Afghanistans opieodling har minskat med 22 procent på ett år, enligt FN. Landet producerar mer än 90 procent av världens opium och hanteringen bidrar både till att finansiera talibanerna och till att korrumpera det afghanska statsbygget

Att opievallmoodlingen i Afghanistan har minskat med 22 procent sedan förra året är goda nyheter. Men det tycks bero mer på marknadsfaktorer och överproduktion än på framgångsrik bekämpning av odling och hantering.
Afghanistan har helt enkelt producerat mer opium – och heroin, som utvinns ur opium – än världsmarknaden av missbrukare efterfrågar, så priserna har pressats neråt. Och afghanska bönder, som för två år sedan kunde tjäna tio gånger så mycket om de odlade opievallmo som om de hade odlat vete, tjänar nu bara tre gånger så mycket på vallmon. Så för många är det inte längre värt besväret och riskerna.
Ett program som britterna leder i södra Afghanistan, där bönder erbjuds utsäde för att odla vete i stället, tycks också ha haft viss effekt.
Den afghanska opie- och heroinhanteringen skapar korruption i en omfattning som undergräver hela byggandet av en afghansk statsapparat och bidrar till att finansiera både talibaner och andra väpnade grupper. Det finns uppskattningar som säger att talibanerna tar in minst 100 miljoner dollar om året från skatter på, och beskydd av, narkotikahanteringen.
Och även om opievallmoodlingen nu har minskat så varnar FN-rapporten i dag för det jättelika överskottslager som den afghanska överproduktionen av opium har skapat. Det kan, säger rapporten, finnas så mycket som motsvarande två års världsmarknadsefterfrågan i lager.
Det är värt ofattbara summor och kan finansiera både krig i Afghanistan och terrorism långt utanför landets gränser.
Agneta Ramberg
agneta.ramberg@sr.se
Uppdaterad: 12:16
Irakierna som greps efter att ha sökt skydd i en kyrka i Köpenhamn tvångsavvisades i morse och flögs till Bagdad. Sammanlagt 22 irakier som har nekats asyl var med på flyget och fler tvångsavvisningar väntar

SR:s Nordenkorrespondent Christer Fridén
Efter de våldsamheter som uppstod då polisen tvingade irakierna ut från Brorsons kyrka i Köpenhamn förra månaden lyckades man i natt och morse lura dem som ville protestera mot avvisningen.
I stället för att, som väntat, flyga ut från flygplatsen i Roskilde valde man Odense och det gjorde att hela processen att få iväg irakierna, enligt flygplatspersonalen, avlöpte fredligt. Flera aktivister greps också i Köpenhamn i förebyggande syfte, för att de inte skulle störa avvisningen.
Gripandet av irakierna i kyrkan har delat Danmark i två läger – de som anser att kyrkbyggnader inte kan vara en skyddad plats där lagarna upphör att gälla och så de som anser att den urgamla sedvänjan att söka skydd i kyrkan inte får kränkas.
Det hela kompliceras av att säkerhetssituationen i Irak är en helt annan i dag än när beslut om avvisningarna fattades. Våldet har ökat i takt med att de amerikanska soldaterna drar sig tillbaka till sina baser och det i stället är irakiska trupper som skall garantera säkerheten. Till exempel augusti månad var den blodigaste i landet på över ett år.
Efter dagens avvisning håller sig fortfarande flera hundra irakier, som fått avslag på sina asylansökningar, gömda på olika håll i Danmark. Och de uppmanas nu av både regeringen och polisen att självmant resa tillbaka till Irak. De hotas annars av att bli plötsligt gripna och satta på ett flyg utan att ens få med sig sina ägodelar.
Christer Fridén
christer.friden@sr.se
Regeringspartierna har svårt att komma överens i flyktingfrågorna och en av stötestenarna är vård till papperslösa och gömda. Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet vill alla se generösare regler än Moderaterna

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) vill inte ha regler som uppmuntrar någon att stanna som bor i Sverige utan tillstånd.
– Den som får nej förväntas lämna Sverige, säger han.
Går det då över huvud taget att komma överens i den här frågan?
– Det vet jag inte, men Alliansen visar ju ständigt att vi kan komma överens även i svåra frågor.
Nu är alltså frågan om regeringen kan komma överens även i den här frågan. Förra våren enades allianspartierna i alla fall om att låta utreda rätten till vård för papperslösa och gömda.
Men frågan tvärnitade direkt. Partierna lyckades inte ens enas om hur direktiven ska se ut.
– Jag tycker att det är mycket skralt. Man borde ju kunna komma överens om att utreda frågorna i alla fall. Sedan får man ju titta på vilka bollar som kommer upp och vad man ska göra. Det borde vara mycket enkelt, tycker jag, säger Lars Gustafsson, som är talesperson i flyktingfrågor för Kristdemokraterna.
Men det finns grundläggande ideologiska skillnader som gör det svårt för partierna att kompromissa i flyktingfrågorna. För Moderaterna handlar det om rättssäkerhet och tydlighet.
Det ska inte finnas några förmåner för den som är i Sverige utan tillstånd. Så här förtydligar statsminister Fredrik Reinfeldt hur han ser på den reglerade invandringspolitiken.
– Reglerad, regler…några får stanna, andra får det inte. Om det i realiteten används på det sättet att varje besked om att man inte får stanna leder till att man gömmer sig och faktiskt lever i ett slags skugglandskap, utan att egentligen ha tillstånd att vara här, men ändå gör anspråk på skattefinansierad välfärd, barnen ska gå i skola, all sjukvård ska var tillgänglig, då skapar vi parallella Sverige som jag i grunden inte tror långsiktigt är ett klokt svar även om det kortsiktigt alltid är att hjärtat säger att den som behöver vård ska få det, säger statsministern.
Chatrin Pålsson Ahlgren, som är gruppledare för Kristdemokraterna i socialutskottet, förklarar hur de tre andra partierna i Alliansen ser på detta.
– Sjukvårdsfrågor handlar om en helt annan sak än flykting- och integrationsfrågor. När det gäller sjukvårdsfrågor ska landstingen ge vård till alla som finns inom landstingsområdet oavsett varför man är där. Det ska man inte blanda ihop med andra frågor, säger hon.
Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se
Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se
EU-kommissionen föreslog i dag ett gemensamt EU-program för att ta emot så kallade kvotflyktingar från flyktingläger runt om i världen, en fråga där Sverige varit pådrivande. EU-kommissionär Jacques Barrot uppmanade i dag EU-länderna att ta ett större ansvar
– EU måste gemensamt åta sig att ta emot fler flyktingar som i dag lever i flyktingläger i fattiga länder, till exempel irakier som lever i flyktingläger i Syrien eller somaliska flyktingar i Kenya, sade kommissionär Jacques Barrot.
I dag har ett tiotal EU-länder egna avtal med FN:s flyktingorgan UNHCR om att ta emot så kallade kvotflyktingar. Sammanlagt rör det sig om drygt 4 000, men det är en droppe i havet om man ser till behovet.
UNHCR räknar med att så många som 200 000 flytningar nästa år akut kommer att behöva en permanent fristad.
Sverige är det land i EU som tar emot flest, den svenska flyktingkvoten ligger i år på 1 900 personer, och den svenska regeringen hoppas nu att fler EU-länder ska engagera sig. Migrationsminister Tobias Billström, sade i förra veckan att EU:s mål bör vara att ta emot 100 000 kvotflyktingar.
Men frågan är om det är realistiskt. För enligt förslaget från EU-kommissionen ska det vara frivilligt att delta, som morot ska de EU-länder som ställer upp få en ersättning på drygt 40 000 kronor per flykting.
Men länderna kring Medelhavet, Italien, Malta och Grekland, som tagit emot många båtflyktingar talar i stället alltmer högljutt om en intern bördefördelning inom EU, alltså att flyktingar som redan tagit sig till Europa över Medelhavet ska flyttas vidare till andra medlemsländer.
Och frågan som många nu ställer sig är om EU, där det råder ekonomisk kris, och där främlingsfientliga krafter nu växer sig allt starkare kommer att klara av båda de här uppgifterna, att ta hand om de flyktingar som redan kommit till Europa och samtidigt ta emot ännu fler flyktingar från fattiga länder utanför EU.
Susanne Palme
susanne.palme@sr.se
شکیلا عیدی زاده
ائتلاف احزاب بورژوائی در این روزها پنج ساله گی خود را جشن می گیرد، ولی وقتی صحبت از پناهجویان می شود احزاب ائتلاف با هم همنظر نیستند. بطور مثال یک و نیم سال پیش چهار حزب متحد – مودراتها، سنتر، حزب دموکرات مسیحی و حزب مردم – میخواستند که در مورد نیازهای درمانی پناهجویان مخفی و بدون مدرک هویت، بررسیهایی انجام دهند، ولی تا امروز این احزاب نتوانستهاند تصمیم بگیرند که کدام سوالها در این بررسی گنجانیده شود. ،کترين پولسون اهلگرين از حزب دموکرات مسیحی میگوید که این دردآور است. من آرزو داشتم که میتوانستیم بالای این مسایل به موافقت می رسیدیم
حزب دموکرات مسیحی، سنتر و حزب مردم میخواهند که پناهجویان مخفی و بدون مدرک عین حقوق درمانی را که یک شهروند سویدنی دارد، دارا باشند، ولی حزب مودراتها مخالف این سه حزب است و می گوید که کسی که حتی اجازه ماندن در سویدن را ندارد نمی تواند از حقوق برابر با دیگر شهروندان بر خوردار شود.
موضوع دیگری که احزاب متحد با هم به توافق نمی رسند (شرط امرار معاش ) یا توانایی مالی مهاجرین است تا بتوانند وابسته و یا عضو فامیل خود را به سویدن بیآورند. به گفته توبياس بيلستروم وزیر امور مهاجرت سویدن، بررسی ها در این مورد تکمیل شده و قرار است در ماه نوامبر یک پیشنهاد به پارلمان ارائه شود. اما چندین عضو حزب مردم و دموکرات مسیحی گفته اند که آنها با این پیشنهاد مخالفت خواهند کرد. این احزاب نمی خوهند که کودکان و والدین مدت طولانی از همدیگر دور باشند.
به عقیده لارش گوستافسون از حزب دموکرات مسیحی، ما برداشتهای متفاوت از (شرط امرار معاش) در مورد والدین داریم. این قانون در مورد خانواده ها با کودکان را نمی توان اجرآ کرد.
به گفتۀ لارش گوستافسون هیچ جایی برای توافق در مورد اجرای این مقرره برای حزبی چون حزب دموکرات مسیحی که خط و مشی اش برای خانواده هاست، وجود ندارد.
منبع : راديوي بين المللي سويدن به زبان فارسي
Thabo 'Muso
Jag har återkommit från min resa till Grekland. Jag träffade Karim Qasimi och lyckades på grund av tur få tag i väldigt mycket bevisning gällande problemen med asylprocessen där. Jag håller på att sammanställa en rapport och vidta andra nödvändiga åtgärder i frågan om Dublinärenden och Grekland. Jag kommer att återkomma om några veckor med ett offentliggjort resultat av min resa
Mitt viktigaste budskap just nu är att jag anser att det återigen finns hopp för asylsökande som riskerar att avvisas till Grekland.
Med vänlig hälsning,
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA

