Den USA-ledda offensiven mot talibaner i Helmand-provinsen i södra Afghanistan går in på andra veckan. Samtidigt försöker president Hamid Karzai locka talibanerna till förhandlingar för att nå fred, men i viss motvind
USA-soldater i Helmand.
– Vi kan inte döda alla talibaner, någon gång måste vi förhandla med deras ledare. Men det måste ske från en styrkeposition, säger politiske analytikern Haroon Mir i Kabul.
Han säger att allt tyder på att den USA-ledda styrkan snart kommer att erövra området i Helmand-provinsen där bitvis hårda strider nu rasar. Men det viktigaste är vad som händer sedan.
– Själva slaget är mindre viktigt än vad som händer efteråt. Det är mycket viktigt att den afghanska regeringen nu levererar grundläggande service för medborgarna, att de erbjuder ett rättssystem, grundläggande service. Den stora frågan är om afghanska myndigheter klarar det.
Den här gången utlovas att säkerhet och ekonomisk utveckling ska följa efter att talibanerna drivits bort, någon som ofta inte fungerat hittills under det åtta år långa kriget. Och Haroon Mir är skeptisk inför om president Hamid Karzai är kapabel att leverera ett bättre, mindre korrupt styre.
– Jag har personligen inget förtroende för Karzais administration.
Haroon Mir är ändå uppmuntrad av tecken på att grannlandet Pakistan kanske nu börjat samarbeta i jakten på afghanska extremister, som har baser i Pakistan. Det ser han som en nyckelfråga i kriget.
President Karzai har talat mycket på sistone om vikten av försoning med talibanerna. Många i Afghanistan tror att det är rätt väg. Men andra fruktar att det betyder att man kommer att kompromissa bort rättigheter som afghanerna fått på senare år, till exempel yttrandefrihet och bättre möjligheter för kvinnor.
– Regeingen säger att den vill förhandla med talibanerna. Det betyder mycket stora problem. När talibanerna styrde Afghanistan var det enda det fokuserade på muslimsk lag, sharia. De tvingade kvinnor att dölja sig under en burka, säger 17-åriga studenten och aktivisten Nargis. Hon tror inte man kan förhandla med talibanernas ledare. De sitter fast i ett kvinnofientligt tänkande, säger hon.
– De är fundamentalister, extremister. Till exempel kommer de aldrig att acceptera mig, att tala med mig, eftersom jag är flicka.
Nils Horner, Kabul
nils.horner@sr.se