Europadomstolen har tillfälligt stoppat utvisningen av fyra serbiska barn vars mamma sitter i fängelse i Sverige. Barnens juridiska ombud, Gunilla von Wachenfeldt, lämnade in klagomålet till Europadomstolen eftersom hon anser att utvisningen strider mot de mänskliga rättigheterna

Gunilla von Wachenfeldt, juridiskt ombud

– Jag blev naturligtvis jätteglad för barnens skull. Samtidigt är det väldigt viktigt för mig att påpeka att det inte faktiskt inte är avgjort, absolut inte. Men det är ändå ett kvitto på, som jag uppfattar det, att klagomålet inte är ogrundat, för då skulle inte domstolen ha fattat ett sådant här beslut, säger barnens ombud Gunilla von Wachenfeldt.

Migrationsverket beslutade i juli att de fyra barnen, som är mellan sex och fjorton år gamla, skulle utvisas till Serbien, trots protester från Söderhamns kommun där barnen är bosatta.

Barnens mamma sitter i fängelse i Sverige och de bor nu hos släktingar här. I Serbien har de inga anhöriga.

Trots det anser Migrationsverket inte att de har tillräckliga skäl att få stanna och menar att de istället kan placeras på barnhem i Serbien.

Det är inte ovanligt att Europadomstolen tar sådana här beslut och att de nu tillfälligt stoppar utvisningen innebär inte någon garanti för att barnen får stanna, det säger Annette Bäcklund på Migrationsverket.

– Det är fortfarande samma omständigheter som Europadomstolen prövar, som vi prövar, så enbart det att Europadomstolen prövar det förändrar inte något just nu. Visar det sig att det faktiskt inte finns fosterhemsplaceringar och sådana saker, så kan ju det påverka, säger Anette Bäcklund på Migrationsverket.

Utvisningen har skjutits upp till mitten av september, och Europadomstolen ska nu begära ett yttrande från regeringen innan de fattar ett slutgiltigt beslut.

Enligt barnens juridiska ombud Gunilla von Wachenfeldt mår barnen efter omständigheterna bra men om de skickas tillbaka till Serbien riskerar de, enligt henne, att hamna på gatan.

Malena Wåhlin
malena.wahlin@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3015358

2009-08-05 15:21

I tisdags förklarade Migrationsverket, tillsammans med Rädda Barnen och Barnombudsmannen i en debattartikel i Dagens Nyheter att de ska göra nya ansträngningar för att få fler kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn

– Det är bra att nya ansträngningar görs, situationen är, som också framhålls i artikeln ohållbar, säger kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) i Malmö.

– Barnen som kommer hit far oerhört illa och inte minst i Malmö är läget i det närmaste desperat. Vi har klarat att ordna boenden till alla hittills, trots en kraftigt ökad tillströmning. Men vi vet inte hur länge vi kan hålla ut, säger hon.

– Bara i juli kom sextionio nya barn till Malmö och under de senaste dagarna har det kommit ytterligare nio. Och vi klarar inte att ordna fler boenden.

– Personalen har gjort fantastiska insatser, men det finns en gräns där varken personalen eller barnen orkar längre, säger Katrin Stjernfeldt-Jammeh.

– Vi har barn som skär sig i desperation och en pojke har försökt kasta sig ut från en balkong.

Frågan är alltså om Migrationsverkets nya insatser verkligen räcker.

– Sedan 2006 har Migrationsverket månad ut och månad in försökt övertala kommunerna att ställa upp och ta sitt ansvar. Men det är fortfarande bara en tredjedel av landets kommuner som tar emot flyktingbarn. Antalet platser är långt ifrån tillräckligt. Barnen tvingas bo kvar i tillfälliga boenden i mottagningskommunerna i stället för att få en ordnad tillvaro med ordentlig skolgång och drägliga levnadsvillkor, säger Katrin Stjernfeldt-Jammeh.

– Det är en inhuman behandling av barn som är sköra och förtvivlade,.

– När jag exempelvis hör kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg förklara i TV att man i den kommunen inte har möjlighet att ta emot ett enda barn, så känner jag bara förtvivlan. Självfallet skulle en kommun som Trelleborg kunna göra en insats om man bara ville! Ju fler som hjälps åt desto bättre.

I Skåne är det enbart en handfull kommuner som hjälper till, säger Katrin Stjernfeldt-Jammeh.

– Jag förstår inte hur ledningen i våra kranskommuner som Trelleborg, Vellinge, Lomma och Staffanstorp resonerar, säger hon.

– Inte kan de väl tycka att det är bättre att barnen i värsta fall väljer att avsluta sina liv på överfulla boenden i mottagningskommunerna.

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt-Jammeh               040 34 10 14         040 34 10 14 eller               0735 79 97 01         0735 79 97 01

Anna Andersson, politisk sekreterare               040 34 11 86         040 34 11 86 eller               0708 18 13 52         0708 18 13 52

Juma borde få uppehållstillstånd ifrån Sverige

 
Nina Larsson (fp 

I oktober har han varit här i Sverige i 6år och bara det borde vara skäl nog. Perfekt svenska och har jobbat för sitt uppehälle från början. Nu är han även gift och Afghanistan är för farligt för att kunna åka tillbaka och ansöka på plats av anhörigskäl. Migrationsverket kan mycket väl ta dylikt beslut utifrån dagens lagstiftning, nu är det dags att leverera

!

http://www.ninalarsson.se/?p=1240#respond

Migrationsverket, Rädda Barnen och barnombudsmannen vädjar: Fler kommuner måste ta sitt ansvar för de ensamkommande barnen. För närvarande sitter 250 ensamkommande asylsökande barn fast i tillfälliga boenden i Malmö, Mölndal, Sigtuna och Solna i väntan på att få ett hem i andra kommuner under asylprocessen. Många av dem blir kvar i månader i ankomstkommunerna utan ordentlig skolgång och vuxenstöd. Detta är ovärdigt och inhumant, och skälet är att endast 98 av Sveriges 290 kommuner vill ta emot ensamkommande barn. Fler kommuner måste nu ta sitt ansvar. Vi kommer därför att uppvakta ett sextiotal kommuner som vi anser klarar av ett bra mottagande, skriver Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson, Svenska Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin och barnombudsmannen Fredrik Malmberg

I år beräknas 1 800 asylsökande barn komma till Sverige utan sina föräldrar eller andra släktingar. Det är mer än fyra gånger så många barn som det kom för fem år sedan. Barnen har flytt från krig, förföljelse och andra svåra förhållanden och deras högsta önskan är att få stanna i Sverige. Många av barnen har förlorat hela sin familj och kommit till ett nytt land där de inte känner någon. De kan varken tala språket eller orientera sig i den nya och främmande tillvaron.

Situationen är ohållbar. Drygt 250 barn sitter just nu fast i tillfälliga boenden i ankomstkommunerna Malmö, Mölndal, Sigtuna och Solna i väntan på att bli placerade i en kommun. Eftersom alltför få kommuner tar emot de ensamkommande barnen blir många kvar i flera månader, utan ordentlig skolgång och tillräcklig vuxenvägledning i boenden som är avsedda för några nätter. Detta är orimligt och ovärdigt. I väntan på ett beslut måste de här barnen behandlas humant.

Mot bakgrund av kommunernas ovilja att ta emot de ensamkommande barnen under asylprocessen har Sverige i dag svårt att leva upp till våra åtaganden enligt FN:s barnkonvention som nu fyller 20 år. Dessa innefattar bland annat att en kompetent och engagerad god man ska utses för att garantera barnets bästa fram till myndighetsdagen och att de ska ha tillgång till fullständiga utbildningsmöjligheter så snart som möjligt.

Det är mycket svårt för ankomstkommunerna att garantera att de ensamkommande barnen får sina rättigheter fullt ut tillgodosedda under tiden i de tillfälliga boendena. I sammanhanget kan också poängteras att FN:s barnrättskommitté nyligen kritiserade Sverige för att de ensamkommande barnen inte tillräckligt skyndsamt får en god man utsedd. Det är därför viktigt att denna kritik får kommunerna att ta emot barnen och att vi säkerställer barnens rättigheter enligt barnkonventionen som Sverige undertecknat.

Den svåra situationen för dessa barn påverkar även handläggningstiderna för deras asylärenden. Migrationsverket avvaktar i dag att pröva barns asylansök­ningar tills de flyttat från ankomstkommunen till den kommun som vill ta emot dem. Detta av hänsyn till de redan hårt belastade ankomstkommuner som vid ett permanent uppehållstillstånd för barnen kan bli ansvariga för dem tills de blir vuxna.

Situationen för barnen är både påfrestande och negativ då de först ska anpassa sig till en miljö och ett sammanhang i ankomstkommunen för att sedan bli flyttade till en ny kommun och påbörja en ny anpassningsprocess. Detta är vad dessa barn allra minst behöver mot bakgrund av vad de har varit med om i sina hemländer och hur dåligt många av dem mår när de kommer hit. Rädda Barnen kommer genom sitt arbete i kontakt med de här barnen som berättar om den utsatthet och rädsla de känner i väntan på att deras framtid avgörs.

De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv.

När ansvaret för boendet och omvårdnaden av ensamkommande asylsökande barn överfördes från Migrationsverket till kommunerna var ett viktigt skäl till reformen att kommunerna har bättre kompetens än Migrationsverket, inte minst inom social­tjänsten, för att utreda barnens behov av stöd. En förutsättning för att den nya reformen ska fungera är alltså att Sveriges kommuner tar ansvar och erbjuder sig att ta emot ensamkommande barn under asylprocessen.

Detta ansvar tas i dag endast av 98 av Sveriges 290 kommuner. Två tredjedelar av Sveriges kommuner ställer alltså inte upp. Även om fler kommuner har kommit till och nu erbjuder platser så har många kommuner uttryckligen sagt till Migrationsverket att de inte vill hjälpa till och ta emot de ensamkommande barnen.

De drygt 250 barn som i dag finns i tillfälliga boenden behöver snabbt komma till ett boende som de vet ska bli deras hem under asylprocessen i Sverige. En förutsättning för att detta ska ske är att fler kommuner bidrar.

Migrationsverket, Rädda Barnen och barnombudsmannen uppmanar därför de kommuner som i dag inte har ett aktivt mottagande att för återstoden av 2009 ta emot i alla fall ett par barn vardera. Detta skulle vara ett litet åtagande för varje kommun men en oerhörd förbättring för varje enskilt barn. För att påskynda arbetet kommer Migrationsverket och barnombudsmannen också att uppvakta ett sextiotal kommuner som vi anser har särskilt goda förutsättningar för att klara av ett bra mottagande.

Från och med i dag kommer det att finnas en förteckning på Migrationsverkets hemsida över vilka kommuner som tar emot ensamkommande asylsökande barn. Detta för att kommun­invånarna ska kunna följa vilket ansvar just deras kommun tar för dessa barn.

Det är ett anständighetskrav att Sverige klarar av att ge de asylsökande barn som kommer ensamma till vårt land ett värdigt och fullgott mottagande. Visst ställer din kommun upp för de ensamkommande asylsökande barnen?

Dan Eliasson generaldirektör Migrationsverket

Elisabeth Dahlin generalsekreterare Svenska Rädda Barnen

Fredrik Malmberg barnombudsman