt. Flera aktivister greps också i Köpenhamn i förebyggande syfte, för att de inte skulle störa avvisningen.
Gripandet av irakierna i kyrkan har delat Danmark i två läger – de som anser att kyrkbyggnader inte kan vara en skyddad plats där lagarna upphör att gälla och så de som anser att den urgamla sedvänjan att söka skydd i kyrkan inte får kränkas.
Det hela kompliceras av att säkerhetssituationen i Irak är en helt annan i dag än när beslut om avvisningarna fattades. Våldet har ökat i takt med att de amerikanska soldaterna drar sig tillbaka till sina baser och det i stället är irakiska trupper som skall garantera säkerheten. Till exempel augusti månad var den blodigaste i landet på över ett år.
Efter dagens avvisning håller sig fortfarande flera hundra irakier, som fått avslag på sina asylansökningar, gömda på olika håll i Danmark. Och de uppmanas nu av både regeringen och polisen att självmant resa tillbaka till Irak. De hotas annars av att bli plötsligt gripna och satta på ett flyg utan att ens få med sig sina ägodelar.
Christer Fridén
christer.friden@sr.se
Regeringspartierna har svårt att komma överens i flyktingfrågorna och en av stötestenarna är vård till papperslösa och gömda. Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet vill alla se generösare regler än Moderaterna
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) vill inte ha regler som uppmuntrar någon att stanna som bor i Sverige utan tillstånd.
– Den som får nej förväntas lämna Sverige, säger han.
Går det då över huvud taget att komma överens i den här frågan?
– Det vet jag inte, men Alliansen visar ju ständigt att vi kan komma överens även i svåra frågor.
Nu är alltså frågan om regeringen kan komma överens även i den här frågan. Förra våren enades allianspartierna i alla fall om att låta utreda rätten till vård för papperslösa och gömda.
Men frågan tvärnitade direkt. Partierna lyckades inte ens enas om hur direktiven ska se ut.
– Jag tycker att det är mycket skralt. Man borde ju kunna komma överens om att utreda frågorna i alla fall. Sedan får man ju titta på vilka bollar som kommer upp och vad man ska göra. Det borde vara mycket enkelt, tycker jag, säger Lars Gustafsson, som är talesperson i flyktingfrågor för Kristdemokraterna.
Men det finns grundläggande ideologiska skillnader som gör det svårt för partierna att kompromissa i flyktingfrågorna. För Moderaterna handlar det om rättssäkerhet och tydlighet.
Det ska inte finnas några förmåner för den som är i Sverige utan tillstånd. Så här förtydligar statsminister Fredrik Reinfeldt hur han ser på den reglerade invandringspolitiken.
– Reglerad, regler…några får stanna, andra får det inte. Om det i realiteten används på det sättet att varje besked om att man inte får stanna leder till att man gömmer sig och faktiskt lever i ett slags skugglandskap, utan att egentligen ha tillstånd att vara här, men ändå gör anspråk på skattefinansierad välfärd, barnen ska gå i skola, all sjukvård ska var tillgänglig, då skapar vi parallella Sverige som jag i grunden inte tror långsiktigt är ett klokt svar även om det kortsiktigt alltid är att hjärtat säger att den som behöver vård ska få det, säger statsministern.
Chatrin Pålsson Ahlgren, som är gruppledare för Kristdemokraterna i socialutskottet, förklarar hur de tre andra partierna i Alliansen ser på detta.
– Sjukvårdsfrågor handlar om en helt annan sak än flykting- och integrationsfrågor. När det gäller sjukvårdsfrågor ska landstingen ge vård till alla som finns inom landstingsområdet oavsett varför man är där. Det ska man inte blanda ihop med andra frågor, säger hon.
Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se
Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se
.