انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

از اين پس مهاجرت غير قانوني در ايتاليا جرم تلقي مي شود

اجراي قانوني در ايتاليا که مبارزه با جرم و جنايت و مهاجرت غير قانوني را تشديد مي کند روز شنبه به طور رسمي با انتشار در روزنامه رسمي فرمان اغاز شد
براساس اين قانون مهاجرت غير قانوني از اين پس جرم محسوب مي شود و جريمه اي از پنج هزار تا ده هزار يورو براي ان پيش بيني شده است
بر اساس اين قانون که اوايل ژوئيه به طور رسمي در پارلمان ايتاليا تصويب شد ورود يا اقامت غير قانوني در خاک ايتاليا جرم محسوب شده است و جريمه دارد

بر اساس اين قانون که اوايل ژوئيه به طور رسمي در پارلمان ايتاليا تصويب شد ورود يا اقامت غير قانوني در خاک ايتاليا جرم محسوب شده است و جريمه دارد
اقامت مهاجران غير قانوني در مراکز تشخيص هويت و اخراج از دو ماه به شش ماه افزايش مي يابد . براساس اين قانون مجازات افرادي که واحدهاي مسکوني خود را به مهاجران غير قانوني اجاره دهند يا کساني که مهاجران غير قانوني را در خانه هاي خود مي پذيرند تا سه سال زندان پيش بيني شده است
اين قانون همچنين توهين به نيروهاي پليس را جرم مي شناسد و براي ان مجازاتي تا سه سال زندان پيش بيني مي کند.
تشديد مجازات و انزواي سركرده هاي گروههاي مافيايي از ديگر موارد پيش بيني شده در اين قانون است
به گزارش خبرگزاري فرانسه از رم اين قانون که روز شنبه اجراي ان اغاز شد همچنين به امنيت جاده اي مي پردازد و به اين ترتيب تدابير سختگيرانه تري را براي افرادي که تحت تاثير الکل رانندگي مي کنند پيش بيني مي کند.
129/122/

  نسخه چاپی

 

منبع : تهران / واحد مرکزي خبر /اجتماعي 88/05/17
ساعت خبر: 18:48 – تاريخ خبر: 17/05/1388  

http://news.parseek.com/Url/?id=3319430

Vill ändra lagen för barnens skull

Reaktionerna har varit starka idag efter Ekots rapportering om att antalet apatiska flyktingbarn nu ökar igen efter att tidigare ha minskat kraftigt. Både Folkpartiet och Vänsterpartiet vill ändra lagen så att barnens egna asylskäl bedöms individuellt

– Barn är inte bihang till sina föräldrar eller bara del av en familj. Barn har egna ayslskäl som individuellt måste prövas. Det stämmer också med internationell lagstiftning som Sverige är bundet av, säger Vänsterpartiledaren Lars Ohly.

Riktigt hur många apatiska barn det finns i Sverige är det ingen som vet. För fyra år sedan fanns det drygt 400 apatiska barn i Sverige, men i samband med en tillfällig lag mellan november 2005 och april 2006 som gjorde att många fick uppehållstillstånd försvann problemet nästan helt.

I dag finns åtminstone fler än tio familjer med apatiska barn i Sverige. Samtliga tio har fått besked om utvisning.

En av dem är en familj i Dalarna där båda sönerna är apatiska den ena är helt sängliggande.

– Han äter inte, dricker inte, pratar inte, säger pappan och suckar.

Henry Ascher, docent i barnmedicin vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, förklarar ökningen med att Migrationsverket blivit hårdare i sin bedömning av vilka som ska få stanna i Sverige. Oftast är det just beslutet om avvisning, i kombination med traumatiska minnen, som gör att barnen hamnar i apati.

Både Folkpartiet och Vänsterpartiet vill nu att lagen skrivs om så att Migrationsverket gör en individuell bedömning av varje barn som riskerar att utvisas. Det har de redan i dag rätt till enligt lag, men uppenbarligen behöver lagen förtydligas, säger Ulf Nilsson, talesperson för Folkpartiet i flyktingfrågor.

– Jag är övertygad om att man bör ändra lagen så att man tar hänsyn i större utsträckning till sådana saker som hur länge barnet vistats i Sverige och hur barnet kommer att ha möjlighet att fortsätta skolgång och så vidare när det skickas i väg annat land.

Men migrationsminister Tobias Billström, moderat, är i dagsläget inte intresserad av någon ny lag.

– Nu måste vi i stället så fort som möjligt arbetar för en mer rättssäker ordning och det gör ju regeringen, säger Tobias Billström.

Kan ni inte ändra ert arbete på något sätt?

—  Det är viktigt och angeläget att man nu ser till att hantera det här både på ett bra sätt medicinskt genom samverkan med Migrationsverket och sjukvården. Och sedan se till att man så fort som möjligt får besked om huruvida man får stanna i Sverige eller inte, säger Tobias Billström.

Andrea Hökerberg
andrera.hokerberg@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3017935

Fogh vill förstärka i Afghanistan

Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen vill skicka fler utländska soldater till Afghanistan

– Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att det finns ett behov av fler soldater, säger Rasmussen i en BBC-intervju.

Dessutom understryker han att det finns ett behov av att skynda på utbildningen av afghanska soldater.

På fredagen rapporterades att sju utländska soldater dödats i attacker de senaste dagarna.

Fyra amerikaner dog när deras fordon körde på en vägbomb i torsdags. Dådet ska ha inträffat i västra Afghanistan, enligt USA:s militär.

Den Nato-ledda säkerhetsstyrkan Isaf uppgav att ytterligare tre soldater dödats av en hemgjord sprängladdning, även det i torsdags. Storbritanniens försvarsdepartement uppgav senare att de tre var brittiska soldater. Dessutom var tillståndet kritiskt för en fjärde. Soldaterna, som färdades i ett fordon i provinsen Helmand när bomben exploderade, anfölls också av rebeller.

Antalet utländska soldater som dött under första veckan i augusti steg därmed till 18 personer, däribland elva amerikaner.

Våldet har ökat inför presidentvalet den 20 augusti.

Fler amerikaner och andra utländska soldater har dött i Afghanistan sedan början av mars 2009 än under hela perioden mellan 2001 och 2004.

För tillfället finns det 100 000 utländska soldater i Afghanistan, däribland 62 000 amerikanska soldater.

 

Kabul TT-Reuters

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3321503.svd 

 

 

Våldet i Afghanistan trappas upp

I dag uppger amerikansk militär och Nato att en sprängladdning vid en väg i västra delen av landet har dödat fyra amerikaner

Även tre brittiska soldater har dödats av en hemmagjord bomb i provinsen Helmand.

Våldet i Afghanistan breder ut sig inför presidentvalet om knappt två veckor. Dödsiffran för utländska soldater i Afghanistan under den första veckan i augusti är nu uppe i 18

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3017557

Utvisning av fyra barn stoppad

Europadomstolen har tillfälligt stoppat utvisningen av fyra serbiska barn vars mamma sitter i fängelse i Sverige. Barnens juridiska ombud, Gunilla von Wachenfeldt, lämnade in klagomålet till Europadomstolen eftersom hon anser att utvisningen strider mot de mänskliga rättigheterna

– Jag blev naturligtvis jätteglad för barnens skull. Samtidigt är det väldigt viktigt för mig att påpeka att det inte faktiskt inte är avgjort, absolut inte. Men det är ändå ett kvitto på, som jag uppfattar det, att klagomålet inte är ogrundat, för då skulle inte domstolen ha fattat ett sådant här beslut, säger barnens ombud Gunilla von Wachenfeldt.

Migrationsverket beslutade i juli att de fyra barnen, som är mellan sex och fjorton år gamla, skulle utvisas till Serbien, trots protester från Söderhamns kommun där barnen är bosatta.

Barnens mamma sitter i fängelse i Sverige och de bor nu hos släktingar här. I Serbien har de inga anhöriga.

Trots det anser Migrationsverket inte att de har tillräckliga skäl att få stanna och menar att de istället kan placeras på barnhem i Serbien.

Det är inte ovanligt att Europadomstolen tar sådana här beslut och att de nu tillfälligt stoppar utvisningen innebär inte någon garanti för att barnen får stanna, det säger Annette Bäcklund på Migrationsverket.

– Det är fortfarande samma omständigheter som Europadomstolen prövar, som vi prövar, så enbart det att Europadomstolen prövar det förändrar inte något just nu. Visar det sig att det faktiskt inte finns fosterhemsplaceringar och sådana saker, så kan ju det påverka, säger Anette Bäcklund på Migrationsverket.

Utvisningen har skjutits upp till mitten av september, och Europadomstolen ska nu begära ett yttrande från regeringen innan de fattar ett slutgiltigt beslut.

Enligt barnens juridiska ombud Gunilla von Wachenfeldt mår barnen efter omständigheterna bra men om de skickas tillbaka till Serbien riskerar de, enligt henne, att hamna på gatan.

Malena Wåhlin
malena.wahlin@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3015358

Ensamkommande flyktingbarnen: Läget i Malmö i det närmaste desperat

2009-08-05 15:21

I tisdags förklarade Migrationsverket, tillsammans med Rädda Barnen och Barnombudsmannen i en debattartikel i Dagens Nyheter att de ska göra nya ansträngningar för att få fler kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn

– Det är bra att nya ansträngningar görs, situationen är, som också framhålls i artikeln ohållbar, säger kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) i Malmö.

– Barnen som kommer hit far oerhört illa och inte minst i Malmö är läget i det närmaste desperat. Vi har klarat att ordna boenden till alla hittills, trots en kraftigt ökad tillströmning. Men vi vet inte hur länge vi kan hålla ut, säger hon.

– Bara i juli kom sextionio nya barn till Malmö och under de senaste dagarna har det kommit ytterligare nio. Och vi klarar inte att ordna fler boenden.

– Personalen har gjort fantastiska insatser, men det finns en gräns där varken personalen eller barnen orkar längre, säger Katrin Stjernfeldt-Jammeh.

– Vi har barn som skär sig i desperation och en pojke har försökt kasta sig ut från en balkong.

Frågan är alltså om Migrationsverkets nya insatser verkligen räcker.

– Sedan 2006 har Migrationsverket månad ut och månad in försökt övertala kommunerna att ställa upp och ta sitt ansvar. Men det är fortfarande bara en tredjedel av landets kommuner som tar emot flyktingbarn. Antalet platser är långt ifrån tillräckligt. Barnen tvingas bo kvar i tillfälliga boenden i mottagningskommunerna i stället för att få en ordnad tillvaro med ordentlig skolgång och drägliga levnadsvillkor, säger Katrin Stjernfeldt-Jammeh.

– Det är en inhuman behandling av barn som är sköra och förtvivlade,.

 

– När jag exempelvis hör kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg förklara i TV att man i den kommunen inte har möjlighet att ta emot ett enda barn, så känner jag bara förtvivlan. Självfallet skulle en kommun som Trelleborg kunna göra en insats om man bara ville! Ju fler som hjälps åt desto bättre.

 

I Skåne är det enbart en handfull kommuner som hjälper till, säger Katrin Stjernfeldt-Jammeh.

– Jag förstår inte hur ledningen i våra kranskommuner som Trelleborg, Vellinge, Lomma och Staffanstorp resonerar, säger hon.

– Inte kan de väl tycka att det är bättre att barnen i värsta fall väljer att avsluta sina liv på överfulla boenden i mottagningskommunerna.

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt-Jammeh               040 34 10 14         040 34 10 14 eller               0735 79 97 01         0735 79 97 01

Anna Andersson, politisk sekreterare               040 34 11 86         040 34 11 86 eller               0708 18 13 52         0708 18 13 52

 

Bokmärk, dela och skicka som epost

Skriftlig fråga 2008/09:1125

 

den 5 augusti

Fråga

2008/09:1125 Kvinnors mänskliga rättigheter i Afghanistan

av Carina Hägg (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m

Vi ser förkastliga lagar som försvårar levnadsvillkoren för många flickor och kvinnor i Afghanistan. Men också kvinnor som protesterar är viktiga för samhällsutvecklingen. Afghanska kvinnor som deltar i samhällsdebatten utsätts idag för stor fara. Sitara Achakzai som protesterade mot en ny lag dödades. Shinkai Karokhail, en kvinnlig parlamentariker, sa i en intervju, publicerad på sajten dailypress.com: ”Vi är inte längre en prioritet för presidenten eller det internationella samfundet.”. Hon har fått medhåll av Brad Adams, Human Rights Watch Asia. En FN-rapport som sammanställts av både internationella och inhemska människorättsorganisationer pekar på att kvinnorna de stora förlorarna i det afghanska samhället. Flickor och kvinnor situation kräver ökad fokus från omvärlden.

Såväl Sverige, EU och det internationella samfundet har ett ansvar för att vara aktiva i syfte att tillförsäkra flickor och kvinnor i Afghanistan deras mänskliga rättigheter. Utvecklingsbistånd är ett redskap i det arbetet. Men det är också viktigt att en politisk dialog om vilka krav som kan ställas på de afghanska beslutsfattarna kan föras innan det afghanska valet. Jag har också förväntningar på att utrikesminister Carl Bildt innan valet redovisar vilka politiska krav när det gäller flickors och kvinnors rättigheter som kommer att riktas mot beslutsfattare i Afghanistan efter valet.  

Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är därför:

Vilka politiska krav kommer Sveriges regering att rikta efter valet när det gäller flickors och kvinnors mänskliga rättigheter i Afghanistan?

Inkom: 2009-08-05

mhtml:http://65.55.153.121/att/GetAttachment.aspx?file=d51584b9-607d-4a84-8bfa-f073584ecf91.mht&ct=bWVzc2FnZS9yZmM4MjI_3d&name=U2tyaWZ0bGlnLi4ubWh0&inline=0&rfc=0&empty=False&imgsrc=&hm__login=saharnasim31&hm__domain=hotmail.com&ip=10.1.106.117&d=d923&mf=0&hm__ts=Wed%2c%2005%20Aug%202009%2020%3a54%3a40%20GMT&hm__ha=01_8ef9cd163930e4bd3b6890e6ec44588c6df38c40f8733410d998e17155aecaa5&oneredir=1 

På jakt efter fienden

Aftonbladet patrullerar med afghanska soldater

Publicerad: 2009-08-04 :
INGET PANSARSKYDD En afghansk soldat i Mazar-e-Sharif väntar
INGET PANSARSKYDD En afghansk soldat i Mazar-e-Sharif väntar på avfärd för patrull

Aftonbladet patrullerar med afghanska soldater

BALHK/MAZAR-e-SHARIF. Här är vardagen för svenska soldater i krigets Afghanistan.

Dammiga vägar, olidlig hetta och en ständig väntan på en fiende som aldrig syns.

Aftonbladet följde med den afghanska armen på jakt efter talibaner.

Det är tidig måndagsmorgon och marknadsdag i Balkh i norra Afghanistan. Människor från hela regionen har samlats på basaren i centrum.

Utanför parken på den myllrande gatan kommer åsnekärror och hästskjutsar. Karlar med skottkärror och kvinnor i burka med småttingarna i släptåg. Vid taggtråden i slutet av vägen står soldater från Afghan National Army, ANA.

De bär sina vapen avslappnat, Kalasjnikovs, raketgevär och kulsprutor. Med granskande blick ser de ut över strömmen av människor.

Stabschefen för de svenska styrkorna i Afghanistan, överstelöjtnant Jerker Persson, har nekat Aftonbladet tillstånd att följa med ut i fält.

Men i går kunde vi följa med den afghanska armen och se vardagen i det krig svenskarna deltar i. Det är den här typen av uppdrag som svenska soldater genomför varje dag.

Det är en samordnad patrull med enheter från Afghan National Police, ANP, och de Natoledda ISAF-styrkorna.

Sjalar som skydd

Tre jeepar från de finska styrkorna på basen Northern Light ansluter. De tillhör samma enhet som svenskarna och efter ett tag kommer även kroaterna med sina bepansrade fordon.

De hälsar på sina afghanska kollegor och går för att planera dagens uppdrag.

– Det är en spaningspatrull, vi kommer åka igenom några hotspots och titta. Ser vi några talibaner så griper vi dem. Det är därför vi har polisen med oss, säger afghanske majoren Abdul Rahime.

Strax efter klockan nio rullar konvojen ut på de dammiga vägarna genom staden. På flaket till sina pickuper sitter de afghanska soldaterna och poliserna. De bär hjälm och skottsäkra västar. De har sjalar virade kring ansiktet som skydd med dammet och sanden.

Men till skillnad från sina finska, svenska och kroatiska kollegor är deras bilar helt utan pansar och oskyddade för vägbomber.

På asfaltvägar rör sig konvojen fort framåt. Men var och varannan minut tvingas man bromsa in för de ändlösa fartguppen och hålen i vägen. Efter en stund kommer vi ut på små, smala byvägar omgivna av grönskande fält och prunkande fruktträdgårdar. Det är ett fridfullt och vackert landskap, långt ifrån sinnebilden av ett förödande krig. Men ingen vet var fienden gömmer sig just i dag.

En herde driver ut sin hjord med getter och får på vägen framför oss. Tolken från staben håller andan för en sekund.

– Det är en taktik de använder ibland, man tvingas stanna och så kommer eldöverfallet, säger han.

Sedan 1 augusti har nio ISAF-soldater dödats i vägbomber och eldöverfall i Afghanistan.

Men allt är lugnt i dag, bara en vanlig herde.

Enligt major Abdul Rahime opererar talibanerna i grupper om drygt tio personer.

– De förflyttar sig hela tiden och bor inte på något särskilt ställe. De utnyttjar vår tradition med gästfrihet och tvingar byborna att ge dem fristad, säger han.

Ett av motståndsmännens mest fruktade vapen är hemmagjorda bomber. De göms bland alldagliga ting och placeras ut längs vägarna. En parkerad cykel kan också vara en bomb som detoneras med fjärrkontroll när målet passerar.

Fastnar i träden

En sådan bomb dödade två svenskar 2005. Numera åker all svensk trupp i mer eller mindre bepansrade bilar. I torsdags kom tre nya splitterskyddade bilar till svenskarna. De bär handskar, skyddsglasögon och heltäckande kläder som skydd mot värmeutveckling. Brännskador orsakade av en vägbomb kan bli förödande. Men de nya tyngre fordonen har också sina begränsningar. På en byväg som mer liknar en enkel skogsväg med traktorspår får den kroatiska patrullen stopp. Deras tungt bepansrade bilar kommer inte över en bro som ger vika för tyngden. Lite senare fastnar de i låga träd. När patrullen stannar för rast kommer en äldre man fram och berättar att det finns flera män i området som pratar pashtun, kanske är de talibaner?

Talibanerna har mest stöd av den pashtunska befolkningen, men de är i minoritet här i de norra delarna. I stället ligger kriminella bakom flera av attackerna den senaste tiden.

Efter sex timmars patrullering i 40-gradig värme vänder vi mot basen genom ett sanddammigt och kokhett ökenlandskap.

Soldaterna har fortfarande inte fått en skymt av några talibaner eller andra fiender.

När vi närmar oss basen igen helskinnade får vi besked att andra inte haft samma tur.

I det vanligtvis lugna Herat i nordvästra Afghanistan har en vägbomb detonerat – 12 döda, poliser, civila, barn.

افزایش زمان انتظار پناهجویان

مسئولان اداره ی کل امور مهاجرت، می گراشونس ورکت، در گفتگوئی با اکوت بخش خبری رادیو سوئد، دلیل این امر را تراکم کاری  دادگاههای مهاجرت عنوان می کنند. پیش از این گفته  شده بود که اداره ی کل امور مهاجرت تلاش خواهد کرد که وضعییت پناهجویان در ظرف چند ماه مشخص شود

از جمله عواقب این امر می توان به افزایش نگرانی های پناهجویانی اشاره کرد که سال ها به صورت  بلا تکلیف در سوئد به سر برده اند.

   گزارش مربوط به انتظار طولانی تر پناهجویان
 سيوا کرن پناهجوئی که هشت سال  به صورت  بلاتکیف در سوئد به سر برده  در گفتگوئی با اکوت عنوان می کند که در اثر نگرانی از شرایط نا معلوم خود نمی تواند شب ها بخوابد. او این هشت سال را  دریک  کمپ پناهندگی به سر
 
حد متوسط زمان دریافت نخستین پاسخ پناهجویان که در سال گذشته دوازده  ماه  بود در سال جاری به ۱۶ ماه افزایش یافته است.  
میکائیل پرشون یکی از روسای اداره ی کل امور مهاجرت،  در رابطه با طولانی تر شدن  روند دادن پاسخ به پناهجویان، می گوید که علاوه برمدتی  که برای رسیدگی به  شکایت پناهجویانی که جواب منفی دریافت کرده اند در  دادگاههای اداره ی مهاجرت صرف می شود، افزایش درخواست اقامت به دلیل  وابستگی فامیلی، کار و تحصیل  نیز روند پاسخگوئی را طولانی تر کرده است.
  
میکائیل پرشون درمورد  عواقب طولانی تر شدن پروسه ی پاسخ به پناهجویان، از جمله به رنج و نگرانی  پناهجویان و همچنین بالاتر رفتن هزینه ی ها اشاره می کند.   

به گزارش اکوت، دادگاههای امور مهاجرت در شهرهای مالمو، یوتبوری و استکهلم  کوشیده اند که در سال حداقل به ۸ هزارو  ۱۰۰ پرونده رسیدگی کنند  که   این رقم در سال گذشته به ۱۰ هزار مورد رسید.
تا کنون تنها دادگاه امور  مهاجرت در مالمو موفق شده است  که  مدت زمان پیش بینی شده ی چهارماهه برای رسیدگی به پرونده ی پناهجویان را رعایت کند.
اوو ليليگرين  از بازرسان اداره ی کل امور دادگاهها معتقد است که در  سال ۲۰۱۰ می توان پروسه ی چهارماهه را عملی کرد. ارزیابی وی این ست که در سال آینده پرونده های کمتری برای رسیدگی وجود خواهند داشت. 

 
منبع : سايت پژواک

borde få uppehållstillstånd

Juma borde få uppehållstillstånd ifrån Sverige

 Nina Larsson
Nina Larsson (fp 

I oktober har han varit här i Sverige i 6år och bara det borde vara skäl nog. Perfekt svenska och har jobbat för sitt uppehälle från början. Nu är han även gift och Afghanistan är för farligt för att kunna åka tillbaka och ansöka på plats av anhörigskäl. Migrationsverket kan mycket väl ta dylikt beslut utifrån dagens lagstiftning, nu är det dags att leverera

!

http://www.ninalarsson.se/?p=1240#respond