Sverige har i den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget tagit ett större ansvar än något annat land i västvärlden. Vi är ett litet land som gör en enorm insats och det svenska folket visar stor solidaritet i en svår tid. Vi värnar den internationella asylrätten.
Efter sommaren har antalet flyktingar som söker sig till Sverige ökat kraftigt och bara de senaste två månaderna har 80 000 personer sökt asyl i Sverige. Av dem är det så många barn och unga så att det motsvarar över 100 nya skolklasser varje vecka. Myndigheter och kommuner har nu svårt att klara av ansträngningen. Kommuner Lex Sarah-anmäler sig själva för att de inte längre kan sköta sitt mottagande på ett säkert sätt. Myndigheten för samhällskydd och beredskap slår larm om att viktiga samhällsfunktioner inte klarar av ansträngningen. Sverige kan inte längre garantera tak över huvudet för de som söker sig till vårt land och den senaste veckan har människor tvingats sova utomhus.
Därför föreslår nu regeringen en rad åtgärder för att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande. Det kräver att antalet personer som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige minskar kraftigt. Regeringen vill därför under en period anpassa asylreglerna till miniminivån i EU för att fler ska välja att söka asyl i andra EU-länder.
Samtidigt ska kapaciteten i mottagandet förbättras. Många kommunala verksamheter är hårt ansträngda eller står inför stora prövningar. Det gäller bland annat socialtjänsten, skolan och traumavården. En annan stor utmaning är att möta den snabbt växande befolkningens behov av bostäder. Här krävs fortsatt insatser.
De åtgärder regeringen nu föreslår är nödvändiga i den akuta situationen men inte i sig en långsiktig väg framåt. Flyktingsituationen behöver hanteras samfällt inom den Europeiska Unionen. Regeringen kommer därför fortsatt driva på för ett system där alla länder, utan att göra avkall på den individuella asylprövningen, tar ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet. Regeringen vill att Dublinförordningen ska göras om och ersättas med ett nytt permanent omfördelningssystem i EU.
Regeringens förslag på åtgärder
Den svenska lagstiftningen ska tillfälligt anpassas till minikrav enligt internationella konventioner och EU-rätten.
Lagen ska, med undantag av vad som framgår av nedan, gälla för de asylbeslut som fattas under perioden som lagen är giltig. Den är tillfällig med en giltighet på tre år och innebär följande tidsbegränsade undantag från regler i utlänningslagen:
Tidbegränsade uppehållstillstånd för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar.
Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som beviljas skydd i Sverige ska beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Flyktingar ska vid första prövningstillfället beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år. Tillstånden ska kunna förlängas. Huvudregeln ska även vid förlängning vara att ett tidsbegränsat tillstånd beviljas.
Undantag gäller de barn och deras familjer som registrerat sin ansökan innan uppgörelsen presenterats och som fortfarande vistas i Sverige. För dem gäller befintliga regler förutsatt att barnet vid beslutstillfället fortfarande är under 18 år. Därtill ska det vara möjligt att beviljas permanent uppehållstillstånd när det första tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut om man kan uppvisa en taxerad inkomst på en nivå som det går att försörja sig på.
Kvotflyktingar ska även fortsättningsvis beviljas permanenta uppehållstillstånd.
Begränsad rätt till anhöriginvandring för skyddsbehövande med tidsbegränsade tillstånd.
Flyktingar med tidsbegränsade uppehållstillstånd ska bara kunna återförenas med sin kärnfamilj. När det gäller makar ska det krävas att båda parter är minst 21 år för att rätt till familjeåterförening ska medges. Alternativt skyddsbehövande som har tidsbegränsade uppehållstillstånd ska inte ha rätt till familjeåterförening.
Skärpta försörjningskrav.
Ett försörjningskrav ska gälla vid all anhöriginvandring utom när flyktingar ansöker om familjeåterförening under de tre första månaderna efter att flyktingstatus beviljats.
Försörjningskravet ska utvidgas till att omfatta även ett krav på att anknytningspersonen ska kunna försörja familjemedlemmen som kommer hit.
Övriga skyddsbehövande har inte rätt till uppehållstillstånd.
Kategorin övriga skyddsbehövande ska inte ha rätt till uppehållstillstånd.
Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen/särskilt ömmande omständigheter ska ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall.
Det ska inte finnas någon särskild bestämmelse om uppehållstillstånd för barn dock ska portalparagrafen om barnets bästa vara fortsatt tillämplig.
Regeringen vill införa medicinsk åldersbestämning av asylsökande tillämpas
Frågan om en asylsökande är under 18 år är viktig för både boende och omvårdnad såväl som i frågan om uppehållstillstånd. Det gäller att finna en ordning så att medicinsk åldersbestämning av asylsökande kan tillämpas i de fall det saknas tillförlitliga handlingar som kan säkerställa en persons exakta ålder och då det kvarstår tvivel om den ålder som uppgetts.
I närtid inför Sverige ID-kontroller på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige.
Det innebär ID-kontroller även på färjan mellan Helsingborg och Helsingör samt både på tåg- och busstrafiken över Öresundsbron.
http://www.afghanskaforeningen.se/administrator/index.php?option=com_content&view=article&layout=edit