Det ska bli lättare att hjälpa utländska kvinnor som tas till Sverige och sedan far illa. Problemet har uppmärksammats flera gånger, men ingen vet i dag hur stort det är
– Därför ska nu migrationsverket börja en kartläggning, säger Fredrik Martinsson, expert på anknytningsärenden.
– Vi vill få en bättre överblick av hur många sådana här ärenden som vi har hos oss, och det ska också kunna leda till att vi kan utveckla våran praxis och ha en bättre samordning mellan våra enheter. Vi vill helt enkelt bli ännu bättre på att tillämpa den lagstiftning som finns rörande de här frågorna, säger Fredrik Martinsson.
Till och från kommer rapporter om hur utländska kvinnor som lockats till Sverige för att gifta sig med svenska män råkar illa ut. Det handlar om att de misshandlas fysiskt eller psykiskt, eller att de helt enkelt dumpas.
Kvinnojourernas organisation, ROKS, har gjort en egen undersökning som hävdar att över 500 utländska kvinnor sökte sig till dem under 2008 på grund av såna skäl.
Men på Migrationsverket har man hittills inte haft någon liknande statistik trots att kvinnornas utsatta läge, enligt lagen, kan vara skäl att få stanna i landet. Det gäller även då man inte längre har en automatisk anknytning till en svensk medborgare.
Kvinnorna har istället ofta buntats ihop med andra utvisningsärenden. Men nu ska det alltså ändras. Fallen ska tydligt registreras för sig när de dyker upp. Det ska göra det lättare för de här kvinnorna.
– I många fall, när de här ärendena kommer upp, så är det så att kvinnorna får förlängt uppehållstillstånd. De får stanna i Sverige just på de här grunderna att de har utsatts för misshandel eller andra övergrepp.
– Det är ingenting nytt i den delen. Men fördelen är väl att vi kan utveckla vår tillämpning av de här bestämmelserna.
Det ska bli lättare att hitta fallen?
– Till exempel, ja.
Men även om kvinnorna i efterhand kan få hjälp och möjlighet att stanna kvar, så gör lagen det svårt att stoppa männen som utnyttjar dem.
– Så länge man inte kan påvisa att det är skenäktenskap eller fullständigt oseriöst så finns det ingenting som gör att vi kan säga nej på andra grunder än att det visat sig att man har begått brott av den här grova typen, säger Fredrik Martinsson.
– Men vi hoppas ändå att det faktum att vi får en bättre överblick kan leda till en ännu bättre tillämpning av de här skyddsbestämmelserna som finns, säger han.
Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se