Från och med i dag måste de som kommit till Sverige från andra länder kunna visa upp att man har både jobb och bostad för att kunna ta hit sin man eller hustru. Men trots att reglerna träder i kraft i dag är alla detaljer inte klara
Migrationsverket har till exempel fortfarande inte bestämt hur bostaden ska se ut för att villkoren ska vara uppfyllda. Johannes Kostakidis är projektledare på Migrationsverket.
– Vi har ramverket klart, men vi har inte detaljerna klara ännu.
I korthet innebär de nya reglerna att den som fått uppehållstillstånd i Sverige och vill ta hit till exempel sin fru från hemlandet, måste kunna visa upp en inkomst från till exempel lön eller pension som är minst 4549 kronor efter att skatt och hyra är betalt.
Riksdagen har beslutat att personer som vill att anhöriga ska komma till Sverige måste uppfylla vissa krav för att de anhöriga ska få uppehållstillstånd.
Personerna i Sverige ska dels kunna försörja sig själva, dels ha en bostad som till storlek och standard är lämplig för att de anhöriga också ska bo där.
Detta försörjningskrav gäller dock långt ifrån alla personer.
De personer som är undantagna från försörjningskravet är:
- medborgare i Sverige, ett annat EU/EES-land eller Schweiz
- personer med permanent uppehållstillstånd som har bott i Sverige i mer än fyra år
- barn under 18 år
- flyktingar
- personer som är alternativt skyddsbehövande (se Ordförklaringar högst upp på denna sida)
- har särskilda skäl, till exempel långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom.
Dessutom gäller inte försörjningskravet om den anhörige är ett minderårigt barn till personen i Sverige. Det gäller inte heller om barnets andra förälder samtidigt ansöker om uppehållstillstånd.
Källa: Migrationsverket
Dessutom krävs en bostad av tillräcklig storlek och standard. Men fortfarande har Migrationsverket inte bestämt vad som är tillräckligt stort, eller hur många som får bo i en lägenhet samtidigt, eller om det är ok att visa upp ett andrahandskontrakt. Vänsterpartiets Kalle Larsson är kritisk till att reglerna inte är helt klara.
– Ja, det skapar ju en osäkerhet bland människor som vill förenas med sin närmsta. Och det är klart att man måste veta vilka regler man ska ha innan de börjar gälla. Det är ju vanligt enkel hederlighet att det är på det viset.
Det så kallade försörjningskravet vid anhöriginvandring har varit omdebatterat ända sen regeringen la fram förslaget 2008. Frågan har drivits av migrationsminister Tobias Billström.
Men frivilligorganisationer, fler myndigheter, oppositionen och även Kristdemokraterna och Folkpartiet har varit kritiska. Därför undantas nu alla barnfamiljer, och flera flyktinggrupper.
Migrationsverket uppskattar att reglerna kommer att beröra ca 8 till10 procent av alla anhörigärenden, vilket är ungefär 3 000 personer i år. Miljöpartiets Bodil Ceballos har varit motståndare från början.
– Jag tror att det kommer att få till konsekvens att människor splittras helt i onödan. Det kommer också att leda till att människor som finns här i landet har svårare att komma in i samhällslivet här i Sverige, därför att man behöver faktiskt ha sina nära och kära hos sig.
Men Gunnar Axén som är moderat och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott försvarar försörjningskravet.
– De personer som berörs behöver ha etablerat sig så pass mycket i Sverige att man har en försörjning och att man kan erbjuda en bra bostad. Det är viktigt för integrationens skull att man har fått in en fot i det svenska samhället, man har en inkomst, och man kan också erbjuda ett bra boende för den som kommer som anhörig, säger Gunnar Axén, Moderaterna.
Karin Runblom
karin.runblom@sr.se