Blog

Irfan, Garaad, Ahmad och Shikar har gemensamt att de alla kom till Sverige helt ensamma, utan släkt eller familj. Och så att alla gillar fotboll förstås. Och datorer…

Så fort vi kliver över tröskeln i den stora, vita villan i Gamleby hörs prat och skratt, och från köket sprider sig doften av nybakt bröd. Några av killarna – som är från Somalia, Afghanistan, Syrien och Irak – ska sälja limpor på knallemarknaden i Gamleby till förmån för en skolresa.
De går i nian på Åbyskolan.
– Det är bra ungdomar som vi fått hit, konstaterar Gunilla Månsson, verksamhetsansvarig.
Idag är det ungefär ett år sedan kommunen bestämde sig för att ta emot en grupp ensamkommande flyktingbarn och öppna ett boende i Gamleby. Den första tiden har varit spännande, men ibland svår. Det tar tid, både att skapa bra vardagsrutiner och bygga förtroenden. Nu börjar äntligen alla bitar falla på plats.
– Det har varit turbulent ibland, men nu törs de visa mer vad de känner. Det är mer skratt och glädje nu när vi känner varandra.
Kristina Rylander, som också jobbar på boendet, berättar att de försöker bejaka det friska, förstärka det som är positivt i killarnas tillvaro. Bilden som många har av ”stackars traumatiserade flyktingbarn” är en sanning med modifikation.
– De är precis som alla andra ungdomar, har samma tonårstrots och bekymmer. Problemen har bara andra orsaker.