Regeringen och de fyra allianspartierna har i dag nått en överenskommelse om migrations- och integrationspolitiken.
Syftet med åtgärderna är att skapa ordning och reda i flyktingmottagandet, en snabbare etablering och att dämpa kostnadsökningarna.
De här åtgärderna som vi nu har kommit överens om är ett styrkebesked för Sverige, för svensk politik, för vår demokrati. Två veckor efter att decemberöverenskommelsen bröts så kan vi nu sitta ned, sex partier, och komma överens om en sådan här överenskommelse. Det är mycket viktigt för vårt lands samling och enighet, säger en märkbart nöjd Stefan Löfven.
Statsministern lyfter bland annat fram att partierna är överens om att regeringen ska begära av EU att asylsökande som finns här i Sverige ska omfördelas till andra medlemsstater.
– Det är självfallet en viktig signal. Nu ska vi ta upp de diskussionerna. Jag har tidigare förvarnat både kommissionens ordförande Juncker och rådets ordförande Tusk om precis detta, att vi kan komma att fatta ett sådant beslut. Nu ska regeringen bereda det beslutet, men det är självfallet en viktig sak.
Regeringspartierna och Alliansen har kommit överens om totalt 21 förslag.
Det handlar bland annat om 10 miljarder till kommunerna för att hantera flyktingkrisen, utvidga RUT-avdraget och de så kallade YA-jobben.
Andra är att se över varför antalet ensamkommande barn ökar och hur mottagandet av dem kan kosta mindre – och att begränsa föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn.
Dessutom ska skärpta försörjningskrav införas vid anhöriginvandring, vilket var ett av kraven från Moderaterna. I gengäld fick partiet gå med på att alla kommuner måste ta emot flyktingar.
Elisabeth Svantesson har förhandlat för Moderaterna.
– Det är ett givande och tagande, och det fanns redan en majoritet i riksdagen för den här lagstiftningen. Nu kommer vi också att ställa oss bakom den.
Den svåraste frågan har varit de tillfälliga uppehållstillstånden.
Kompromissen blir att det ska införas under en begränsad tid och att barnfamiljer och ensamkommande barn undantas. Det kunde Miljöpartiet och Centerpartiet, det enda alliansparti som velat behålla permanenta uppehållstillstånd, gå med på.
– Det är ju ingen hemlighet att vi i Centerpartiet har varit och fortfarande är emot tillfälliga uppehållstillstånd. I den här överenskommelsen har det varit viktigt för oss att vi står så enade om möjligt, säger Johanna Jönsson som var Centerpartiets förhandlare:
Vänsterpartiet som var med och förhandlade in i det sista meddelade i morse att man inte ställer sig bakom uppgörelsen.
Det beror framförallt på de tillfälliga uppehållstillstånden.
Regeringen har valt att köpa Moderaternas hårdföra flyktingpolitik, anser förhandlaren Nooshi Dadgostar.
– Tyvärr innehåller den här uppgörelsen fler försämringar än förbättringar. De temporära uppehållstillstånden innebär ju att människor inte kan ta till sig etableringen. Migrationsverkets arbetsbörda kommer ju att bli helt orimlig i det här läget och vi kan inte acceptera det, säger hon.
Under nästa år hoppas regeringen på att tillfälliga uppehållstillstånd ska kunna införas. Men Stefan Löfven signalerar redan nu att de 21 åtgärder som partierna förhandlat fram inte kommer att räcka.
– Det är självfallet så att vi funderar på att det måste göras mer, därför att situationen är inte hållbar, det kan vi alla uttala oss om. Den situation vi har nu är inte hållbar, säger han.
Analys: Sträng politik i nya uppgörelsen
En ny överenskommelse om flyktingpolitiken finns på plats. Den här gången är kraven hårdare än när den förra regeringen gjorde upp med Miljöpartiet. Men Sverigedemokraterna är fortfarande utan inflytande.
Vad innebär uppgörelsen?
– Det innebär att en stor majoritet i den svenska riksdagen återigen är överens om en stor del av migrationspolitiken. Senast var ju 2011, då vi fick en uppgörelse mellan Alliansen och Miljöpartiet. Den sprack efter valet eftersom framförallt Moderaterna och Kristdemokraterna ville skärpa sin flyktingpolitik. Nu har vi återigen en bred uppgörelse, men scenförändringen är kraftig: 2011 handlade det om att ge de nyanlända fler rättigheter, nu handlar det framförallt om att strama åt.
– Uppgörelsen är ett ganska spretigt dokument, med flera uppenbara kompromisser. Här finns en del satsningar, men också en rad regelskärpningar. Flera av förslagen påverkar inte bara nyanlända utan också svenskar utan invandrarbakgrund. Bland annat kommer ska kraven skärpas på den som får socialbidrag, och de som vill ta hit en partner från ett annat land ska kunna visa upp en lön och en bostad. Samtidigt kommer det bli möjligt att få RUT-avdrag för fler tjänster, till exempel hjälp med datorn hemma.
– Det som gör att det överhuvudtaget varit möjligt att göra en sån här uppgörelse, mellan en splittrad regering och en splittrad allians, är förstås att partierna är piskade av det akuta läget i flyktingmottagningen. Det handlar inte bara om praktiska problem för till exempel myndigheter och skolor, kostnaderna gör det också svårare för regeringen att genomföra de reformer den vill utan även att nå mål som en statsbudget i balans eller överskott och EU:s lägsta arbetslöshet. Det pressar regeringen att göra upp.
Vad har regeringen vunnit på uppgörelsen, och vad har den förlorat?
– Socialdemokraterna har fått en blocköverskridande uppgörelse, det säger ju statsminister Stefan Löfven ständigt att han önskar. Den får också möjliga lösningar på en del praktiska problem med flyktingmottagandet. Det ger också regeringen en möjlighet att säga att den skapar ordning och reda i flyktingmottagandet. Ordning och reda brukar vara regeringens huvudbudskap till de väljare som är oroliga över invandringen.
– Dessutom hoppas regeringen att detta kan bidra till att oppositionen inte tar strid om regeringens budgetar. Partierna är nu överens om att skjuta till tio miljarder till kommunerna. De kommer att läggas i en särskild tilläggsbudget i höst, och den kommer alltså att gå igenom. Utvidgningen av RUT kommer också att flyta in ni en av regeringens budgetar, men det kommer i praktiken dröja ett år innan den blir verklighet.
– Miljöpartiet har haft det kanske tuffast i den här förhandlingen. De tillfälliga uppehållstillstånden sägs ha varit den här förhandlingens sista knäckfråga. Trösten för Miljöpartiet är att undantagen blir många, kanske så många som hälften av de asylsökande.
Oppositionen då?
– Moderaterna har påverkat migrationspolitiken, vridit d
en i en strängare riktning. De kan också visa att de tar ansvar i ett knepigt läge, och det ingår i deras identitet. De hoppas säkert också att slutresultatet ska bidra till att stoppa blödningen till Sverigedemokraterna.
– Den största vinsten för Moderaterna är de tillfälliga uppehållstillstånden. Den största nackdelen är att kommunerna ska tvingas ta emot flyktingar, och att det blev en uppgörelse som Miljöpartiet ingår i. De hade gärna sett en spricka mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Varför ingår inte Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet?
– Sverigedemokraterna bjöds inte in, och för dem fortsätter ökenvandringen i riksdagen kring invandringspolitiken, de har inget inflytande på det området. Däremot kan man väl säga att deras framgång i valet förra året, då de tog över en stor grupp moderata väljare, påverkat indirekt eftersom det fick Moderaterna och Kristdemokraterna att börja driva en strängare migrationspolitik.
– Vänsterpartiet var det parti som från början såg ut att sitta lösast. De ville inte vara med om att göra invandringspolitiken strängare på ett antal områden, nu kan de stå utanför med den mest generösa politiken. Själva anser de att regeringen prioriterade alliansen före dem.
10 nya miljarder ska gå till kommunerna för att de ska klara flyktingmottagningen. Var ska pengarna tas?
– I praktiken kommer staten låna till detta. Partierna har inte tagit fram någon finansiering.