rims juridiska ombud Thabo ‘Muso hoppas att Karims fall ska bli ett vägledande beslut om att det inte går att klara sig i Kabul utan ett socialt nätverk. Avvisningen kan också ha stridit mot en FN-konvention och mot EU:s skyddsgrundsdirektiv.
– Karim är ett levande bevis på att det inte fungerar att leva i Kabul om man inte har något nätverk, säger Thabo ‘Muso. Nu är det bevisat svart på vitt.
FN-organet UNHCR har tidigare kritiserat avvisningar av personer som inte känner någon i Kabul.
– Att ha ett nätverk är mycket viktigt i Afghanistan, det är det som gör att man kan få ett jobb eller någonstans att bo, sa Hanne Mathisen, talesperson för UNHCR Norden och Baltikum, till FRIA innan Karim Qasimi avvisades. Scenariot om han utvisas är att han kommer bli extremt fattig, utan jobb och hem. Det är orimligt att utvisa någon till en sådan situation.
Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen ska UNHCR:s bedömningar väga tungt.
Så blev det inte i Karims ärende. I en tidigare intervju med FRIA kommenterade Mikael Härdig, som handlagt Karims ärende hos Migrationsverket, distansen mellan Migrationsverkets och UNHCR:s slutsatser.
– Vi är helt olika organisationer. Deras information är värdefull, men vi är inte bundna till den enligt svensk lag, vi gör vår egen tolkning.
Men Thabo ‘Muso pekar på att Sverige måste följa EU:s skyddsgrundsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att FN-konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter – det vill säga att alla har rätt till mat, kläder och boende – ska tillämpas vid bedömningen av asylbehov.
– Precis som UNHCR påtalat fick Karim Qasimi varken arbete eller bostad i Kabul och om han inte hade fått ekonomisk hjälp från frivilliga i Sverige hade han inte klarat sig. Därmed visar avvisningen att Sverige har brutit mot skyddsgrundsdirektivet, säger Thabo ‘Muso.
Till sitt stöd för att det går att avvisa personer utan nätverk till Kabul använder Migrationsverket bland annat en icke namngiven rapport, omnämnd som ”en nyligen publicerad studie” och rapporten Home Office UK Border Agency, Country of Origin Information Report, från 2008.
Thabo ‘Muso påpekar att det är märkligt att Migrationsverket kan utläsa att säkerhetsläget är stabilt i rapporten när det i den bland annat står att ”Kabul inte kan ses som stabilt eftersom det förekommer bombningar”.
Vägledande för Karims avvisningsbeslut var en dom från Migrationsöverdomstolen. Domen gäller en 28-årig man från provinsen Ghazni som skulle avvisas till Kabul med motiveringen att ”även om situationen i Afghanistan är svår för återvändande afghaner – får det anses vara fullt möjligt, relevant och rimligt för A att använda ett internt flyktalternativ till t.ex. Kabul”.
– Förhållandena är inte lika svåra i Kabul som på andra håll i Afghanistan. Man bygger banker och affärscentra och UNHCR medverkar när afghaner från grannländerna vill flytta hem till Kabul, sa lagmannen Sten Wahlqvist på Migrationsöverdomstolen till DN efter beslutet om 28-åringen.
Men att det etableras banker är inget bevis för att levnadsförhållandena förbättras, enligt Thabo ‘Muso. Folk utan pengar handlar inte och nekas banklån.
Sten Wahlqvist pekade också på att det finns internationella hjälporganisationer i Kabul, i sin kommentar till DN.
– Jag har varit ombud för drygt hälften av de afghaner som tvångsavvisats från Sverige, säger Thabo ‘Muso. Jag vet att varken UNHCR eller andra biståndsorganisationer erbjudit hjälp med resor, mat eller bostad. Biståndsarbetare flyr landet. UNHCR evakuerar sin personal.
Beslutet från Migrationsöverdomstolen används som praxis vid liknande mål. Om ett nytt fall kommer upp till Migrationsöverdomstolen kan ny praxis bildas och Eva Jagander, kammarrättsråd, säger:
– Om Karim nu är tillbaka är det möjligt att målet kommer upp till vår instans, men tills det finns ny praxis är det nuvarande skrivningar som gäller.
Thabo ‘Muso yrkar nu på att Karim Qasimi ska få permanent uppehållstillstånd.